Global ETD Search

11	"Jag känner mig mer hemma i dövvärlden även om jag kan prata" : Ungdomars erfarenheter av att byta från en auditivt orienterad till en visuellt orienterad skolmiljö / "I feel more at home in the Deaf world even though I can speak" : Adolescents' experiences in changing from an auditory oriented to a visually oriented school setting Andersson, Sara, Fröberg, Linn January 2020 (has links) Varje år byter ett antal elever som är döva eller har hörselnedsättning (D/HN) skolform under pågående grundskoleutbildning. Det har inte funnits en samlad bild av varför bytet sker och hur eleverna upplever omställningen. Vi har i denna studie genomfört semistrukturerade intervjuer med nio högstadieelever med syftet att bidra med kunskap om elevers erfarenheter av att byta skolform från en auditivt orienterad skolmiljö (grundskola) till en visuellt orienterad skolmiljö (regional specialskola). Den tematiska analysen har inspirerats av Schlossbergs (1981; 2011) transitionsmodell, vilken kan appliceras på alla typer av övergångar, förändringar och byten oberoende av om de är förväntade eller ej. Elevernas byte av skolform kan ses som en flytt från en språklig och kulturell kontext till en annan, och deras erfarenheter har delats in i tre huvudteman; flytta ut, flytta in samt göra sig hemmastadd. I intervjuerna framkom varierande erfarenheter, vilket visade att gruppen D/HN-elever som byter skolform var en heterogen grupp. Resultatet visade dock på en del likheter mellan eleverna, exempelvis att en majoritet av eleverna har upplevt ett socialt utanförskap i den auditivt orienterade skolmiljön där de inte känt sig jämlika sina skolkamrater eller fått likvärdiga möjligheter till fungerande lärsituationer. Byte av skolform har påverkat elevernas identitetsarbete och de flesta eleverna beskrev efter bytet en känsla av att vara samma som de andra, känna sig hemma och känna tillhörighet med andra D/HN-elever. Vidare visade resultatet även en förskjutning i elevernas syn på teckenspråk från att ha varit ett hjälpmedel till att vara en del av deras sociala och kulturella identitet. Bytet av skolform har lett till att elevernas identitetsarbete påverkats positivt, och eleverna har gått från att vara marginaliserade till att vara inkluderade. Slutsatser som drogs utifrån resultatet var att D/HN-elever behöver få möjlighet att utveckla en positiv social identitet istället för en marginell sådan, och för att kunna göra detta är tillgång till visuellt orienterade miljöer av vikt. / Every year a number of deaf and hard-of-hearing (DHH) students change school settings during their years in compulsory school. Why the decision is being made and how the students themselves experience the transition are questions that have not been asked when researching school placement for DHH students. This study aims to contribute with knowledge about DHH students' experiences in changing from an auditory oriented school setting (compulsory school) to a visually oriented school setting (compulsory special needs school for deaf and hard-of-hearing students). The thematic analysis is informed by Schlossberg's (1981;2011) transition model, which is a model that can be applied to any form of change or transition whether expected or unexpected. The change in school settings can be seen as a move from one linguistic and cultural context to another, and the students' experiences have been divided into three themes; moving out, moving in and making oneself at home. The interviews point to different sorts of experiences which show that this group of students is vastly diverse, although with some significant similarities. The change in school setting has had an effect on their identity work and the students describe it as feeling at home, being the same as the others and as a sense of belonging with other DHH students in the visually oriented school setting. The result shows that the students have gone from seeing sign language as a tool that can facilitate communication to recognizing it as a language that is a part of them and their social and cultural identity. As stated above there has been a positive effect on the students’ work on their identities and they feel included instead of marginalized. For DHH students to develop a positive rather than a marginal social identity, the students need access to visually oriented settings. School placement school setting transition deaf and hard-of-hearing students identity work social identity Skolbyte skolmiljö transition döva elever hörselnedsättning identitetsarbete social identitet Pedagogy Pedagogik
12	“Är du en sån där?” : -En kvalitativ studie om HR-arbetarnas yrkesidentitet Olsson, Johanna, Karlsson, Hanna January 2023 (has links) A common conversation starter is to ask for someone's working title, this title is then often used as a label to define an individual. To label an individual affects how they perceive themself both at work and outside of work. Therefore work plays a big part in an individual's life and is also strongly connected to one's identity. It is in the social interactions that the identity process takes place, both the professional identity and the personal identity. The aim of this study is therefore to study how interactions and perceptions about the HR-profession affects HR-working professionals' own views of their working identity and personal identity. The method that is used to answer the study's aim and research question is a qualitative method based on six semi-structured interviews. Working HR-professionals within the public sector were interviewed. Theories used in this paper to analyze results are Mead's theory about “I and Me” as well as Berger and Luckammans theoretical concept including: socialization, internalization and typification. The findings of the study conclude that HR-professionals do not perceive that their own perception of the profession is coherent with other individuals' perception. Lastly the results show that HR-professionals personal identity is affected by their working identity but in different ways. Their personal identity is affected by both working life experience and social interactions, this is because work is present in a lot of conversations outside of work. / Arbetet är många gånger en konversationsstartare och yrkestiteln blir ofta en etikett på hur en människa är. Denna etikett kan påverka hur en individ uppfattar sig själv både på arbetet och utanför arbetet. Yrket blir därav en stor del av människans liv som också kan bli starkt förknippad med en identitet. Det är i de sociala interaktionerna som identitetsskapandet sker, såväl yrkesidentiteten som den personliga identiteten. Syftet med denna studie är att undersöka hur omgivningens interaktioner och föreställningar om HR-yrket påverkar HR-arbetarnas syn på deras yrkesidentitet och personliga identitet. Metoden som används för att besvara studiens syfte och frågeställningar är en kvalitativ metod baserat på sex semistrukturerade intervjuer. Yrkesverksamma HR-arbetare inom den offentliga sektorn intervjuades och den teoritillämpning som används för att analysera studiens resultat är Meads teori om “I and Me”. Samt Berger och Luckmanns begrepp: socialisering, internalisering och typifiering. Slutsatserna av studien visar att HR-arbetarna inte upplever att deras egen uppfattning om yrket överensstämmer med den föreställning som de upplever att omgivningen har. Slutligen visar studien att HR-arbetarnas personliga identitet påverkas av yrkesidentiteten men detta sker på olika vis. Deras personliga identitet påverkas av både arbetslivserfarenheter och sociala interaktioner då yrket är närvarande i många konversationer utanför arbetet. HR Human Resources Identity work Professional identity Personal identity Public sector HR Personalvetare Identitetsarbete Yrkesidentitet Personlig identitet Offentlig sektor Sociology Sociologi
13	Identitet i arbete(t) : Chefers reflektioner om arbetets dimensioner / Identity at work : Managers’ reflections about dimensions at work Zambrell, Katarina January 2016 (has links) The purpose of this thesis is to identify, describe and develop the understanding of what aspects at work are important for individuals' identity construction. In this understanding-oriented study the empirical data consists of three different groups: middle managers, cultural workers and “Airis-managers”. I have interpreted and analysed the 75 respondents’ stories, and in their experiences found similar patterns. My conclusion is that there are different dimensions at work that may affect the identity construction. My research question: What is it about work that is experienced as important for individuals’ identity construction? can be answered with the five different identity-related dimensions that I have identified: the enabling dimension, the legitimating dimension, the strengthening dimension, the touching dimension and the constraining dimension. All these dimensions, except the constraining dimension, contribute positively to identity construction. The constraining dimension can be compensated if the other positively confirming dimensions dominate. The identity construction for each individual appears different depending on what dimensions he/she experiences. That is why work’s impacts on the individual's identity construction vary. In order to illustrate the developed typology of identity-related dimensions, I created a model that aims to facilitate understanding of what aspects at work that may be important for the personal identity. When raising awareness of these dimensions, efforts to strengthen the most important dimensions can be made. Through their leadership and ways of organizing work, managers may influence their employees’ opportunities to construct and strengthen their identity. Much of the identity research discusses the more conscious identity work. In my third study my empirical data consists of managers’ who have brought artists into their organizations, i.e. conducted an artistic intervention called Airis. My interpretation is that implementing an artistic intervention can be considered as a way to challenge and develop the managers’ identity and be a part of their identity work. This thesis deals with “identity at work” (to reconnect to the title). People seldom discuss “identity construction” but that does not mean that identity issues are unimportant. On the contrary, people often talk about their jobs and their work experiences. What this "talk" really means is what this thesis highlights: Identity is constructed and confirmed at work, especially when others are told about the work-related experiences. managers' identity construction identity-related dimensions work-related identity triggers for identity work artistic interventions Chefers identitetskonstruktion identitetsrelaterade dimensioner arbetsrelaterad idenitet trigger för identitetsarbete artistic intervention Business Administration Företagsekonomi
14	Möjligheten att nyttja sin kompetens på riktigt Sundgren, Amanda, Tjellander, Sandra January 2018 (has links) This essay is a qualitative interview study that investigates what enables motivation for publicly employed nurses and how this affects their choice to be publicly employed in front of the alternative of becoming staffing nurses. As analysis tools, the sociological concepts of valuerational and rational-purposeful actions, idealization and identity work is use in conjunction with the psychological theoretical model Self-determination theory. The results of the study shows that publicly employed nurses experience a continuity in their work situation, which they imagine that they could not experience to the same extent if they were staffing employees. Continuity enables them, through their competence, to satisfy their intrinsic interests and motivations - to meet people and make something meaningful for others. / Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som undersöker vad som möjliggör motivation hos sjuksköterskor inom landstinget, och hur detta påverkar deras val att vara landstingsanställda framför alternativet att bli bemanningssjuksköterskor. Som analysverktyg används de sociologiska begreppen värderationellt och målrationellt handlande, idealisering och identitetsarbete i samverkan med den psykologiska teoretiska modellen Self-determination theory. Undersökningens resultat visar att landstingsanställda sjuksköterskor upplever en kontinuitet i sin arbetssituation som landstingsanställda, vilket de föreställer sig att de inte skulle kunna uppleva i samma utsträckning om de vore bemanningsanställda. Kontinuiteten möjliggör för dem att genom sin kompetens tillfredsställa sina inneboende intressen och motivationer - att möta människor och göra något meningsfullt för andra. motivation publicly employed nurse staffing nurse competence autonomy managing collegial support morality role performance identity work motivation landstingssjuksköterska bemanningssjuksköterska kompetens autonomi styrning kollegialt stöd moral rollföreställning identitetsarbete Sociology Sociologi
15	Samtalat skolledarskap : kategoriserings- och identitetsarbete i interaktion / Doing School Leadership : Categorization and Identity Work in Interaction Nordzell, Anita January 2007 (has links) Syftet med denna studie är att visa hur skolorganisation, skolledning och skolledaridentiteter produceras, formas och omformas i samtalad interaktion samt att visa vilka diskursiva metoder som de samtalande använder för att bygga upp sina begrepp och kategorier och samtidigt göra dem socialt acceptabla i sitt sammanhang. Jag har tagit teoretisk och analytisk utgångspunkt i etnometodologi, socialkonstruktionism och kategoriseringsanalys. Det empiriska materialet består av inspelade ledningsgruppsmöten, som transkriberats noggrant, från en grundskola och två gymnasieskolor, samt intervjuer med tre skolledare. De empiriska studierna presenteras i fyra delstudier, där delstudie I visar hur intervjuare och intervjuad gemensamt bygger upp relevanta ategorier med hjälp av bland annat tidsbegrepp. I delstudie II analyseras hur skolledare i ett arbetslagsledarmöte gemensamt skapar den lokalt producerade organisationen-i-handling. Delstudie III fokuserar hur citeringar av sig själv och andra används i mötessamtal för att forma kategorier och delstudie IV inriktas mot att se hur deltagarna i de probleminriktade samtalen orienterar emot teamet och hur ’vi’ som grupp formas. I samtliga delstudier fokuseras hur kategoriserandet samtidigt är identitetsskapande. De samtalande framställer sig själva som bland annat problemlösare, nytänkare, förändrare och annorlunda än ’de andra’. Kategoriseringsarbete har visat sig ha stor betydelse för interaktionen och identitetsarbete är en viktig del av det som sker i mötessamtal. Skolledning framstår som bland annat gemensamt producerat och inte enbart som ett heroiskt ensamarbete. Tal och samtal kan beskrivas som en viktig del av och i ledningsarbetet. / The aim of this study is to show how school organization, school leadership and school leader identities are produced, formulated and transformed in talkin-interaction, and to show methods members use to build concepts and categories making them socially acceptable, in situ. My theoretical points of departure and analytical tools are ethnomethodology, social constructionism and membership categorization analysis. The empirical material consists of recorded talk sequences at regular meetings of school management teams, transcribed in detail, at one primary school and two secondary schools, and interviews with three assistant principals. The analysis of the empirical material is presented in four studies. tudy I shows how the interviewer and interviewee jointly construct relevant categories, using temporal terms as well as other resources. Study II analyzes how school leaders at a team meeting collectively create the organization-in-action. The focus of study III is on how team members use reported speech to produce categories, while study IV is oriented towards how we as a team is produced. All studies focus on categorization work as identity work. The team members and the interviewees give attributes to and make categorizations of themselves and others in order to produce themselves as problem-solvers, innovative, progressive and different. Categorization work has proven highly significant in the interaction, and identity work is an important component of the actions accomplished in the analyzed meetings. School leadership is not produced as a lone heroic effort, but rather as something created by members in interaction. Talk-in-interaction can be described as an important part of and in leadership work. School leadership school management educational management membership categorization analysis identity work talk-in-interaction meeting interview ethnomethodology social constructionism Skolledning skolledare kategoriserings- och konversationsanalys identitetsarbete interaktion samtal mötessamtal intervjusamtal etnometodologi socialkonstruktionism Sociology Sociologi
16	Ledarskap för aktivitetsbaserade miljöer och arbetssätt Carlberg, Annelie January 2017 (has links) I syfte att undersöka vad övergången till en aktivitetsbaserat kontorsmiljö (ABW) innebär för synen på det egna ledarskapet i relation till medarbetarna samt hur chefer hanterat övergången i förhållande till sin chefsidentitet har sex kvinnliga och tre manliga chefer från fyra olika organisationer intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av IPA-metoden utifrån teorier om chef-/ ledarskap i förhållande till medarbetarskap och identitetsarbete. Resultatet visar att en övergång till ABW kan innebära en ansvarsförskjutning mot ökat medarbetaransvar och ett mer strategiskt chef-/ledarskap som är baserat på målstyrning, tillit och ett större ansvar för sociala strukturer. Ett individuellt, tjänande ledarskap underlättar för ett hållbart ledarskap i ABW. Deltagande chefer har uppskattat utvecklingen av chef-/ledarskapet i övergången till ABW och det har inte påvisats några konfliktfyllda identitetsarbeten. Studien ger exempel på vad en förändringsprocess mot ABW kan innehålla. Ytterligare forskning behövs för att undersöka hur ABW fungerar för olika typer av organisationer och medarbetare. / To investigate what a change into an activitybased workplace (ABW) means to managers view of leadership in relation toemployees and how managers handles it in relation to their identity as managers,six female and three male managers, from four different organizations, havebeen interviewed. The IPA-method was used for interview analyzes based ontheories about management/leadership, empowerment and identity work. The resultshows that a transfer into ABW may lead to a passing of responsibility towardsemployees and a strategic leadership/management based on goal management, trustand an increased responsibility for social structures. An individual, servingleadership facilitates a sustainable leadership in ABW. Participants haveappreciated the leadership/management development, and no identity workconflicts has been detected. The study gives examples of changing processestowards ABW. More studies have to be done in order to investigate how ABW fitsdifferent types of organization and different types of employees. Activity based work activity based workplace employee empowerment identity work leadership self management social support trust work without boundaries Aktivitetsbaserat kontor aktivitetsbaserat arbetssätt gränslöst arbetsliv identitetsarbete ledarskap medarbetarskap självledarskap socialt stöd tillit Psychology Psykologi
17	Licence to Talk : Sustainability Managers and their Managerial Realities within the Corporate Sustainability Paradox El hajjari Borg, Mounia, Sundberg, Elin January 2021 (has links) While sustainability-dedicated managers and related titles represent a profession that has hardly existed for more than a decade, it is not surprising that the field of research concentrating on these professionals is in itself relatively new. With an increasing demand for corporations to take their social and environmental responsibility, and a corporate sustainability characterized by tension and paradox, we found it of importance to explore the role and entanglements of these professionals. By analysing 17 in-depth interviews with sustainability-dedicated professionals from the private sector in Sweden, our interpretation is that sustainability managers hold the function of selling sustainability, with talk as their main weapon. Expressly, in the intersection between business-case logics and sustainability logics, sustainability managers have to, above all, make a convincing case for sustainability, inwards and outwards. Therefore, they draw dynamically on different narratives which we conceptualise in three roles: the chameleon, the pragmatic, and the nagging manager. Through these roles, we intend to capture the fluidity with which the managers relate and engage with sustainability, and hence we do not mean to ossify a role’s dynamics within a single, static or stereotypical category. We discuss these findings and concepts to the background of previous studies and existing literature. Sustainability managers sustainability-dedicated professionals sustainable development sustainable management corporate sustainability corporate paradox CSR stakeholders governance sustainability strategies communication strategic communication sustainability reporting non-financial disclosure private sector in Sweden paradox approach paradox perspective business case social and environmental responsibility organizations multinationals MNC Nils Brunsson organizational theory organizational hypocrisy neo-institutionalism organizational individuals decision-making action business operations isomorphism institutional logics market logics reporting frameworks GRI global reporting initiative walk the talk change making change agent systemic change behaviour and human resources identity work organizational sociology legitimacy Hållbarhetschefer hållbarhetsrelaterade roller hållbar utveckling hållbar ledning hållbarhet paradox CSR intressenter styrning hållbarhetsstrategier kommunikation strategisk kommunikation hållbarhetsrapportering icke-finansiell information privat sektor i Sverige paradox perspektiv affärsstrategi socialt och miljöansvar organisationer multinationella företag MNC Nils Brunsson organisationsteori organizational hypocrisy hyckleri neo-institutionalism organisatoriska individer individnivå beslutsfattande affärsverksamhet isomorfism institutionell logik marknadslogik rapporteringsramverk GRI global reporting initiativ walk the talk förändringsarbete förändringsagent systemförändring beteende och mänskliga resurser identitetsarbete organisatorisk sociologi legitimitet externa och interna påtryckningar. Social Sciences Samhällsvetenskap

Page generated in 0.0696 seconds