Gender equality is a much-debated topic today with e.g., EU putting pressure on the labour market through Sustainable Financial Disclosure Regulations (SFDR) and the UN through their Sustainable Development Goals (SDG). However, gender equality is not a simple matter of only distributions and setting goals; it also refers to attitudes, norms, values, and ideals that affect the lives of women and men in society. Currently the labour market is implementing policies and taking initiatives for increased diversity however, women are still lagging behind men and women’s hierarchical advancement is experiencing a slowing trend. One industry with a strong male dominance is the investment banking industry, an industry that has been struggling to increase the gender split. Multiple attempts have been taken to recruit more women, but the industry struggles with retention rates and is still a heavily male-dominated sector. To be able to know which policies to implement it is important to understand how the organization is gendered and to understand its willingness to change. What happens within organizations can also be seen in society, politics, and media. Research on gendered organizations provide visibility and nuance on how gender is created by society. This research has studied how the industry investment banking is gendered and the perspective on change. The study has been conducted through a qualitive method using structural interviews with guidance of Sarah Rutherford’s model on excluding factors. The interviewees were employees on a junior level in the hierarchy, at different investment banks in Sweden. The study shows an industry with multiple cultural aspects that can work as excluding towards women; the long-hour culture, language & communication, work ideology and gender awareness. The study found both a denial and unawareness of the existing gendered process. The junior team themselves were a mix of different resistors: open, hidden and neutral. There was also a strong belief that the inequalities would fade over time and that they were heavily dependent on the gender split rather than the terms and conditions at the workplace. / Jämställdhet är idag ett omtalat ämne som engagerar samhällen på alla nivåer, Eu med sin Sustainable Finance Regulation (SFDR) som ämnar sätta press på arbetsmarknaden och FN med deras Sustainable Development Goals (SDG), är bara några exempel på samtida engagemang. Jämställdhet är dock inte så enkelt att det kan reduceras till betraktandet av distributioner och målsättning; det refererar också till attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnor och mäns liv i många delar av samhället. Arbetsmarknaden arbetar aktivt med att implementera policys och ta initiativ för att uppnå jämställdhet. Det pågående arbetet till trots kan vi dessvärre se en negativ och avtagande trend vad gäller kvinnors avancemang i professionella hierarkier och fortsatt hamnar steget efter män i dessa miljöer. En av många mansdominerande branscher är investment banking, en bransch som länge kämpat med en ojämn könsfördelning. Flera försök till att rekrytera kvinnor till branschen har gjorts men dessvärre utan önskat långsiktigt resultat då man bland annat har problem att behålla kvinnorna. För att förstå vilka policyer som ska implementeras är det viktigt att förstå hur en organisation är könsmärkt och dess vilja till förändring. Det som sker i organisationer kan också identifieras i samhället, politiken och media. Forskning på könsmärkta organisationer ger insyn och nyansering till hur kön är skapat i samhället. Denna studie har undersökt hur investment bankindustrin är könsmärkt och hur den ser på förändring. Studien har genomförts med kvalitativa metoder där strukturella intervjuer med Sarah Rutherfords modell om exkludering utgör studiens grund. De valda intervjurespondenterna befinner sig på en junior nivå i branschens hierarkisystem och är eller har varit representerade på olika investmentbanker i Sverige. Studien visar en bransch med flera kulturella aspekter som resulterar i exkludering av kvinnor, dessa var; arbetstider, språk & kommunikation, arbetsideologi och könsmedvetenhet. Vidare påvisar studien en existerande förnekelse och omedvetenhet av den könsmärkta organisationen, där respondenterna visade sig vara en blandning av den öppne, dolda och neutrale jämställdhetsmotståndaren. Det fanns också en stark tro på att en utveckling mot jämställdhet sker av sig själv då problematiken upplevdes vara såväl en generations- som en distributionsfråga och inte en fråga om olika villkor och förutsättningar på arbetsplatsen.

Denna studie undersöker hur manliga och kvinnliga influencers skapar förtroende och konstruerar genus i sina videoklipp på YouTube år 2019. Med ett starkt ethos byggt på förtroende får influencers makt att påverka sina följare och deras syn på bland annat genus, vilket ger dem en viktig normskapande funktion. Urvalet av influencers i studien är avgränsat till Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC och Anis Don Demina, som samtliga är stora svenska influencers på YouTube. Materialet omfattar fem YouTubeklipp från vardera influencer. Utifrån materialet görs en retorisk analys med inslag av genusanalys, där begreppen homosocialitet och trovärdighetens byggstenar används som analysredskap. Studiens resultat visar att de flesta av trovärdighetens byggstenar används konsekvent. Öppenhet, ärlighet, autenticitet, igenkänning och välvilja används som primära byggstenar i majoriteten av videoklippen. Förtroendeskapandet skiljer sig inte avsevärt mellan könen, men de byggstenar som återfinns i materialet används på lite olika sätt. Slutsatser kan även dras kring att influencers bidrar till att konstruera genus i sitt innehåll, bland annat genom att ha ett genusstereotypt aktivt eller passivt fokus och genom att återskapa invanda könsmönster. / This thesis examines how male and female influencers gain trust and construct gender in their YouTube videos in 2019. With a strong ethos based on trust, influencers have the power to influence their followers and their view on gender. This gives influencers a norm-creating function. The selection of influencers in this study is limited to Bianca Ingrosso, Therese Lindgren, JLC and Anis Don Demina, who are all major Swedish influencers on YouTube. The study includes five YouTube videos from each influencer. Based on the material, a rhetorical analysis is used together with elements of gender analysis. Homosociality and a concept of tools for building trust are also used as a method for analysing the material. The results of the study show that most of the tools for building trust are used consistently. Openness, honesty, authenticity, recognition and goodwill are used as primary tools for building trust in the majority of the videos. Although the way of creating trust does not differ much between the sexes, the tools for building trust are used in different ways. A conclusion that can also be drawn from this is that influencers contribute to constructing gender in their content. For instance by having a gender stereotyped active or passive focus and by recreating habitual gender patterns.

Syftet med studien var att undersöka hur maskulinitet uttryckte sig i chattmeddelanden mellan män involverade i organiserad brottslighet i Stockholm. Vi tillämpade en diskurspsykologisk analysmetod på ett datamaterial som bestod av 500 sidor chattkonversationer från fem slumpmässigt valda personer, vilka alla blivit dömda för brott kopplade till organiserad brottslighet inom samma brottmål. Materialet kom från krypteringstjänsten Encrochat och var del av polisens förundersökningsmaterial. Studiens resultat visade att männen å ena sidan hade ett ”horisontellt homosocialt” förhållande till varandra som kännetecknades av vänskap och omsorg. Å andra sidanvisade resultatet även att männen kunde inta ett ”vertikalt homosocialt” förhållande till varandra som karaktäriserades av ekonomisk lönsamhet och hierarki. Datamaterialet visade även hur våld och skjutvapen kunde användas av männen för att hävda sig inomgruppen och att relationen mellan männen prioriterades högre än kärleksrelationer till kvinnor. Övergripande utryckte männen olika former av maskulinitet, där dominerandeoch subordinerad maskulinitet var mest framträdande. / The aim of this study was to explore how masculinity was expressed within text messages sent between men participating in organized crime in Stockholm. Using discourse psychological analysis, we examined 500 pages worth of text conversations stemming from five randomly selected individuals, whom had been convicted of crimes related to organized crime all within the same criminal case. The data originated from the encrypted communication service Encrochat and was part of the Swedish Police Authority’s preliminary investigation protocol. The result of this study shows that the relationships between the men on one hand could be described using “horizontal homosociality” featuring expressions of friendship and care. On the other hand, the relationships could also manifest “vertical homosociality” in terms of economic profitability and hierarchy. The data also showed the usage of violence and firearms as a means for the men to assert themselves, and that the men prioritized relationshipsamongst themselves above loving relationships with women. Overall different forms of masculinity were exhibited by the men, the most prominent being dominating masculinity and subordinate masculinity.

Business angels constitute an increasingly important source of capital for entrepreneurs in their ventures’ early stages. Previous research and reports, however, state that female entrepreneurs are heavily underfunded. Through a qualitative approach, this study aims to explore how gender plays a role in female business angels' decision to invest, using homosocial theory as a lens when analyzing the empirics gained from the nine conducted interviews with female business angels. Analyzing the empirics of this study, the authors found that on a broader level, female business angels display a tendency towards conditional homosociality, but minimal heterosocial or homosocial tendencies, in their investment decision-making process. The implications of this study emphasize the importance of gaining a greater understanding of how gender plays a role in business angels' decision to invest, to potentially better understand the gap in funding between female and male entrepreneurs. / Affärsänglar utgör en alltmer viktig källa till kapital för entreprenörer vars företag befinner sig i tidiga skeden. Tidigare forskning och rapporter, å andra sidan, konstaterar att kvinnliga entreprenörer är kraftigt underfinansierade. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt ämnar denna uppsats utforska hur kön spelar in i kvinnliga affärsänglars beslut att investera, detta genom att utgå från ett perspektiv av homosocial teori vid analysering av resultaten från de nio genomförda intervjuerna med kvinnliga affärsänglar. Genom att analysera denna studies empiri har författarna funnit att kvinnliga affärsänglar, på en mer generell nivå, uppvisar tendenser förenade med “conditional homosocialitet”. Däremot uppvisas minimala nivåer av homo- och heterosociala tendenser i affärsänglarnas beslutsfattande process. Studiens implikationer belyser vikten av att uppnå en större förståelse för hur kön spelar in i affärsänglars beslut att investera, och på så vis få större insikter i finansieringsgapet mellan manliga och kvinnliga entreprenörer.

<p>The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas’ equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way. There is also a possibility that sexual harassment exists in Tekola. There is a clear feminization of one of the departments, a phenomenon that affects acts directed at and around that department. Also, we are able to see that there is a gap between the actual segregation between men and women in Tekola, and the employees’ perception of their possibilities.</p> / <p>Syftet med denna undersökning är att presentera en möjlig förståelse av varför företaget Tekola är könssegregerat. I linje med detta skapas även en förståelse av vad könssegregeringen betyder för medarbetarna i företaget i relation till makt, värderingar och möjligheter. Utgångspunkten för förståelsen av företagets organisering av kön är att könssegregeringen hänger samman med hur kön skapas i företaget, samt att detta påverkar och har samband med den interna och externa rekryteringen av män och kvinnor. Materialet som studeras består av statistik som skapats genom bearbetning av en enkätundersökning på företaget, fem djupintervjuer med anställda och före detta anställda samt Tekolas jämställdhetsplan. Analysen av materialet visar bland annat tendenser till förekomsten av ett glastak och en homosocial kultur vilket negativt påverkar kvinnors möjligheter att ta sig in på företaget samt att avancera. Det förekommer även troligtvis könsmässiga trakasserier. Samtidigt sker en tydlig märkning av en avdelning som kvinnlig, vilket påverkar olika handlingar riktade mot och kring denna avdelning. Det verkar även ha skapats en förståelse av att alla har samma möjligheter, något som motsägs av hur könsfördelningen faktiskt ser ut.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hurdant kvinnliga civilekonomer samt civilingenjörer med ledande befattning roller upplever/upplevt sina karriärmöjligheter i en mansdominerad bransch. Vidare skildrar studien om det har skett eventuella förändringar över tid samt om det går att utgöra en skillnad mellan civilekonomer samt civilingenjörer. Med en kvalitativ forskningsansats och intervju med åtta respondenter i olika åldrar studeras hur dessa kvinnor upplevt möjligheterna genom karriärslivet och deras erfarenheter och föreställningar kopplas till teorier såsom företagskultur, glastak samt homosocialitet. Resultatet visar att kvinnors karriärmöjligheter begränsas utav sociokulturella normer som utövas av män såväl som kvinnor själva. Vilket också medfört att förändringarna sker i långsammare takt än förväntat, att maktstrukturen fortsättningsvis kommer vara i obalans mellan könen, tror jämn fördelning på arbetsplatsen och att jargongen hos civilekonomer är “manligare” än hos civilingenjörerna. / The purpose of this study is to investigate how female economists and civil engineers with leading positions experience / experienced their career opportunities in a male-dominated industry. Furthermore, the study describes whether any changes have occurred over time and whether it is possible to make a difference between economists and engineers. With a qualitative research approach and interviews we carry out with eight women of different ages, it is studied how these women experienced the opportunities through their career life and their experiences and beliefs are linked to theories such as corporate culture, glass ceiling and homosociality. The result shows that women's career opportunities are limited to socio-cultural norms that are exercised by men as well as women themselves. Which also indicates that the changes are slower than expected. The power structure will continue to be in imbalance between the sexes, believe even distribution in the workplace and that the language of economists is "more masculine" than the civil engineers.

Det här är en uppsats som sökt svaret på frågorna: Vad är hyllningskultur och hur tar den sig uttryck bland kvinnliga scenkonstnärer i sociala medier idag? Hur kan hyllningskultur förstås ur ett sociologiskt perspektiv? Sammanlagt har material från 119 Instagraminlägg tillhörande 46 personer samlats in via snöbollsurval och bearbetats med hjälp av framinganalys. Detta har möjliggjort för en analys av hur hyllningskultur framställts. Med vetenskapliga begrepp som inkludering, homosocialitet, kapital och ryktesbaserat samarbete har hyllningskultur beskrivits till att innefatta framställningen av huvudpersonens process, framställningen av upphovspersonens position, relationen dem samt andra konstnärer emellan samt det samhälleliga projektet som konsten är en del av. Tillsammans har de beskrivit det sociala fenomenet hyllningskultur. Hyllningskultur är ett samarbete för att uppvärdera ens egna erfarenheter och ställa om maktförhållandet mellan den egna verksamheten och mainstream. Det är en förhandling med kapital för synlighet, makt och resurser. Hyllningskultur är de samarbetande kvinnornas strategi – en tydlig protest mot den ensamme mannens geni. / This study aims to answer the questions: What is is culture of tribute and how is it expressed amongst female performance artists in social media today? How can culture of tribute be understood in sociological terms? A total of 119 Instagram posts from 46 creators have been analysed. The posts were collected by chain sampling and processed by framing analysis, to visualize how culture of tribute has been portrayed. This study applies theories of inclusion, homosociality, capital and reputation-based cooperation and describes culture of tribute as the framing of the chief character's process, the framing of the consignor's position, the framing of the relationship them between and the political and social project of which the art is  part of. Together, these describe the social phenomenon 'culture of tribute'. The results show culture of tribute as a cooperation aiming to upgrade own experiences and challenge the relationship between the own artistic work and mainstream, culture of tribute is a negotiation of capital with social visibility, power and control over resources as a goal. It is the strategy of cooperating women and a protest against the notion of the autonomous male genius.

The purpose of this paper is to present a possible understanding of why the company Tekola is segregated according to sex. In accordance to this purpose, an understanding of how the segregation affects the employees in relation to power, values and possibilities is discussed. The theoretical understanding is that the organization of men and women within Tekola is done in close connection to creation of the meaning of gender in Tekola. This, in turn, affects and is affected by the recruitment to and within the company. Through the study of statistics from a survey, five interviews with employees and former employees and Tekolas’ equality plan, we are able to see the possible existence of a glass ceiling, and a culture of homosociality, which affects the possibilities of women to enter the company and also to gain full entrance to power-positions in a negative way. There is also a possibility that sexual harassment exists in Tekola. There is a clear feminization of one of the departments, a phenomenon that affects acts directed at and around that department. Also, we are able to see that there is a gap between the actual segregation between men and women in Tekola, and the employees’ perception of their possibilities. / Syftet med denna undersökning är att presentera en möjlig förståelse av varför företaget Tekola är könssegregerat. I linje med detta skapas även en förståelse av vad könssegregeringen betyder för medarbetarna i företaget i relation till makt, värderingar och möjligheter. Utgångspunkten för förståelsen av företagets organisering av kön är att könssegregeringen hänger samman med hur kön skapas i företaget, samt att detta påverkar och har samband med den interna och externa rekryteringen av män och kvinnor. Materialet som studeras består av statistik som skapats genom bearbetning av en enkätundersökning på företaget, fem djupintervjuer med anställda och före detta anställda samt Tekolas jämställdhetsplan. Analysen av materialet visar bland annat tendenser till förekomsten av ett glastak och en homosocial kultur vilket negativt påverkar kvinnors möjligheter att ta sig in på företaget samt att avancera. Det förekommer även troligtvis könsmässiga trakasserier. Samtidigt sker en tydlig märkning av en avdelning som kvinnlig, vilket påverkar olika handlingar riktade mot och kring denna avdelning. Det verkar även ha skapats en förståelse av att alla har samma möjligheter, något som motsägs av hur könsfördelningen faktiskt ser ut.

Syftet med denna uppsats är att fokusera de queera ögonblicken i J.R.R. Tolkiens trilogi The Lord of the Rings för att visa att det queera finns i kulturen på samma sätt som det icke-queera. När är de två hobbitarna Frodos och Sams relation queer? Vad gör den queer? Hur kan vi förstå denna queerhet i termer av homosocialitet och homoerotik? Uppsatsen är inspirerad av Tiina Rosenbergs queera läsningar, jag använder mig dessutom av Adrienne Richs teori om "lesbisk kontinuitet" och Sedgwicks resonemang om manligt homosocialt begär. Jag har kommit fram till att Frodos och Sams relation rör sig mellan mer och mindre queerhet. Då den inte är statisk kan den inte förstås som renodlat homosocial eller homoerotisk. Däremot kan den ses som en del av en manlig samkönad kontinuitet, vilken inkluderar allt ifrån homosocialitet till homoerotik.

Uppsatsen handlar om tolv unga högstadietjejers syn på sig själva som varandes tjejer och hur detta påverkar deras skolsituation. De övergripande frågorna har rört sig kring vilka könsmarkörer tjejerna använder för att definiera sig som tjejer men också hur dessa används normativt samt vilken betydelse de får i relation till andra tjejer. Det är tjejernas röst kring frågor om att vara tjej idag som ska få träda fram i denna uppsats. Studien är en kvalitativ studie, baserad på frivilligt medverkande informanter i en förortsskola i Stockholm under läsåret 2007/2008. Intervjuerna genomförda enskilt och i par, de är inspelade på band och efter transkriberade till text för att skydda informanternas anonymitet.  Informanterna talar om en norm som är svårgripbar för dem att beskriva men den unga tjej som bryter mot denna norm ber om kommentarer och betraktas kanske inte som ens som tjej. Normen skapas genom ett samspel mellan tjejerna där alla inblandade vet vad som gäller och vilket pris man betalar om man bryter mot normen. Normen skapas i det homosociala rummet, mellan tjejerna i deras vardag och är ständigt rådande. Studien utgår från intervjuer och den genomgående tanken är att studera det socialt konstruerade könet, hur det ser ut i denna grupp av unga tjejer och hur det sedan påverkar tjejernas beteenden gentemot varandra, den sociala interaktionen. Utifrån intervjuerna har svaren sedan analyserats och jämförts mot nyare forskning och olika genus teorier. Under intervjuerna användes frågor som rörde flera olika områden och arbetet är upplagt på så sätt att varje frågeområde redovisas för sig. Efter varje frågeområde följer en analys av svaren som också anknyter till den forskning som i dagsläget finns inom området. Varje delområde redovisas med en analysdel som kopplas till den forskning jag har funnit på området samt till de aktuella genusteorier som finns. Sist i arbetet ligger en sammanfattande analys av alla de delområden som analyserats under varje avsnitt. / Slapper, geek, bimbo or just a regular girl –identity  construction for young Swedish females. The aim of this dissertation is to study twelve young schoolgirls, to see how they view themselves as girls, and how this affects their situation at school. The main aim is to let the girls themselves voice how they perceive what it is to be a young girl today; what defines a girl, what are the specific gender markers, underlying norm system, and how does this in turn affect behaviour within the group with regards to responsibility, fashion, sub groups and role models. The emphasis of the study is to observe and analyse socially constructed gender norms, do they exist among this group, and if so, how does this affect the girls’ behaviour and social interaction? The study is a qualitative study, based on a selected group of volunteers from a secondary school in a Stockholm suburb during the academic year of 2007-2008. The students were interviewed separately and in groups, and the transcribed interviews have then been compared to other resent studies of similar demographic groups, and viewed and analysed in the light of resent research theories about gender and gender construction. Every cluster of questions regarding each specific research area is dealt with separately, with an analysis of the answers and comparisons to other theories and findings finishing off each section. The main claims from analysing the material, would be that it is important to live up to the socially created and culturally perceived norm, to adhere to the gender markers and not break the invisible mould. All the interviewed girls were very aware of the norm system surrounding them, and they also know that if you break the rules of what is expected of a girl, you can expect negative consequences, and might not even be perceived as a “real” girl. The norms are created and sustained in a social interaction, between the girls but also in interaction with the opposite sex. Some of the rules can appear arbitrary to the detached observer, but for the group of girls the rules are self evident and unquestionable. The norms are mostly created in the homo-social sphere, between the girls in their everyday lives, and can be hard to describe in detail, even for the informants themselves, although they can describe it clear enough when they perceive that the rules brought on by the norm has been broken. The thesis ends with a summary and analysis of all the previous sections, and with suggestions for possible further areas of research.