Sammanfattning Bakgrund: Med bakgrund i att ideella föreningar upplever sin verksamhet som ovillkorligt skattebefriad är det intressant undersöka den faktiska medvetenhet kring skatteredovisning, och hur den påverkar föreningarnas redovisningsval. Problematiskt är att samtidigt som ideella föreningars skatteregler är likartade, finns indikationer på skillnader i såväl medvetenhet som redovisningsval föreningarna emellan. Syfte: Syftet är att ur ett institutionellt perspektiv undersöka ideella idrottsföreningars medvetenhet kring skatteredovisning. Vidare avser vi undersöka hur denna medvetenhet uttrycker sig i föreningarnas redovisningsval. Teori: Teoribildningen utgår ifrån ett institutionellt perspektiv som förklarar organisationers ageranden. Fokus ligger vid formella regler och informella normer vilka utgör institutioner som formar organisationers beteenden. Vidare förklaras också vägberoende, som kan ses som ett resultat av organisationers tendenser att följa tidigare handlingsval. Metod: Tillvägagångssättet bygger på kvalitativ metod, i form av semistrukturerade intervjuer som genomförts med tio ideella idrottsföreningar i Uppsalaregionen. Dessa har vidare kompletterats med föreningarnas finansiella rapporter. Utöver detta har också intervjuer med Skatteverket och Riksidrottsförbundet gjorts, vilka bidragit med en generell bild kring ideella idrottsföreningars skattesituation. Resultat och slutsatser: I studien framkommer att det finns en varierad medvetenhet kring skatteredovisning föreningar emellan. Framträdande är hur regelmässig medvetenhet ökar i takt med föreningens storlek, samt hur större föreningar i högre grad använder formella regler i syfte att styrka sin redovisning. I övriga föreningar går det att urskilja en lägre medvetenhet kring lagar och regler, och hur de grundar sina redovisningsval i normer och föreningstradition. Vi finner i denna studie att det föreligger risk för undersökningens medelstora föreningar, vilka omsätter mellan 3 och 5 miljoner kronor, att de omedvetet undgår beskattning för verksamhet som egentligen är skattepliktig. / Abstract Background: A common belief among non-profit organizations is that their activities are non-taxable. It is interesting to examine the actual awareness of tax accounting, and further how it affects the individual organizations’ accounting choices. There are indications of differences between organizations concerning both the awareness and accounting practices employed. Purpose: The purpose of this study is from an institutional perspective to examine non-profit organization’s awareness of tax accounting. Furthermore, we intend to examine how this awareness is expressed in the organizations’ accounting choices. Theory: The theory is based on an institutional perspective that explains the behaviour of organizations. The priority lies in the formal rules and informal norms, which constitutes institutions that shape organizational behaviour. The concept of path-dependency is part of the institutional perspective and can be described as the organizations’ tendencies to follow previous courses of action.  Method: The empirical study is based on qualitative methodology, in the form of semi-structured interviews conducted with ten non-profit organizations located in Uppsala. These interviews have also been complemented by the organization’s financial reports. In addition, interviews with the Swedish Tax Agency and the National association of Sports have been conducted, which contributed with a general idea about the tax position in non-profit organizations.  Result and conclusion: The study indicates that there is a varied awareness of tax accounting amongst the organizations. Awareness of regulations increase with the size of the organization. The three largest organizations show a higher awareness compared to their smaller counterparts. As awareness increases so does the use formal rules to legitimize the accounting process. The smaller organizations, in contrast to the larger ones, tend to base their accounting decisions on their own personal notions of accounting practices. We found in this study that there is an imminent risk of the organizations with a net sale between 3 and 5 million SEK to misrepresent their taxable activity. This is due to a lack of knowledge and most errors stem from unawareness.

I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar på landsbygden påverkas av de samhällsförändringar som intåget i det postmoderna samhället har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och därefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien är alla själva verksamma inom idrottsklubbar på små orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar på landsbygden kan komma att utvecklas inom de närmaste åren. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av såväl nya medlemmar som ideellt engagerade tränare och styrelseledamöter. Dessutom påvisar studien en pågående konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering. / In this thesis, a study of how Swedish sports associations in rural areas are affected by the societal changes which the advent of the post-modern society has brought is declared. The studied data has been collected through qualitative interviews and thenceforth analyzed through the research method grounded theory. The informants who have participated in the study are all active in sports clubs in small villages themselves, and this thesis provides an insight in their experiences which hopefully can contribute to an increased knowledge about how Swedish sports associations in rural areas may develop in the next few years. The results reveal that the studied sports clubs experience severe problems in the recruitment of new members as well as voluntary trainers and members of the board. Moreover, the study proves an ongoing conflict between urban and rural areas which in particular concerns allocation of resources and political priority.

Idrotten som fenomen har globalt liksom i Sverige blivit allt mer kommersialiserat och professionaliserat. Detta för med sig att idrottssektorn idag i större utsträckning har börjat ha heltidsanställda inom föreningarna. Detta gäller för både de stora föreningarna som bedriver elitverksamhet och de mindre föreningarna som bedriver breddverksamhet. Ökad professionalisering av idrott innebär även större krav på både föreningarna och dess anställda att leverera goda resultat. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom bredd- fotbollsföreningar, upplever den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress på sina arbetsplatser. Studiens övergripande frågeställning var: Hur upplever de anställda fotbollstränarna sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress? Utifrån studiens syfte valdes den kvalitativa forskningsmetoden med semi-strukturerade intervjuer. För insamling av empiri, intervjuades fyra anställda från fyra olika bredd-fotbollsföreningar. Analysen av empiri har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att hälften av respondenterna upplevde stressnivån som lagom och andra hälften upplevde att den arbetsrelaterade stressen var på för hög nivå. För att summera respondenternas generella uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön var den överlag positiv, samtliga respondenter berättade att de mådde- och trivdes bra på jobbet. Utifrån studiens resultat är det framförallt det sociala stödet som lyfts fram som en nyckelfaktor till den positiva upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön. / Sports as a phenomenon have become increasingly commercialized and professionalized globally as in Sweden. This means that the sports sector today has more full-time employees within the associations. This applies to both the major associations engaged in elite activities and smaller associations with broad-based activities. Increased Professionalization of sport also implies greater demands on both the associations and its employees to deliver good results. The purpose of this study was to create an understanding of how employees in football associations, experience the psychosocial work environment and work-related stress at their workplaces. In order to achieve the purpose of the study following question was asked: How do the football coaches experience their psychosocial work environment and work-related stress? Based on the purpose of the study, the qualitative research method was chosen with semi-structured interviews. For this study, four employees were interviewed from four different football associations. The analysis of data has been done with a qualitative content analysis. The study results showed that half of the respondents experienced that stress level at work was relatively normal and the other half felt that the work-related stress was too high. To sum up the respondents' general perception of the psychosocial work environment, all respondents reported that they felt good and enjoyed working. Based on the results of the study, it is primarily social support that is a key factor in the overall positive experience of the psychosocial work environment.

Bakgrund: Idrottsföreningar är en folkrörelse i Sverige som engagerar många. I Sverige finns både idrottspolitiska mål och ett civilsamhälle som verkar för att barn och ungdomar ska vara fysiskt aktiva inom idrott. Det finns en hög representation av olika idrottsföreningar men utbudet och tillgången varierar beroende på regionala skillnader inom landet samt idrottsföreningarnas resurser. Coronapandemin och dess restriktioner har påverkat det svenska samhället under åren 2020–2021 och tillika landets idrottsföreningar att bedriva idrottsverksamhet för barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur idrottsföreningar i Sverige arbetar med hälsofrämjande frågor i sina verksamheter för barn och unga och hur Coronapandemin har påverkat detta arbete. Metod: Studien har en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Under våren 2021 valdes sex idrottsföreningar ut genom ett strategiskt urval. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer som spelades in och transkriberades och därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av datamaterialet resulterade i följande fem kategorier: ”Förutsättningar för träning”, ”Jämställdhet”, ”Det hälsofrämjande arbetet”, ”Engagemangets betydelse” och ”Konsekvenser av Coronapandemin”. Slutsats: Studien visar att idrottsföreningar är en viktig arena för det hälsofrämjande arbetet i det svenska samhället. Resultatet belyser att olika föreningar har skilda förutsättningar att arbeta hälsofrämjande. De faktorer som framkommer som betydelsefulla är vad föreningarna har för resurser samt tillgång till ledare och frivilliga som vill engagera sig. En försvårande faktor anses vara att för få vuxna är engagerade i föreningarna. Coronapandemin har belyst att idrottsföreningarna är betydelsefulla för barn och ungdomar både när det kommer till träningen men framför allt det sociala perspektivet. De föreningar som har haft möjlighet att anpassa sin verksamhet har haft lättare att hantera pandemin till skillnad från de verksamheter som inte haft möjlighet att ställa om utifrån träningsform samt tillgång till träningsanläggningar. Utifrån pandemin uppger föreningar en stor osäkerhet gällande föreningsverksamheters framtid samt hur det kommer att påverka barn och ungdomars hälsa långsiktigt. / Background: In Sweden, sports clubs are part of a social movement that engages many people. Children and youth are being encouraged to be physically active in sports, both through public policy targets, and by the civil society. Although a diversity of sports clubs are represented within the country, their availability varies depending on club size and geographical location. The Coronavirus pandemic and its restrictions have affected Swedish society, including the sports clubs during the years 2020–2021. Aim: The purpose of the study is by means of qualitative interviews to investigate how sports clubs in Sweden work with health promotion in their activities for youth, and how the Coronavirus pandemic has affected this work. Method: This study has been conducted using a qualitative method and an inductive approach. In the spring of 2021, six sports associations were selected through a strategic selection. Data collection was performed with semi-structured interviews that were recorded and transcribed. After the data was collected a qualitative content analysis was conducted. Results: The analysis of the data material revealed the following five categories: "Requirement for training", "Gender equality", "Health promoting", "The importance of commitment" and "Consequences of the Coronavirus pandemic". Conclusion: The study shows that sports associations constitute an important arena for health promotion in the Swedish society. The results highlight that different sports clubs have different prerequisites for working with health promotion. The determining factors that emerge are the resources of the associations, as well as their access to coaches, leaders, and volunteers wanting to get involved. An important factor is getting adults involved in the sports clubs. The Coronavirus pandemic has highlighted that sports clubs are important for children and young people both when it comes to training but also considering their social development. The sports clubs that have had the opportunity to change and adapt their activities have found it easier to handle the pandemic. This is a contrast to the sports clubs that have not had the opportunity to change based on the form of training and access to training facilities. Following the pandemic, the sport clubs concluded a great deal of uncertainty regarding the future of their association activities and how this will affect the health of children and young people in the long term.

Bakgrund: Inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund är viktigt för att idrotten ska vara inkluderande för alla. Tidigare undersökningar visar att personer med utländsk bakgrund har svårigheter att bli en del av idrott på grund av språkliga brister, föräldrar, kultur, socioekonomisk status och ekonomi. Den tidigare forskningen inom ämnet förklarar intresset av att undersöka idrottsföreningar och RF-SISU Värmlands arbete med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Syfte: Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att undersöka hur idrottsföreningar och RF-SISU i Värmland arbetar med att inkludera utsatta grupper inom idrotten, med fokus på barn och ungdomar med utländsk bakgrund. För att besvara syftet utgick uppsatsen från tre frågeställningar: Hur arbetar idrottsföreningarna i Värmland för ett inkluderande idrottsklimat för barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilka svårigheter upplever idrottsföreningar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Vilken roll har RF-SISU Värmland i arbetet med inkludering av barn och ungdomar med utländsk bakgrund? Metod: Uppsatsen har utgått från en kvalitativ metod och insamlandet av material skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fem personer från idrottsföreningar i Värmland som på något vis arbetar alternativt har arbetat med inkludering, samt en person från RF-SISU Värmland. Tematisk analys användes för att ta ut det mest relevanta från intervjuerna kopplat till syfte och frågeställningar. Analysen gav två teman med tillhörande underteman vilket presenteras i resultatet. Resultat: Uppsatsens resultat visade att idrottsföreningarna arbetar med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund på olika sätt. Betydelsen av att verka i ett socioekonomiskt svagare område var viktigt för att locka fler med utländsk bakgrund, och flickor med utländsk bakgrund var en viktig målgrupp att nå ut till. Resultatet visade även att det fanns svårigheter med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund utifrån fyra faktorer. De förkommande faktorerna var föräldrar och ledare med utländsk bakgrund, socioekonomisk status och ekonomiska förutsättningar. RF-SISU Värmlands roll i arbetet med att inkludera barn och ungdomar med utländsk bakgrund visade sig vara i form av stöttning och beroende av idrottsföreningars behov.  Diskussion: Uppsatsens resultat stämmer överens med tidigare forskning gällande påverkan av socioekonomisk status, föräldrar, kulturella skillnader och ekonomiska förutsättningar. Det teoretiska ramverket för uppsatsen med överbryggande socialt kapital och intersektionalitet som perspektiv gav en större förståelse för uppsatsens resultat. Vidare behövs det fortsatt forskning inom området för att få en djupare förståelse om inkludering av barn och ungdomar utifrån andra faktorer som föräldrar och ledare med utländsk bakgrund. / Background: Inclusion of children and youths with a foreign background in sport association is important for sports to be for everyone. Previous research shows that people with a foreign background have difficulties to become a part of sports due to language deficits, parents, culture, socioeconomic status and economy. The previous research within the subject explains the personal interest in investigating sports associations and RF-SISU Varmland´s work to include children and youths with foreign background in organized sports. Purpose: The aim of this study was to examine how sport associations and RF-SISU Varmland work to include vulnerable groups in sports with a focus on children and young people with a foreign background. The essay was based on three questions to answer the overall purpose of the study: How do the sport associations work to include children and youths with a foreign background. What difficulties do sports associations experience with including children and youths with a foreign background?  What role does RF-SISU Varmland have in the work to include children and young people with a foreign background? Method: The study has had a qualitative method and the qualitative semi structured interview was used as the data collection method. A range of five people from sports associations in Varmland who in some way work or alternatively have worked with inclusion, as well as one person from RF-SISU Värmland were selected. Thematic analyzes were used as the analysis method and presented two themes and associated subthemes Results: The results of the study showed the sport associations work to include children and youths in different ways. To operate in a socioeconomically weaker area was important to attract more children and youths with a foreign background, and girls with a foreign background were an important group to reach out to. The results also showed that there are difficulties with including children and young people with a foreign background based on four factors. The factors were parents and leaders with a foreign background, socioeconomic status and economic conditions. RF-SISU Varmland´s role in the work to include children and youths with a foreign background was to support sport associations. Discussion: The results of the study are consistent with previous research regarding the influence of socioeconomic status, parents, cultural differences and economic conditions. The theoretical framework for the study with bridging social capital and intersectionality as perspectives provided a greater understanding of the results. Furthermore, continued research is needed within the area. The research needs to provide a wider perspective and investigate factors as parents and leaders with foreign background.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka tränarnas upplevelser i idrottsföreningar gällande ätstörningar bland föreningens aktiva barn och ungdomar. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats genomfördes med hjälp av fem individuella intervjuer för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Materialet analyserades genom tematisk analys och kategoriserades i tre teman: Kunskap om kostvanor, Föreningens styrdokument och Föreningens stöd och resurser.  Resultat: Resultaten visade att majoriteten av tränarna inom idrottsföreningar har erfarenhet av deltagare med ätstörningar. Den övervägande delen av tränarna saknar kunskap om ätstörningar, och alla intervjuade tränare var omedvetna om föreningens policyer och riktlinjer.  Slutsats: Baserad på denna studies resultat bör ätstörningar bland barn och ungdomar prioriteras eftersom kunskap och riktlinjer för att motverka ätstörningar inom idrottsföreningar är i princip obefintliga.

Background: In Sweden, there are around 19 000 existing sport associations active in the non-profit sector, and nearly a third of the country’s population are included as members. As well as for the non-profit sector as a whole, effective financial management plays a rather important role in sport associations as a tool to reach their goals and missions, which are their biggest priority. These associations differ from commercial enterprises regarding the financial aspects of the organization, and earlier studies are missing regarding the studying of smaller sport associations’ financial management in general, and budget management in particular. Purpose: This study is determined to generate a greater understanding and knowledge regarding how non-profit sport associations use and perceive budget management. With this information it is possible to see how these associations produce and streamline sustainable budget management in aspiration of goals and sustainable economy. Method: Throughout this study, four different non-profit sport associations are investigated to determine how they perceive budget management. This was done using a qualitative research method with an abductive approach where the data was collected through six different interviews and a few complementing documents. Conclusion: How non-profit sport associations use and perceive budget management can be talked about in three ways: a tool for success, a tool that needs to be used choicely and a tool that needs development. Through those themes, several findings were met that further developed the knowledge about budget management in sport associations. Although the purpose of budgeting is somewhat similar to the usage in commercial enterprises, sport associations’ budgeting differ in ways which could be seen as typical only for these types of organizations. Important findings include: the communication process, democratic aspects, how internal balancing occurs and how sponsorships are used, and more. Findings regarding emerging financial awareness and the importance of budgeting are also notable. / Bakgrund: I Sverige finns cirka 19 000 befintliga idrottsföreningar aktiva inomden ideella sektorn och nästan en tredjedel av landets befolkning ingår sommedlemmar. Liksom för den ideella sektorn som helhet spelar effektivekonomistyrning en viktig roll i idrottsföreningar som ett verktyg för att nå sinamål och uppdrag. Dessa föreningar skiljer sig från kommersiella bolag när detgäller de ekonomiska aspekterna av organisationen och tidigare studier saknasbeträffande studier av mindre idrottsföreningars ekonomistyrning i allmänhetoch budgetstyrning i synnerhet. Syfte: Denna studie syftar på att generera större förståelse och kunskap om hurideella idrottsföreningar ser på budgetstyrning. Med denna information är detmöjligt att se hur dessa föreningar producerar och effektiviserar hållbarbudgetförvaltning i strävan efter mål och hållbar ekonomi. Metod: Under denna studie undersöks fyra olika ideella idrottsföreningar för attfastställa hur de ser på budgetstyrning. Detta gjordes med en kvalitativforskningsmetod med ett abduktivt ansats där data samlades in genom sex olikaintervjuer och några kompletterande dokument.  Slutsats: Hur ideella idrottsföreningar använder och ser på budgetstyrning kandiskuteras på tre olika sätt: ett verktyg för framgång, ett verktyg som behöveranvändas varsamt och ett verktyg som behöver utvecklas. Genom temana möttesflera fynd som vidareutvecklade kunskapen om budgetstyrning iidrottsföreningar. Även om syftet med budgetering liknar användningen ikommersiella företag, skiljer sig idrottsföreningarnas budgetering på sätt somkan ses som typiska endast för dessa typer av organisationer. Viktiga resultat ärbland annat: kommunikationsprocessen, demokratiska aspekter, hur internbalansering sker och hur sponsring används med mera. Resultaten omframväxande ekonomisk medvetenhet och vikten av budgetering är ocksåanmärkningsvärda.

The aim of this thesis is to create knowledge on processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport and the systems of meaning at work in these processes. The thesis proceeds from the assumption that the contemporary public sport policy climate is characterized by a pressure on organized sport to change in order for sport to better serve as an implementer of non-sport goals. In attempting to capture the possible ramifications of this pressure on the organizing of voluntary sport, the thesis work relies on the argument that processes of change are best captured in instances where new and established ideas are confronted with one another. Following this argument and drawing upon the concept of theorization, the first research question treated in the thesis concerns how legitimacy is established for a new practice (reported in Article 1). The second research question addressed is how, why, and with what consequences new ideas on organizing are implemented in sport organizations (reported in Article 2 & 3). In relation to this question, the concepts of translation and organizational identity are mobilized in the analysis. Empirically, these two questions are addressed using data from 29 interviews covering the emergence and organizing of organized spontaneous sport, so-called Drive in sport, in four Swedish municipalities. The analysis relating to these two questions shows that the same systems of meaning invoked to legitimize and specify Drive-in sport as a practice that has the potential to remedy problems being faced by both the Swedish society and the Swedish sports movement, also made Drive-in sport an unlikely developmental direction for the majority of implementing sport clubs. This process is understood with reference to a mismatch between the organizational identity of the clubs and the cultural material of the idea of Drive-in sport. This insight is brought into the formulation of the third research question treated in the thesis, which is concerned with sport clubs’ readiness, willingness, and ability to respond to policy changes (reported in Article 4). Building on data from short, qualitative interviews with representatives from 218 randomly selected sport clubs, 10 organizational identity categories are constructed. Between these categories, there is a variety of clubs’ core purposes, practices, and logics of action. The implications of this heterogeneity, in terms of sport clubs’ role as policy implementers, are discussed with reference to what clubs in each category might "imagine doing." The analysis provided in the thesis as a whole suggests that at stake in processes of change in the contemporary organizing of Swedish voluntary sport, is the very definition and meaning of sport.