Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras. / The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

Syfte Syftet med studien är att undersöka om positivt Self-talk (ST) och självreflektion (SR) i form av att skriva i en träningsdagbok kan påverka reaktionstiden hos unga idrottare.   Sker det förändringar i reaktionstid mellan första och andra gången testet genomförs?   Är det en skillnad i hur stora förändringar som sker i reaktionstid när positivt self-talk gruppen och självreflektionsgruppen jämförs med en kontrollgrupp?   Hur upplevde idrottarna uppgiften att skriva träningsdagbok?   Metod Studien är ett randomiserat laboratorieexperiment och skillnader i reaktionstid kan enbart ses på gruppnivå. Deltagarna (n=29) bestod av både manliga och kvinnliga 16 åriga idrottare som randomiserades i två experimentgrupper och en kontrollgrupp. Kvinnor och män var jämt fördelade mellan grupperna. Först genomfördes två olika reaktionstest (Simple RT och 4choice RT) med hjälp av ett datorprogram för alla deltagare.  Experimentgrupp 1 (EG 1) genomförde en intervention där de under en vecka fick skriva ned sitt eget positiva ST i samband med träning. Experimentgrupp 2 (EG2) två skrev under en vecka ner vad de kunde förbättra med sin träning och vilka konsekvenser dessa förändringar kunde leda till. Kontrollgruppen (CG) fick utöver sin träning skriva ner sitt TV-tittande som en placebo. Efter interventionen genomfördes ett eftertest av reaktionstid och en enkät delades ut där deltagarna fick svara på hur de upplevde dagboken och om de trodde den kunde ha effekt på deras prestation.   Resultat Inom grupperna var det enbart EG 2 (de som tillämpade självreflektion) som hade en statistiskt signifikant förbättring av reaktionstid mellan det första och det andra testtillfället. Detta gällde både för Simple RT (p=0.028) och Choice RT (p=0.018). CG och EG 1 hade små förbättringar i RT mellan det första och andra testtillfället men inga som var statistiskt signifikanta. Gällande jämförelser mellan grupper fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i förbättring mellan CG och EG 1. I EG 2 fanns ingen skillnad i förbättrad RT jämfört med CG i simple RT dock återfanns en statistiskt säkerställd skillnad i Choice RT där EG 2 hade en större förbättring jämfört med CG (p=0,003). Gällande hur grupperna upplevde interventionen med träningsdagböcker var resultaten relativt lika i de olika grupperna. Generellt upplevde grupperna att dagboken kunde ha en liten effekt på prestation samt att dagboksskrivandet i sig inte var så givande. Intressant var att de som skrev ner vad de såg på TV upplevde att detta kunde påverka deras prestation lika mycket som de som skrev ner positivt ST eller SR.   Slutsats I självreflektionsgruppen hade en statistiskt signifikant förbättring skett både inom gruppen och jämfört med en kontrollgrupp. Inga signifikanta skillnader återfanns i positivt ST gruppen. Resultaten tolkas utifrån teorier som Self-determination, information processning och förmågan att fokusera uppmärksamheten. Styrkor och svagheter behandlas och slutsatsen är att fler upprepade studier behövs för att stärka och förstå sambandet mellan positivt ST och SR kopplat till reaktionstid. Ska denna typ av dagbok föras in i en klubb eller ett lag bör designen göras om så att den blir mer omtyckt av idrottarna. / Aim The aim of this study is to evaluate if positive Self-talk (ST) or Self-Reflection (SR) by writing in a training diary can affect Reaction Time (RT) in young Swedish Athletes.   Does reaction time change between the pre-test and the post-tests?   Is there a difference in reaction time changes between groups when the positive ST group and the SR group are compared to the control group?   How did the athletes experience the intervention?   Experiment design This study is a randomized laboratory experiment. It is a between subjects design and therefore differences will only be seen on a group level. The participants N=29 were male and female 16 year old athletes. They were randomized in to two experiment groups (EG 1, EG 2) and a control group (CG), males and females were evenly distributed between groups. First two different (RT) tests were conducted with a computer program for all participants (Simple RT and 4Choice RT). After this an intervention of positive ST (EG1) or SR (EG2) was conducted with the use of training diaries for one week. The CG wrote down their habits of watching TV and this was used as a placebo. A re-test of RT was conducted after the completion of the intervention. After this an inquiry was handed to the participants to address their thoughts about using the diary and if they believed it could affect their performance.   Results EG2 was the only group that provided a statistically significant decrease in RT time compared to the pre-test in both simple RT (p=0.028) and choice (p=0.018). No statistical significant differences in RT were found in EG1 or in the CG when comparing pre-and post tests of both simple and choice RT. Comparing between groups showed no statistical significant difference in improved RT between the CG and EG 1 in simple RT or in 4choice RT. A statistical significant difference in improved RT was found between CG and EG2 in choice RT (p=0.003) where the EG 2 had a statistical significant improvement in RT compared to the CG. Comparing simple RT no statistical significant differences was found between EG2 and CG. The three groups experienced using the diary in a similar way. In general they found the diary intervention somewhat giving and believed that the diary could have a little affect on performance. Interesting to notice is that the participators that wrote down their TV habits believed this could have the same impact on performance as the participators writing down positive ST or SR.   Conclusions A connection was found between strategies of SR an RT. These results are analyzed regarding the theoretical framework provided by Self-determination theory, information processing and focus of attention. Strength and weakness is discussed and the conclusion is that more and reproduced studies are needed to determine the connection between interventions positive ST, SR and RT. If a training diary would be used in a team or a club some modifications should be done to make them more meaningful for the athletes.

Bakgrund och syfte Istället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter. Syftet är att utforska hur svenska coacher och idrottare ser på kännetecken och förmågor hos expert-coacher samt i vilken svensk idrottskontext en expert-coach jobbar. Metod Studien är kvalitativ och en tvärsnittsstudie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Deltagare i studien var sex förbundskaptener (3 män och 3 kvinnor mellan 45-53 år) och sex landslagsidrottare (5 män och 1 kvinna mellan 25-32 år). Intervjuerna har transkriberats, tematisk analys och innehållsanalys har använts för att tolka och analysera insamlad data. Resultat Det som utmärker en expert-coachen inom nyckelbegreppet kännetecken är expert-coachens beteende i form av att kommunicera, att stötta individen och att fokusera på individen. Inom nyckelbegreppet förmågor hos en expert-coach kan det underliggande begreppet kunskap delas in i professionell kunskap, interpersonell kunskap och intra personell kunskap. Både coacher och idrottare anser att en expert-coach behöver alla dessa kunskaper. Det finns ingen utmärkande psykologisk färdighet som är utmärkande, men emotionell intelligens anses som viktigt för en expert-coach. Slutsats Utforskandet av expert-coachens kännetecken och förmågor utifrån nyckelbegreppen i tidigare forskningen har tillsammans med de viktigaste resultaten i denna studie resulterat i en modell över begreppet expert-coach. De kännetecken och förmågor som anses viktigast hos en expert-coach är kommunikation och att se individen. En expert-coach kan verka inom en kontext av såväl elit som ungdomar och utveckling. Denna studie visar att expert-coach är ett komplext begrepp som kräver fördjupad forskning. / Introduction and aim Instead of assessing and evaluating a coach from bad to good, a coach can be approached from a continuum where beginners are one extreme and experts are the other. Previous research on expert coaches has two approaches, the development of expertise in coaching and the professional coach’s characteristics and abilities. Characteristics and abilities of an expert coach can be seen as key concept in this study. Underlying concepts in expert coach characteristics is trait, behavior and coaching/leadership style. Underlying concepts in the expert coach's abilities is knowledge and psychological skills. The aim of this study is to explore how Swedish coaches and athletes look at characteristics and abilities of expert-coaches as well as in which Swedish sports context an expert-coach working. Method The study is qualitative in design, as well as a cross-sectional study in which semi-structured interviews were used as data collection methods. Participants in the study were six national team coaches (3 man och 3 women between 45-53 years) and six national team athletes (5 man och 1 woman between 25-32 years). The interviews were transcribed, thematic analysis and content analysis was used to interpret and analyze the collected data. Results Regarding coaches characteristics, the study found that communication skill, as well as the coaches’ ability to support and focus on the individual athlete, distinguished the expert coaches from others. Result also show that when it comes to the expert coaches abilities, the underlying concept of knowledge is divided into professional knowledge, interpersonal skills and knowledge of self. Both coaches and athletes agree that an expert coach requires all of these skills. There are no psychological skills that are distinctive, but emotional intelligence is considered as important for an expert coach. Conclusions Exploration of the expert coach's characteristics and abilities based on key concepts in previous research, together with the most important findings in this study resulted in a model of the concept of expert coach. The characteristics and abilities that are considered most important in an expert coach are communication skills and the ability to see the individual. Both coaches and athletes believe that an expert coach can operate within a context of both elite and youth development. This study shows that expert coach is a complex concept that requires in-depth research.

Detta examensarbete har genomförts av två studenter vid Högskolan Dalarna i samarbete medIT-konsultbolaget Istone Concrevi. Edsbyverken, som är en möbeltillverkare baserad i Edsbyn,är kund hos Istone och har ett behov att öka sin leveranssäkerhet. Företaget upplever också attdet finns en bristande sammanhållning mellan de som arbetar administrativt och de som arbetarmed tillverkning i verksamheten. Edsbyverken hoppas att en ökad sammanhållning ska varabidragande till en bättre leveranssäkerhet. Sammanhållning är ett begrepp som är vanligtförekommande inom idrott och lagsporter och förknippas ofta med framgång inom idrotten.Forskningsstrategin som används i studien är design and creation som fokuserar på att skapa nyaIT-produkter, artefakter. Denna studie har resulterat i en artefakt av typen instansiering i form aven applikation som utvecklats med hjälp av ett användarcentrerat och agilt arbetssätt. Syftet medstudien är att undersöka och testa hur teorier inom idrottspsykologi kan användas inom ettsystemutvecklingsprojekt med ändamål att få artefakten och utvecklingsprocessen att främjasammanhållning hos verksamheten. Datainsamlingsmetoder som använts i studien är intervjueroch enkäter. Intervjuerna har använts för att insamla bakgrundsinfo från verksamheten ochönskemål kring appen och enkäterna för feedback på appen samt för att utvärderasystemutvecklingens och appens påverkan på sammanhållningen.Resultaten från datainsamlingen är i många fall spretande med allt från positiva omdömen sommenar att sammanhållningen förbättrats, till negativa som menar att ingen inverkan skett. Vid ensammanvägning kan man dock se att majoriteten menar att detta forskningsprojekt inte lyckatsmed att förbättra sammanhållningen. En viss andel anställda vid Edsbyverken tror dock attsammanhållningen kan öka på längre sikt. Slutsatsen kring idrottspsykologi är att den vid enkoppling till systemutveckling har ett begränsat användningsområde och att många av de teoriersom förekommer om sammanhållning inte är användbara eller passande vidsystemutvecklingsarbete. / This thesis has been implemented by two students at Högskolan Dalarna in cooperation withIstone Concrevi, who is a IT-consultant company in Borlänge. Edsbyverken, a client of Istoneand a furniture manufacturer based in Edsbyn, needs to increase their supply reliability. Thecompany also feels that there is a lack of cohesion between the administrative and themanufacturing parts of the business. Edsbynverken hope that greater cohesion will becontributing to a better supply reliability. Cohesion is a term that is commonly used in sports andteams and is often associated with success in the sport.The research strategy used in this study is design and creation that focuses on creating new ITproducts, artifacts. This study has resulted in an artifact of the type instantiation, which is anapplication developed using a user-centric and agile working. The purpose of the study is toexamine and test if theories from sport psychology can be used within a systems developmentproject with the purpose to get the artifact and the development process to promote the cohesionwithin the business.Data collection methods used in the study are interviews and questionnaires. The interviewswere used to collect background information from the business and wishes about the application.Surveys were used for feedback on the application, as well as to evaluate the systemsdevelopment and the applications impact on the cohesion within the business.The results from the data collection are often sprawling, ranging from very positive signs tonegative. From indications of that the cohesion has improved to statements that it hasn’t. Inappraisal, however, one can see a tendency that this research failed to improve cohesion. Thougha certain percentage of employees at Edsbyverken believe that cohesion may increase in the longterm. The conclusion about sports psychology is that it, when connected to systemsdevelopment, has a limited use and that many of the theories that exist on cohesion within sportspsychology not are useful or appropriate in systems development work.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att skapa en djupare förståelse för hur truppgymnaster och simhoppare på nationell elitnivå uppfattar kompetens samt dess betydelse för den inre motivationen att utöva sin idrott. Studien använder sig av self determination theory (SDT) som teoretisk ram och tar avstamp i följande frågeställningar: (1) Vad motiverar dessa idrottare att utöva sin idrott? (2) När upplever sig truppgymnaster och simhoppare kompetenta i sin idrott? (3) Vilken inverkan har den upplevda kompetensen på motivationen hos dessa idrottare? (4) Vilka strategier använder sig truppgymnaster och simhoppare av för att känna sig kompetenta i sitt idrottande? Metod Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med sju elitidrottare inom truppgymnastik och simhopp, vilka tillhör de främsta i sin idrott i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en framarbetad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med utgångspunkt ur ett interpretativt tillvägagångssätt. Ett induktivt förhållningssätt stod till grund för taggningen av materialet som sedan skapade en hierarkisk kategorisering av motivation och upplevd kompetens hos deltagarna. Resultat Resultaten visar att idrottarna motiveras av aspekter av både inre och yttre motivation där framförallt glädje var ett framträdande begrepp. Förutom i ledarskapet var behovstillfredsställelse av autonomi, tillhörighet och kompetens källor till motivation. Upplevd kompetens påverkades bland annat av vilken målinriktning idrottarna hade samt tillgången till bekräftelse på sin faktiska kompetens. De strategier som idrottarna använde sig av för att uppleva sig kompetenta var bland andra genom: idrottspsykologiska färdigheter, att söka bekräftelse och att demonstrera kompetens. Slutsats Att känna sig kompetent inom de estetiska idrotterna truppgymnastik och simhopp visade sig vara en viktig komponent för motivation till idrotten, både långsiktigt och kortsiktigt där kontexten tycktes ha stor betydelse för hur idrottarna upplever sig kompetenta i sitt idrottande.

Aim and research questions: The aim of this survey study was to increase the understanding of motivational factors in Swedish competition riders by investigating passion, mindfulness, and age. Three research questions were central for this study:1. To which extent do Swedish competition riders exhibit harmonious passion and obsessive passion? 2. To which extent do Swedish competition riders exhibit mindfulness? 3. Are there any correlations between harmonious passion, obsessive passion, age, and mindfulness in Swedish competition riders? Method: This study used a quantitative approach with a cross-sectional study design and survey as data collection method. The study had 236 participants who were Swedish riders competing in either dressage or jumping at no lower than 2* (regional) level. Participation was voluntary, and the survey was answered anonymously. The data was collected during a period of six weeks. The data was processed using descriptive statistics, correlation analysis and multiple linear regression analysis. Results: Participants showing higher levels of harmonious passion also showed higher levels of obsessive passion and were more able to refocus. Participants showing higher levels of obsessive passion were loss able to refocus. Riders exhibiting higher levels of harmonious passion also felt more aware regardless of age and level of obsessive passion. Conclusion: The conclusion for this study was that according to passion theory, Swedish competition riders can be described as motivated athletes. The results indicate that harmoniously passionate riders are more mindful and accepting, while obsessively passionate riders are more self-judgmental. / Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att öka förståelsen för motivationsfaktorer hos svenska tävlingsryttare genom att undersöka passion, medveten närvaro och ålder. Tre frågeställningar var centrala för studien:1. I vilken utsträckning uppvisar svenska tävlingsryttare harmonisk passion och tvångsmässig passion?2. I vilken utsträckning uppvisar svenska tävlingsryttare medveten närvaro? 3. Finns det samband mellan harmonisk passion, tvångsmässig passion, ålder och medveten närvaro hos svenska tävlingsryttare? Metod: Metoden var en tvärsnittsstudie som studiedesign och enkät som datainsamlingsmetod genom en kvantitativ ansats. I studien deltog 236 svenska tävlingsryttare inom dressyr eller hoppning på lägst 2* (regional) nivå. Deltagandet i studien var frivilligt och enkäten besvarades anonymt. Datainsamlingen pågick under sex veckor. Den insamlade data behandlades genom deskriptiv statistik, korrelationsanalys samt multipel linjär regressionsanalys. Resultat: Deltagare med högre nivåer av harmonisk passion uppvisade också högre nivåer avtvångsmässig passion och beskrev sig kunna fokusera om i högre utsträckning. Deltagare med högre nivåer av tvångsmässig passion kunde fokusera om i lägre utsträckning. Ryttare med högre nivåer av harmonisk passion samt lägre nivåer av tvångsmässig passion upplevde sig vara mera medvetet närvarande, oavsett ålder. Slutsats: Slutsatsen för denna studie var att utifrån passionsteorin kan svenska tävlingsryttare beskrivas som motiverade idrottare. Resultaten i studien indikerar att harmoniskt passionerade ryttare är mer medvetet närvarande och accepterande, medan tvångsmässigt passionerade ryttare är mer dömande mot sig själva.

Coaching can affect athletes' performance and psychological well-being through the communication and feedback that the coaches provide. Both internal and external factors affect the communication process and the effectiveness of the feedback. Objective: The objective of the study was to increase the knowledge associated with feedback during 1 minute breaks in direct elimination matches at fencing competitions. This, by gaining insight into how fencing coaches experience the feedback they give to their fencers. In addition, the purpose is to generate knowledge of factors in the communication process that affect feedback. Design: Interpretative phenomenological analysis (IPA). Method: Three fencing coaches, with at least one epée fencer at top 8 on the national ranking list for senior men/women, were interviewed using a semi-structured guide. Questions about their communication and feedback in different scenarios, different situations, and factors were asked. Results: The coaches purpose of the feedback was to get the fencers into their individual zone of optimal functioning (IZOF). The coaches focused mostly on the psychological aspect and tactical feedback, with less focus on technique. The relationship between the coaches and fencers was percieved as one of the crucial factors for effective communication and feedback. Conclusions: As athletes are influenced by coaches' communication and feedback, it is important to understand what is sent and why, and also what the coaches percieve the fencers receive and the following experienced response. By gaining in-depth understanding of factors that affect, the coaches can make more active choices that lead to more effective communication and feedback, and thereby better performance.

Idrottare ställs ständigt inför höga prestationskrav och kritisk bedömning. Idrottare kan därmed tänkas känna skam när de misslyckas med sin prestation eller upplever motgångar. Maladaptiv hantering av skam kan få negativa följder för motivation, prestation och välmående inom idrott. Syftet med denna tvärsnittsstudie var att kartlägga skambenägenhet, skamhanteringsstrategier, självmedkänsla och idrottsprestation bland idrottsgymnasieelever (n = 51, 17–21år, Md = 18 år) samt att undersöka hur dessa egenskaper är associerade med varandra. Datainhämtning utfördes med hjälp av pappersenkäter innehållande självskattning av idrottsprestation, Test of Self Conscious Affect, Compass of Shame Scale och Self-Compassion Scale-Short form. Resultatet visade att deltagarna främst använde sig av självnedvärderande skamhanteringsstrategier. Oberoende t-test visade att individuella idrottare var mer skambenägna samt använde sig av internaliserade skamhanteringsstrategier i större utsträckning än lagidrottare. Låg självmedkänsla visade samband med ökad användning av de internaliserade strategier. Självskattad idrottsprestation hade ingen relation till skambenägenhet, däremot till vilka skamhanteringsstrategier som används. Resultaten signalerar att unga idrottare kan vara i behov av stöd för att hantera skam i sitt idrottande. I synnerhet kan individuella idrottare vara i särskilt behov. Därav kan det vara viktigt att unga idrottare möjliggörs utveckling av adaptiv skamhantering. Koncept av självmedkänsla kan ha potential som stöd i detta.

Med den ökande konkurrensen bland idrottare får mentala skillnader en allt större betydelse. Denna studie syftade till att undersöka om personlighet kan ha samband till prestation inom sporten bowling. För att undersöka detta fick svenska bowlingspelare besvara en enkät som inkluderade frågor om olika prestationsmått inom bowling samt personlighesformulär. Totalt inkom 121 svar vilka inkluderades i analyserna. Deltagarna hade ett åldersspann på 18 till 74 år (M = 41,89, SD = 14,24), samt en könsfördelning på 39 kvinnor (≈ 32,2 %) och 82 män (≈ 67,8 %). Personlighet har i denna studie utgått från The five-factor model of personality, även kallad femfaktormodellen, samt Grit. Resultaten från korrelations- och regressionsanalyser visade att spelare med höga värden på Grit generellt spelade i högre divisioner, medan personer med låga värden på neuroticism generellt sett hade högre snitt, vilket är ett mått på hur många poäng/serie spelaren har i genomsnitt. Resultaten visar därmed att vissa personlighetsdrag kan spela en roll för prestation inom bowling. Dock var resultaten inte helt entydiga då dessa personlighetsfaktorer endast var relaterade till specifika prestationsmått. Övriga personlighetsfaktorer kunde inte signifikant associeras med prestation inom bowling. Framtida studier bör undersöka om andra personlighetsfaktorer än de som inkluderades i denna studie, såväl som kognitiva aspekter som perception och beslutsfattande, kan relateras till prestation inom bowling. / With the intensifying competition among athletes', individual differences in mental attributes have a greater impact. This study aimed to investigate if personality traits have a relationship with performance in the sport of bowling. To investigate this, Swedish bowlers responded to a questionnaire that included questions about their their history as bowlers and as well questions about their personality. In total, 121 responses were received and included in the analyses. The participants had an age range of 18 to 74 years (M = 41,89, SD = 14,24), and a gender distribution of 39 women (≈32,2 %) and 82 men (≈ 67,8 %). In this study, personality was conceptualized accordning to The five-factor model of personality and Grit. Results from the correlation- and regression analysis overall showed that players with high levels of Grit played in higher divisions, while individuals with low levels of neuroticism generally had a higher series average, which is a measure on how many points the player has as an average taking all games into account. The results thus show that personality can have an impact on performance in bowling. However, the results were unequivocal because these personality traits were only related to specific performance outcomes.No other personality traits were significantly associated with performance within bowling. Future studies should investigate if other personality factors than those included in the present study, and as well as cognitive aspects such as perception and decision making, can be related to performance in bowling.

This cross-sectional study presented two aims: 1) to examine whether associations could be found between athletes’ use of communication strategies conflict management, openness and support, and athletes’ perceptions of coach-athlete relationship quality, and 2) to examine whether athletes’ attachment style (secure, anxious-ambivalent or avoidant) would act as a moderator for this association. A sample of 396 athletes (males = 183, females = 210) whose age ranged from 15 to 60 years (mean age = 19.17, SD = 4.59 years). The sample was recruited from a variety of both individual and team sports. In order to participate, athletes responded a questionnaire, online or in paper version. Statistical analyses were performed in IBM SPSS 24 and Amos 24, and by using Structural Equation Modelling (SEM). The results confirmed associations between athletes’ use of the selected communication strategies and their perceptions of the coach-athlete relationship quality. Regarding moderating effects, athletes’ attachment style was shown to have a significant moderation effect on a majority of the found associations. Suggestions for future research is to examine more of the communication strategies presented in the COMPASS model, in order to strengthen the model’s practical use. Also, longitudinal studies would complement these findings, as well as qualitative research for a deepened understanding of the communication strategies. / Denna tvärsnittsstudie hade två syften: 1) att undersöka om det fanns ett samband mellan idrottares användande av kommunikationsstrategierna konflikthantering, öppenhet och stöd och deras skattning av kvaliteten på relationen till tränaren, samt 2) att undersöka om idrottares anknytningsstil (trygg, ambivalent och undvikande) hade påverkan det sambandet. 396 idrottare (män = 183, kvinnor = 210 ) i åldrarna 15-60 år (medelålder = 19.17, SD = 4.59 år). Urvalet rekryterades från både individ- och lagidrott. För att delta fyllde idrottarna i ett formulär, i webb- eller pappersform. Statistiska analyser utfördes i IBM SPSS och Amos 24, samt genom Structural Equation Modelling (SEM). Resultaten bekräftade samband mellan idrottares användande av de valda kommunikationsstrategierna och deras skattning av kvaliteten på tränar-idrottare-relationen. Idrottarnas anknytningsstil visade sig ha en statistiskt signifikant modererande effekt på de funna sambanden. Förslag för vidare forskning är att undersöka fler av de kommunikationsstrategier som presenteras i COMPASS-modellen, för att kunna stärka modellens praktiska användning. Dessutom skulle longitudinella studier kunna komplettera dessa resultat, liksom kvalitativ forskning för att få en djupare förståelse för kommunikationsstrategierna.