Bakgrund: Politiker och normgivande institut är eniga om att jämn könsfördelning ska eftersträvas i bolagsstyrelser. Tidigare forskning gällande kvinnlig representation i bolagsstyrelser tenderar att inrikta sig på börsnoterade bolag och statligt ägda bolag. Däremot har kommunalt ägda bolag hamnat i skymundan i diskussionerna trots att de har ett ökat samhälleligt ansvar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara könsfördelningen i kommunalt bolagsstyrelser. Metod: Uppsatsen antar en deduktiv ansats kopplat till en kvantitativ forskningsmetod. Vi utgår från institutionella- och homosociala teorier tillsammans med tidigare forskning för att formulera uppsatsens hypoteser. Slutsats: Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser kan delvis förklaras genom homosocial reproduktion. Könsfördelningen i kommunala bolagsstyrelser är även relaterat till företagsstorlek, vilket kan förklaras av institutionella teorier. Däremot är de samhälleliga påtryckningarna vår teoretiska referensram kopplade till kommunalt ägande inte lika relaterade till könsfördelningen i bolagsstyrelser som tidigare studier kopplat till statligt ägande.

Detta är en studie som behandlar hur kvinnor i ledande positioner upplever situationen utifrån den mansdominans som generellt råder i mäklarbranschen. Det är i de flesta företag fallet på såväl medarbetarnivå som på ledarpositioner. Kulturen och strukturen som råder i branschen är präglad av samhällets historiska syn på vad som är manligt och kvinnligt samt hierarkin dem emellan. Som underlag för arbetet har tidigare forskning om genus och kvinnor i fastighetsbranschen studerats. Utöver det har en kartläggning gjorts kring förekomsten av aktivt engagemang för jämställdhet i branschen och intervjuer med kvinnliga ledare inom branschen har genomförts. Många aktörer på marknaden verkar till viss del tro att könsfördelningen ska jämnas ut per automatik i samband med att den yngre generationen, med en modernare syn på kön och genus, tar större plats. Däremot styrker både teori och våra respondenter vikten av att branschen aktivt måste arbeta med detta. Att endast jämna ut könsfördelningen är dock inte tillräckligt utan mönstren i den maskulina kulturen som skapat ett hegemoniskt samhälle måste brytas. För att möjliggöra kulturella och strukturella förändringar krävs alltså medvetenhet, att både kvinnor och män bidrar genom att bryta gamla mönster samt att branschen tar sitt ansvar och aktivt engagerar sig. / The purpose of the following study is to understand how women in leading positions experience the situation based on the male dominance prevailing in the real estate broker industry. This is the case in most businesses, both regarding employees and the conductor positions. The prevailing culture and structure in the industry are characterized by the historical view that the society has on what is male and female, also the hierarchy between them. As a basis of the paper previous research about gender and women in the real estate industry have been studied. Also, a mapping has been made regarding the occurrence of involvement towards an equal industry. Also, interviews has been conducted with female leaders in the industry. Many of the actors on the market seems to think that the gender distribution will even out by itself in conjunction with the younger generation entering the market and slowly taking over. However, theory and our respondents reinforces the importance of an active engagement within the industry. Although, even out the gender distribution is not enough, patterns must be broken within the masculine culture that created the hegemonic society from the beginning. Awareness is required to enable cultural and structural changes, both men and women contributes by breaking old patterns. Also, the industry needs to take their responsible and get involved.

Denna uppsats undersöker hur maskulinitet, homosocialitet och vänskap representeras i den amerikanska, coming-of-age komedifilmen Supersugen (2007). Med hjälp av en diskursanalys tittar jag på hur filmens två huvudkaraktärer Seth och Evan representeras samt analyserar hur detta förhåller sig till teorier om maskulinitet, homosocialitet och vänskap. Uppsatsen undersöker även hur filmen använder komedi som verktyg för att antingen (re)producera eller kritisera dessa maskulinitetsnormer i filmen. Jag kommer fram till att det sker en narrativ utveckling av karaktärernas representationer av maskulinitet, homosocialitet och vänskap genom filmens gång. Komedin i filmen driver på denna utveckling som förändrar de maskulina representationerna vilket bidrar till att homosociala praktiker snarare byts ut av vänskapliga sådana. Filmen använder sig av komedi genom att göra parodi på maskulinitetsstereotyper, satir på maskulinitetsnormer och ironi av de absurda situationer som uppstår. På så sätt kritiserar filmen rådande maskulinitetsnormer på ett humoristiskt sätt. Med sina representationer och med hjälp av komedi sänder filmen ut ett budskap till sin publik om en bättre maskulinitet. En maskulinitet som öppnar upp för äkta vänskap mellan män.

Vårt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, välutbildade män ser på sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka några fält av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och ställde bland annat frågor rörande männens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de två fungerar. Ett tydligt och framträdande resultat i vår studie är att konstruktioner av maskulinitet(er) är beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur männens sociala bakgrund, utbildning och yrke påverkar. Byråns struktur har även påverkat männen att utveckla de egenskaper som krävs på byrån. Kostymen har också visat sig ha betydelse i konstruktionen av deras maskulinitet, genom att den dels förkroppsligar en hegemonisk maskulinitet samt materialiserar deras sociala bakgrund och tillhörighet som man och jurist. Kostymen är även ett sätt att meddela homosocial verksamhet, vilket vi menar finns på byrån. Vi upplever att männen går mot en alltmer emotionellt orienterad maskulinitet som reflekterar kring relationer, familj och barn. Vi har emellertid också sett tecken som pekar på motsatsen. Vi anser att byrån har en ambivalent inställning till pappaledighet, eftersom de har en positiv inställning samtidigt som vi anser att de indirekt signalerar att om man är pappaledig förlorar man i karriärmöjligheter.

Denna studie undersöker mäns upplevelser och erfarenheter av att arbeta på en specifik kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien är att, genom kvalitativa djupintervjuer, skapa nyanserad förståelse kring fenomenet “manliga HR-specialister”. Genom att identifiera fem teman - “ett könsneutralt yrke”, “mjuk och hård HR”, “negativa diskurser kring HR-yrket”, “könsprivilegier” och “teamkänsla och könade samtalsämnen” - i relation till vårt material har vi t.ex. kunnat urskilja könsbaserade dynamiker på den utvalda HR-avdelningen. Dessa har vi sedan relaterat till hur de påverkar intervjupersonernas upplevelser av tillhörighet, anpassning och karriärutveckling. Genom att tydliggöra hur organisationskulturella attityder på en kvinnodominerad arbetsplats påverkar männen som arbetar där, kan vi tillföra och öka organisatorisk medvetenhet kring kön.  Resultatet visar bland annat att intervjupersonerna har en vilja till att omformulera det tidigare HR-narrativet, vilket enligt dem inte tar hänsyn till yrkets olika delar. Resultatet bekräftar även att kön konstrueras i organisationskulturella kontexter. Våra slutsatser visar att, trots att intervjupersonerna initialt uppfattade HR-yrket och teamet som könsneutralt, framträder det en tydlig könsmärkning i uppdelningen mellan "mjuk" och "hård" HR, där maskulinitet konstrueras genom att betona strategiska och traditionellt manliga aspekter av arbetet. Undersökningen identifierar också närvaron av homosociala band, vilka verkar föra intervjupersonerna samman genom känslor av tillhörighet och gemenskap. De homosociala banden är dessutom fördelaktiga för intervjupersonerna i professionella sammanhang.

Sammanfattning “Boys” är en webbaserad TV-serie som lades ut på SVT play hösten 2015. Serien följer två killar i 20-årsåldern och deras jakt på kärleken, deras relation till varandra och deras sökande efter en identitet. När serien introducerades fick den motta mycket medial kritik, som förlöjligade serien och deras framställning av maskulinitet. Syftet med denna studie har således varit att undersöka porträtteringen av homosocialitet och maskulinitet i “Boys”. I förlängningen har det även lett till att undersöka relationen mellan det maskulina och det feminina, för att titta på om och hur män kan gestalta femininitet, och vad konsekvenserna av detta i så fall blir. Studien är kvalitativt innehållsanalytisk. Metoden som använts har bestått av analysverktyg från Selby och Cowderys bok “How to study television”, med fokus på narrativanalys, men även med deras termer konstruktion och publik. De huvudsakliga teorier som använts har varit Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Connells teori om maskulin hegemoni samt Birds teori om homosocialitet. Resultaten från studien har varit att framför allt huvudkaraktärerna i serien “Boys” till viss del avviker från den traditionella hegemoniska maskuliniteten, och därmed frivilligt feminiseras. Eftersom att det feminina och allt som kopplats till det kvinnliga könet sorteras med lägre status än det maskulina är detta dels ovanligt, men också en förklaring till varför karaktärerna blev förlöjligade i media.

<p>A B S T R A C T</p><p>P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues.</p><p>M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman.</p><p>M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue.</p><p>K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.</p>

A B S T R A C T P U R P O S E / A I M : The main objective of this essay is to investigate the difference of visual representation between girls and boys in two mail order catalogues - Ellos and La Redoute. I want to examine how girls and boys interact in the pictures of the catalogues and what kind of activities are going on. Do these activities differentiate between the girls and the boys? Does the representation differ if the children are in a group or by themselves? A second objective is to compare these representations between the two catalogues. M A T E R I A L / M E T H O D : Two mail order catalogues are used, Ellos (Swedish) and La Redoute (originally French). The material consists of 345 pictures of children. I looked for two main phenomena in the pictures; facial expressions and activities. These were counted and compared in different aspects. Three main categories were compared: group size, age and sex. The quantitative empirical results are analysed within the theoretical framework of Yvonne Hirdman. M A I N R E S U L T S : There are differences between girls and boys in mail order catalogues. The boys are represented as more active and more “manly”: they do more sports and they never touch each other. The girls are portrayed as more stereotypic female; they are picking flowers, holding hands and are playing in comparison to the boys who seem to take things more seriously. These differences are more characteristic of La Redoute, the French catalogue. K E Y W O R D S : Genus, barn, postorderkataloger, kön, könsroller, homosocialitet, könssocialisation, medier, identitet, stereotyper.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen. Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet? Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.

Syftet med uppsatsen är att utifrån teorier om hegemonisk maskulinitet och homosocialitet studera hur normer för maskulinitet reproduceras i tre svenska populära podcasts. Uppsatsen innehåller tre frågeställningar som är följande: Hur förhandlas maskulinitetsnormer hos Alex &amp; Sigge, Filip &amp; Fredrik och Luuk &amp; Lokko?, genom vilka rollprestationer upprätthålls eller omförhandlas normer för hegemoniska maskulinitetsideal? och vad innehåller dessa podcasts för specifika strukturer och hur återfinns maskuliniteter i detta innehåll? Mitt teoretiska och analytiska perspektiv grundar sig i forskning om maskulinitetsprocesser och hegemonisk maskulinitet. Vidare utvecklar jag mitt teoretiska ramverk med genreteoretiska anknytningar där den ideologiska funktionen inom dessa blir central. Analysen består av samtalscitat från mitt material där jag transkriberat relevanta delar för att kunna gå nära texten. Ut efter tematiseringar grundade på huvudpersonernas relationer till varandra och till personer utanför texten analyserar jag sedan mitt material i två delar. Maskuliniteten konstrueras i och med olika rollprestationer som huvudpersonerna sätter i spel gentemot varandra och andra. Dessa rollprestationer blir talande i min analys och bidrar till min slutdiskussion. Sammanfattningsvis avslutar jag med en slutdiskussion där jag anknyter till mitt teoretiska ramverk och diskuterar vilka maskulinitetsnormer som är rådande inom min text. Jag lyfter även det teoretiska perspektivet till en större samhällelig kontext i och med att jag anser att maskulinitetsnormer ingår i ideologiska strukturer i samhället. / The purpose of this paper is: based on theories of hegemonic masculinity and homosociality to, study how masculinity is reproduced in three popular Swedish podcasts. The paper contains three research questions: Which values around masculinity exists and is represented in the three podcasts that I have chosen? How is masculinity represented based on defined performances of Alex &amp; Sigge, Filip &amp; Fredrik and Luuk &amp; Lokko? What content does these podcasts have and which specific structures around masculinity is found in this content? My theoretical and analytical perspectives are based on research in masculinity representations and hegemonic masculinity. Furthermore, I develop my theoretical framework with genre theories, where the ideological functions of these become central. The analysis consists of conversation quotes from my material, which I transcribed the relevant parts in order to get close to the text. I have thematically constructed two levels of analysis based on the characters' relationships to each other and to the persons outside the text. Masculinity is constructed with various performances by the main characters put in play against each other and others. These performances will be critical in my analysis and contribute to my final discussion. In the chapter called conclusion I end with a final discussion, in which I relate to my theoretical framework, and discuss which masculinity values that are present in my text. I also broaden my theoretical perspective to a larger social context, in that I believe masculinity norms are included in the ideological structures of society.