Bakgrund: Den icke-verbala kommunikationen är en stor del av sjuksköterskans totala kommunikation i det vårdande mötet. Det innefattar beröring, ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsspråk, gester, attityder, lyssnande och tonläge. Akutmottagningen är en utmanande miljö som ofta har hög arbetsbelastning för sjuksköterskor, vilket gör att den icke-verbala kommunikationen kan vara svår att hållas personcentrerad utifrån patienters behov. En förståelse för patienters upplevelser på en akutmottagning kan hjälpa sjuksköterskor att reflektera över sin icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet på en akutmottagning. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Databassökningen gjordes systematiskt i databaserna PubMed och CINAHL. De utvalda artiklarna granskades med hjälp av en granskningsmall anpassad för kvalitativa artiklar från Willman et al. (2011). Resultat: Resultatet bygger på fyra teman och sju subteman. Resultatets teman är att känna sig respekterad, att uppleva empati, att uppleva ett bristande förtroende och att bemötas av ett stressigt kroppsspråk. Resultatets subteman är att bli sedd och hörd, känslan av att vara i centrum, känslan av att inte bli uppmärksammad, att inte vara sedd som en person, att bemötas av olämplig attityd, känslan av att vara en börda och att behöva anpassa sig. Slutsats: Sjuksköterskans icke-verbala kommunikation i det vårdande mötet på en akutmottagning har en stor påverkan på patienters vårdupplevelse. Det kan både främja och hämma den personcentrerade vården i det vårdande mötet, vilket belyser vikten av att som sjuksköterska ha en förståelse för patienters upplevelser för att bemöta patienters unika behov.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur de yngsta förskolebarnen använder olika kommunikativa resurser i interaktion under en dag på förskolan. Frågeställningen som studien utgår ifrån är: Hur interagerar de yngsta förskolebarnen multimodalt i spontana aktiviteter?Studien är en kvalitativ studie där empirin samlats in via barnobservationer från tre förskoleavdelningar med åldern 1-3 år. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet då frågan hur barnen gör något är central. Studien har analyserats utifrån olika teman, Icke-verbal kommunikation, Relationsskapande, Vuxnas inverkan på interaktion mellan barnen, Utforskande. Resultatet visar att kroppsspråk och ögonkontakt är centrala i barnens interaktion med omvärlden samt hur den vuxnas närvaro påverkar barnens interaktion. Barnen interagerar även med eller med hjälp av material i det icke-verbala språkandet.

Bakgrund: Den ökade immigrationen till Sverige under senaste decennier har inneburit en ökning av antalet patienter med invandrarbakgrund som söker vård. Detta betyder att röntgensjuksköterskor oftare kommer att träffa patienter med utländsk härkomst. Kommunikation är en röntgensjuksköterskas viktigaste verktyg och utgör grunden till alla mänskliga möten. Det kan bli problematiskt när patienten inte behärskar svenska språket och ska kommunicera med vårdare. Detta ställer krav på röntgensjuksköterskor att hitta lämpliga strategier för att kunna kommunicera med patienten på bästa möjliga sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vårdarens strategier vid kommunikation med personer av utländsk härkomst som inte behärskar det svenska språket. Metod: Metoden var litteraturstudium med kvalitativ ansats, sökningen på artiklarna har gjorts i databaserna CINAHL och PubMed och litteraturstudien baseras på åtta vetenskapliga artiklar som har analyserats med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Kategorierna var tolk och icke-verbal kommunikation. Slutsats: Röntgensjuksköterskor har ett ansvar att erbjuda jämlik vård på lika villkor till alla. Därför ska de använda olika strategier för att kunna kommunicera med patienter som inte talar samma språk. Resultatet visade att professionell tolk var den bästa och säkraste metoden för kommunikation med sådana patienter. Därför finns det ett behov av utbildning för röntgensjuksköterskor angående tolkbokning. Dessutom finns det ett behov av tydliga rutiner för att förbättra tolktjänstsystemet när professionella tolkar användas i möten med patienter som inte behärskar språket.

Studien syftar till att undersöka och analysa betydelsen av beröring på en institution för missbrukare. Studien lyfter frågor om hur och när beröring aktualiseras, vad som kan vara problematiskt samt hur dessa problem kan analyseras. Detta är en kvalitativ studie innehållande fyra semi-strukturerade intervjuer med personer anställda vid ett SiS LVM-hem. Intervjumaterialet bearbetades med en innehållsanalys och resultatet presenteras efter innehållsanalysens kategorier. I resultatet framkommer det att personalen generellt har en restriktiv hållning när det kommer till beröring. När beröring aktualiseras är detta oftast kopplat till vissa syften och situationer som att t ex förmedla tröst, eller som förstärkning i samband med beröm eller i terapeutiskt syfte för att lugna. I resultatet framkommer det underliggande temat makt och vidare i analysen appliceras ett maktperspektiv. Den asymmetriska maktrelationen mellan personal och klient gör att beröringen riskerar att innehålla ett visst mått av bestämmande över den andre, därmed blir beröring problematiskt. Samtidigt som beröringen kan vara problematisk så känner personalen ändå att det i vissa fall kan vara nödvändigt, som i ovan nämnda situationer. Det framkommer även av resultatet att relationen är en viktig aspekt i förhållande till beröring. Resultatet visar att en hyffsat god relation måste finnas för att beröring ska bli möjlig. Studien lyfter även andra relationsaspekter kopplat till beröring vilket vidarutvecklas i analysen.

Den icke verbala kommunikationen är den största formen av all kommunikation och är lika trovärdig som den verbala kommunikationen. Icke verbal kommunikation definieras genom vårt kroppsspråk, blickar och/eller ögonkontakt, beröring, tonlägen gester, ansiktsuttryck och skratt och detta sker ständigt. Syftet med litteraturstudien var att belysa icke verbal kommunikation ur ett sjuksköterskeperspektiv. Databearbetningen medförde fyra kategorier: sjuksköterskans icke verbala kommunikation skapar välbefinnande, kunskap genom icke verbal kommunikation, icke verbal kommunikation hjälper sjuksköterskan att skapa relationer samt icke verbal kommunikation mellan sjuksköterskor. Resultatet visade på att det är nödvändigt för sjuksköterskan att ha kunskap om den icke verbala kommunikationen och dess olika sätt att framträdas hos enskilda patienters specifika behov. Tidsbrist är dock något som har visat sig vara ett hinder för sjuksköterskan för hens utveckling av sin icke verbala kommunikation och sin professionella relation till patienten. Vidare forskning om sjuksköterskans icke verbala kommunikation och hens relation till tid kan gynna sjuksköterskans framtida professionsutveckling. / The nonverbal communication is the most common form of all communication and is as reliable as the verbal communication. Non-verbal communication is defined by our body language, glance and / or eye contact, touch, tone gestures, facial expression and laughter, and occur constantly. The purpose of the study was to examine non-verbal communication from a nurse perspective. The Data processing included four categories: Nursing's non-verbal communication creates well-being, knowledge through non-verbal communication, non-verbal communication helps the nurse to establish relationships as well as non-verbal communication between nurses. The result showed that it is necessary for the nurse to have knowledge of non-verbal communication and it is different ways of appearing individually with each patient and differ with their specific needs. However, lack of time is something that has come back as an obstacle to the nurse for the development of non-verbal communication and the professional relationship with the patient. Further research on the nurse's non-verbal communication and relationship with time can benefit the future of nurse`s professionals skills.

Introduktion: Bemötande och kommunikation är centrala delar inom vården. Under ett möte avgör kommunikationen till stor del behandlingens utfall. Denna studie gjordes i Kenya. Kenya är ett utvecklingsland där fysioterapi är ett lågprioriterat yrke jämfört med andra vårdyrken. Inom landet finns det både positiva och negativa aspekter inom yrket som kan påverka patientens tillfredsställelse av mötet. En negativ faktor är brist på resurser och en positiv att patienterna känner sig omhändertagna och sedda av vårdgivarna. Kommunikation utgörs av både verbal och icke-verbal kommunikation vilka är viktiga för att åstadkomma en god relation i ett möte mellan fysioterapeut och patient.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur mötet sker mellan fysioterapeut och patient på ett lokalt sjukhus i Kenya. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar gjordes en observationsstudie. Utifrån ett observationsprotokoll gjordes datainsamlingen. Författarna befann sig på ett lokalt sjukhus i Kenya under nio dagar. Deltagarna som inkluderades var fyra fysioterapeuter och patienter från 10-års ålder med besvär från rörelseapparaten. Resultat: 22 möten inkluderades. Observationerna resulterade i att mötet mellan fysioterapeut och patient i Kenya var patientcentrerat. Fysioterapeuterna använde sig av verbal kommunikation i form av dialog och lugn samtalston. De stämde av och var förklarande. Inom den icke verbala kommunikation förekom faktorer som ögonkontakt, vänd mot patient och aktivt lyssnande. Fysioterapeuterna visade även ett intresse samt skrattade med patienterna. Konklusion: Studien visar att trots sparsamma förutsättningar och minimal utrustning kan ett gott resultat uppnås vid fokus på bemötande.

En kvalitativ studie har genomförts där forskningsfrågan behandlar hur medarbetare anser att deras ledare bör kommunicera. Syftet var att ta reda på om ledarens kommunikationsstil påverkar medarbetarens inställning och mottaglighet för att ta till sig information positivt eller negativt. Femton personer som arbetar inom skilda verksamheter har intervjuats för att få en bild av vad som utmärker en ledare med goda kommunikationsegenskaper. Teorin som har använts som utgångspunkt i studien är Merril och Reids (1999) teori om sociala stilar.Resultatet visade att ledaren bör kommunicera mera. Ledaren bör även vara skicklig på att variera sin stil mellan drivande och vänlig. Dessutom ska denne ha förmågan att ta tag i uppkomna problem och lösa dessa omgående. Den ideala ledaren visar engagemang, inte bara för sina medarbetare utan även för uppgifterna och verksamheten i sin helhet. Vidare för denne dialog med sina medarbetare och är tydlig i sin kommunikation. Ledaren bör ha ett kontrollerat men ej avståndstagande kroppsspråk, kunna variera och anpassa sitt tonläge och samtalstempo efter rådande situation. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The aim of this master’s thesis is to obtain greater understanding of how children relate to the film medium and their experiences. This is obtained by listening to the children and observing their verbal and nonverbal communication in two focus group interviews. Children’s access to and selection of film are due to adult’s restrictions. Science has focused on the side effects that come along when children are exposed to violent action films. As a theoretical starting point, I used communication theory and Argyle’s (1972) non verbal codes to interpret the children’s body language. The empirical results are linked to earlier research and analysed according to four different themes, all connected to the nonverbal codes. The children like the strong feelings that come along with their experiences; still they want to understand the plot in the films. They explain to each other when they can connect to their own experiences and seek for support when needed. They express mixed feelings when it comes to downloading from the Internet because it is illegal, yet they are excited over the fact that it takes a short time and they appreciate to have access. Watching film gives a different kind of understanding compared to reading, since more senses are involved. The children don’t believe producers will make more films suited to children’s wants and needs in the future. / Uppsatsnivå: D

Litteraturstudiens syfte är att genom didaktisk forskning beskriva gesters roll för matematiklärande. För att besvara syftet har två frågeställningar tagits fram: På vilka sätt kan gester användas i matematikundervisning? Hur kan gester hjälpa elever att utveckla förståelse för matematik?  Litteraturstudien är genomförd med hjälp av en litteraturanalys av tio vetenskapliga artiklar som sållats fram i en systematisk databassökning.  Studierna visar att gester används på olika sätt i klassrummet. Resultatet tyder på att elever tar till sig kunskap oavsett om instruktioner med gester sker av lärare i ett klassrum, är videoinspelade eller förmedlas med avatarer. Flera av studierna förespråkar att använda gester vid inlärning men att urskilja olika gester och använda dem medvetet. Slutsatsen är att använda gester kan vara fördelaktigt vid lärande. Gester garanterar dock inte lärande utan behöver sättas i ett sammanhang där det kompletterar talet.

Denna studie fördjupar sig i kommunikationsstöd i förskolans miljö. Tidigare erfarenheter som vi skribenter haft om kommunikationsstöd i förskolan är stöd som går under samlingsnamnet Alternativ och Kompletterande Kommunikation, även kallat AKK. AKK finns i olika former och gemensamt för dessa kommunikationsstöd är att de alla gynnar barns språkutveckling på olika sätt. Under vår utbildning på förskollärarutbildningen på Högskolan Kristianstad har vi lärt oss om miljöns betydelse för barns lärande samt om tidig språkutveckling. Tidigare forskning inom AKK fokuserar oftast på barn i behov istället för att se kommunikationsstöden som ett verktyg för förskolans verksamhet med alla barn. Utifrån dessa grunder har syftet med studien varit att undersöka hur förskolepedagoger arbetar med AKK. Studiens teoretiska ansats är sociokulturellt perspektiv och den har genomförts med hjälp av observationer på fem olika förskolor. Avgränsningar som gjorts under observationerna var att lägga fokus på visuella kommunikationsstöd i förskolan samt hur pedagogerna valt att arbeta med materialet de haft tillgängligt.Under studiens observationer kunde vi se en klar skillnad på arbetet med alternativ och kompletterande kommunikation beroende på om förskolan låg i ett mångkulturellt område eller på landsbygden. Vi såg även en stor utmaning i arbetet med kommunikationsstöd i förskolans utemiljö. Pedagogens medvetenhet om sitt eget ansvar för att säkerställa barns möjlighet till inflytande är därför av stor vikt. Det är pedagogen som skapar möjligheter i den kommunikativa miljön.