Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization. The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments. / Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt. Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.

Samhället och världen vi lever i är föränderlig, kanske mer än någonsin. Det finns en strävan efter tålighet och snabb återhämtning för att på ett så bra sätt som möjligt hantera händelser och förändringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhällen kan anses framstå som önskvärda i en föränderlig värld. Då samhällen består av människor kan det antas att robusta människor skapar goda förutsättningar för robusta samhällen. Syftet med denna studie är att få mer kännedom om hur en robust människa upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhälle och en robust människa. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys. Tre stycken professionella, som i sin profession mött totalt ca 3000 människor som varit med om större händelser och/eller kriser, intervjuades. Studiens resultat visar att upplevelsen av en robust människa är kärleksfull, ansvarsfull i nuet och känslomedveten: Kärleksfull till sig själv, andra och livet. Ansvarsfull och i nuet, oavsett konsekvenserna Medveten om, och känner, sina känslor och gränser. Studien berör även likheter och skillnader mellan begreppen robust, resiliens, resilient och Känsla Av SAMmanhang (KASAM). Vidare visas att det finns likheter mellan hur robusta samhällen och hur robusta människor beskrivs. Robust samhälle          Robust människa Ekologisk robusthet        Strävar efter god hälsa. Social robusthet             Kan skilja på vad som är sina och andras känslor. Teknisk robusthet           Är kvar i sig själv vid yttre störningar. Studien kommer fram till att robusta människor troligen är en förutsättning för robusta samhällen. / The society and the world we live are in constant change, maybe more now than ever. There is an aim to be robust and to recover fast to be able meet unpredictable events and changes. Robust societies seem desirable in a changing world. Societies consist of individuals and robust individuals can be assumed to create good conditions for a robust society. The purpose of this study is to gain more knowledge regarding how a robust individual is perceived and if there are similarities in the way a robust society and a robust individual are described. The study was conducted using three semi-structured interviews and interpretive phenomenological analysis. Three professionals, who had meet in total about 3000 individuals who had experienced large events and/or crisis, were interviewed. The result of the study demonstrates the experience of a robust individual being loving, responsible in the present and aware of feelings. Loving to himself/herself, others and life. Responsible and in the present, disregarding the consequences Aware of, and feels, his/hers feelings and boundaries. Similarities and differences between robust, resilience, resilient and Sense Of Coherence (SOC) are briefly covered in the study. There are similarities between how a robust society and a robust individual are described. Robust society           Robust individual Ecological robustness    Aims at good health. Social robustness          Able to distinguish between his/her own feelings and others feelings. Technical robustness     Stays as himself/herself when disturbed. The result of the study shows that robust individuals are probably a prerequisite for a robust society.

<p>Bakgrund: Fotografering är på tapeten mer än någonsin. Försäljningen av systemkameror slår nya rekord för varje år och här Canon och Nikon de världsledande kameramärkena. Många av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumärket och kan inte tänka sig att byta till det konkurrerande kameramärket. Hängivenheten kan dock tyckas märklig då de två fotogiganterna inte skiljer sig nämnvärt från varandra i sina produktutbud.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns då kameramärkenas produkter knappt skiljer sig åt.</p><p>Avgränsningar: Studien utförs främst utifrån ett konsumentperspektiv – producenternas perspektiv har således inte behandlats. Vidare är vi enbart intresserade av att kartlägga och analysera lojaliteten bland hobbyfotografer i Sverige som använder Canon eller Nikon.</p><p>Genomförande: Utifrån de tre områdena individ, grupp och märkesprodukt skapade vi en enkät som skickades ut till drygt 850 studenter på distanskursen Digital bildbehandling på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Därmed använde vi oss av en kvantitativ ansats i form av en respondentundersökning. Med undersökningen ämnade vi kartlägga lojaliteten bland Canons och Nikons hobby-fotografer, vilket senare låg till grund för analysen där vi utifrån nämnda teoriområden undersökte varför lojaliteten uppkommit.</p><p>Resultat: Varumärkeslojaliteten bland Canons och Nikons fotografer visade sig vara likformad. Dock kunde tendensen att användare av Nikon generellt är mer extrema i sin lojalitet tydas; deras beteenden och attityder genererar högre såväl lojalitet som hyperlojalitet. Vidare kom vi fram till att de tre delarna individ, grupp och märkesprodukt tillsammans utgör grundstenar i varumärkeslojaliteten; denna process har vi sammanfattat i en modell. Vi menar vidare att nuvarande lojalitetsteorier borde fokusera mer på gruppen.</p> / <p>Background: Photography is more popular than ever. The number of sold single-lens reflex cameras increases every year. Canon and Nikon are the two leading brands when it comes to this type of camera. Many of their buyers are considered as being very loyal to their respective brand, and thus they cannot imagine switching to the competiting brand. The preference for a certain brand does seem somewhat strange as the products that the two giants offer do not differ a lot.</p><p>Aim: The aim of the study is to describe possible differences concerning loyalty among Canon’s and Nikon’s non professional photographers in Sweden. Also, the purpose of the study is to investigate why these differences exist even though the products are so much alike.</p><p>Demarcations: The study has been carried out first and foremost from a consumer perspective. Hence, the producers’ perspective has not been taken into consideration.</p><p>Method: A questionnaire based on the three main variables individual, group and brand was formed and sent to more than 850 students that have taken the distance course Digital Image Editing at the School of Education and Communication in Jönköping.</p><p>Result: Loyalty towards a specific brand turned out to be fairly similar among Canon’s and Nikon’s photographers. Yet the tendency that the loyalty of those who use Nikon is in general more extreme was discernible; their behaviour and their attitudes generate both stronger loyalty as well as stronger hyper loyalty. The study also shows that the three different variables individual, group and brand act jointly as foundation stones in the brand loyalty; this process has been summarized in a model. Furthermore, we suggest that present loyalty theories should focus more on one of the variables, namely the group.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande och positiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex medarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning samt teorier. Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer, dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt hög spridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det är viktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll. Att se på välbefinnande på arbetet ur ett samspelsperspektiv, där man integrerar både individ och organisation, visade sig också vara viktigt för att framgångsrikt kunna arbeta med dessa frågor. / The purpose of this study was to examine what gives employees wellbeing and positive emotions at work. The study was conducted through interviews with six employees, at four banking- and insurance offices in the middle of Sweden. The results were analyzed with the help of previous research and theories. The result shows that what creates positive emotions and well-being to a large degree are relationships, both with colleagues and customers. Positive emotions can have a very high ability to spread among colleagues, customers and the organization. It also showed that it is important that there is a balance between work life and private life and the demands and control at work. Being able to study wellbeing at work from an interaction perspective, which integrates both the individual and the organization also proved to be important to work with these issues.

Bakgrund: Ständiga förbättringar och organisatoriskt lärande syftar båda till att förbättra och utveckla organisationers processer. Inom ämnesområdet ständiga förbättringar är fokus många gånger på systematiska metoder medan det i organisatoriskt lärande fokuseras mer på den holistiska bilden av organisationen. Även om de båda forskningsområden skiljer sig åt på många sätt så går det att utröna likheter gällande vad som är påverkande faktorer i utfallet gällande de båda strategierna. Detta väckte vårt intresse och vi ville undersöka detta faktum vidare. Syfte: Studiens syfte är att förstå vilka påverkansfaktorer som finns gällande ständigt förbättringsarbete som strategi i verksamheter och organisatoriskt lärande samt var det finns gemensamma nämnare däremellan. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer och observationer som inhämtats på Saab Dynamics samt en litteraturgenomgång av existerande forskning och teorier. Resultat: Resultatet från denna studie har resulterat i två modeller: en teoretiskt framtagen som kartlägger de gemensamma nämnarna gällande påverkansfaktorer på organisations-, grupp- och individnivå samt en omarbetad modell med fokus på de faktorer vi funnit empiriskt. Påverkande faktorer är bland annat policykommunikation, ledningsnärvaro, gruppdynamik och förståelse. En förutsättning och kritisk variabel i detta är tid. / Background: Continuous improvement and organisational learning both aim to improve and develop an organisation’s processes. Within the field of continuous improvement the focus is often on systematic methods whilst in organisational learning the focus is mainly holistic when looking at an organisation. Although both research areas differ in many ways there are clear similarities concerning what are influential factors inducing the output regarding both strategies. This aroused our interest and we wanted to explore this fact further. Aim: This study aims to understand the influential factors that exist regarding continuous improvement as a strategy in businesses and organisational learning, as well as discovering where there are common denominators. Method: The study has a qualitative approach and is based on interviews and observations collected at Saab Dynamics as well as a literature review of existing research and theories. Result: The result from this study is shown in two models: a theory developed model that maps the common denominators regarding influential factors on the organisational-, group- and individual level as well as a revised model with focus on the factors we have found empirically. Influential factors include policy communication, managerial presence, group dynamics and understanding. A condition and a critical variable in this is time.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.

Bakgrund: Fotografering är på tapeten mer än någonsin. Försäljningen av systemkameror slår nya rekord för varje år och här Canon och Nikon de världsledande kameramärkena. Många av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumärket och kan inte tänka sig att byta till det konkurrerande kameramärket. Hängivenheten kan dock tyckas märklig då de två fotogiganterna inte skiljer sig nämnvärt från varandra i sina produktutbud. Syfte: Syftet med studien är att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns då kameramärkenas produkter knappt skiljer sig åt. Avgränsningar: Studien utförs främst utifrån ett konsumentperspektiv – producenternas perspektiv har således inte behandlats. Vidare är vi enbart intresserade av att kartlägga och analysera lojaliteten bland hobbyfotografer i Sverige som använder Canon eller Nikon. Genomförande: Utifrån de tre områdena individ, grupp och märkesprodukt skapade vi en enkät som skickades ut till drygt 850 studenter på distanskursen Digital bildbehandling på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping. Därmed använde vi oss av en kvantitativ ansats i form av en respondentundersökning. Med undersökningen ämnade vi kartlägga lojaliteten bland Canons och Nikons hobby-fotografer, vilket senare låg till grund för analysen där vi utifrån nämnda teoriområden undersökte varför lojaliteten uppkommit. Resultat: Varumärkeslojaliteten bland Canons och Nikons fotografer visade sig vara likformad. Dock kunde tendensen att användare av Nikon generellt är mer extrema i sin lojalitet tydas; deras beteenden och attityder genererar högre såväl lojalitet som hyperlojalitet. Vidare kom vi fram till att de tre delarna individ, grupp och märkesprodukt tillsammans utgör grundstenar i varumärkeslojaliteten; denna process har vi sammanfattat i en modell. Vi menar vidare att nuvarande lojalitetsteorier borde fokusera mer på gruppen. / Background: Photography is more popular than ever. The number of sold single-lens reflex cameras increases every year. Canon and Nikon are the two leading brands when it comes to this type of camera. Many of their buyers are considered as being very loyal to their respective brand, and thus they cannot imagine switching to the competiting brand. The preference for a certain brand does seem somewhat strange as the products that the two giants offer do not differ a lot. Aim: The aim of the study is to describe possible differences concerning loyalty among Canon’s and Nikon’s non professional photographers in Sweden. Also, the purpose of the study is to investigate why these differences exist even though the products are so much alike. Demarcations: The study has been carried out first and foremost from a consumer perspective. Hence, the producers’ perspective has not been taken into consideration. Method: A questionnaire based on the three main variables individual, group and brand was formed and sent to more than 850 students that have taken the distance course Digital Image Editing at the School of Education and Communication in Jönköping. Result: Loyalty towards a specific brand turned out to be fairly similar among Canon’s and Nikon’s photographers. Yet the tendency that the loyalty of those who use Nikon is in general more extreme was discernible; their behaviour and their attitudes generate both stronger loyalty as well as stronger hyper loyalty. The study also shows that the three different variables individual, group and brand act jointly as foundation stones in the brand loyalty; this process has been summarized in a model. Furthermore, we suggest that present loyalty theories should focus more on one of the variables, namely the group.

Min undersökning utgår från en händelser där mina personliga intressen är starka men där ett barn vill något annat. Min utgångspunkt är en egen upplevd berättelse om en pojke som inte vill gå till skogen eftersom han inte upplevde skogen som en bra lekplats. Naturen är för många pedagoger förknippat med minnen från barndomen och dess traditioner om den goda utemiljön. Även jag upplever skogen som den mest perfekta inlärningsmiljö som förskolan har att erbjuda. Det gör att jag har valt att reflektera om varför barnets vägran väcker sådana tankar hos mig. Genom min undersökning önskar jag att förstå begreppet utemiljö och hur olika den kan upplevas. Jag som pedagog har mött barn med andra värderingar och erfarenheter vad lekmiljöer utomhus är. Genom att granska lekens villkor och regler försöker jag utveckla begrepp som social kompetensutveckling innebär och förstå hur olika barn gör för att lära sig det. I lekarna använder barn olika strategier för att bemästra sin vardag, vilket jag i berättelsen utforskar utifrån ett barns perspektiv. Genom att ställa mig frågande till föreställningen om det kompetenta barnet som ska ha inflytande i sin vardag på förskolan. Försöker jag undersöka vad står egentligen inflytande för. Jag undersöker hur jag i min roll som pedagog kan använda barn tankar och åsikter när jag planerar aktiviteter på förskolan. I arbetet använder jag mig av mina erfarenheter och vill genom min undersökning ta reda på hur forskare lyfter begreppet inflytande ur ett barnperspektiv Jag anstränger mig för att förstå ur ett barns perspektiv för att utveckla synsättet om det kompetenta barnet. Jag kommer även att reflektera kritiskt över hur jag som pedagog vågar lita på barns kompetens och vilja till samarbete. Genom att lyfta begreppet inflytande vill jag synliggöra och problematisera det från ett barns tankevärld som ofta ställs gentemot barngruppens behov. Jag reflekterar över hur pedagoger samtalar med barn och om barns möjligheter att påverka sin vardag på förskolan.

Syfte Syftet med undersökningen var att kartlägga hur uthållighetsidrottare med fysisk funktionsnedsättning upplever sina möjligheter att utöva idrott jämfört med en grupp konventionella idrottare inom motsvarande uthållighetsgrenar. Metod En kvantitativ enkätundersökning med nio stycken påståenden och en öppen fråga tillämpades. Urvalet bestod av 40 stycken paraidrottare (medelålder = 31,5, SD = 12,1) i interventionsgruppen och 57 stycken konventionella idrottare (medelålder = 34,6, SD = 11,6) i kontrollgruppen. Resultat Paraidrottare upplevde signifikant sämre möjligheter än konventionella idrottare gällande träningsgrupp i närheten (p = 0,002), känsla av tillhörighet (p = 0,001) och tillgång till utrustning (p = 0,009). Det totala medelvärdet på påståendena enligt likerskalan i enkäten var 3,76 (SD = 1,23) för paraidrottare och 3,97 (SD = 1,02) för konventionella idrottare. Slutsats Att paraidrottare både upplever avsaknad av träningsgrupp i närheten och lägre tillhörighetskänsla kan möjligen hänga ihop, dvs. att svårigheterna att få träningssällskap sänker tillhörighetskänslan. För framtida forskning efterfrågas en kvalitativ undersökning med ledare inom paraidrott för att öka förståelsen för träningsmiljö och tillgången till utrustning. / Aim The aim of the survey was to chart how endurance athletes with physical disabilities experience their opportunities to exercise sport compared to a group of conventional athletes within endurance sport. Method A quantitative survey with nine statements and an open question was applied. The sample consisted of 40 athletes with physical disability (mean age = 31.5, SD = 12.1) in the intervention group and 57 conventional athletes (mean age = 34.6, SD = 11.6) in the control group. Result The athletes with physical disabilities experienced significantly worse opportunities than conventional athletes regarding training group nearby (p = 0.002), sense of belonging (p = 0.001) and access to equipment (p = 0.009). The overall mean of the claims with likert scale in the survey was 3.76 (SD = 1.23) for athletes with physical disabilities and 3.97 (SD = 1.02) for conventional athletes. Conclusion Athletes with physical disabilities both experience the absence of a training group nearby and a lower sense of belonging may be possible, ie. the difficulty in getting a training company reduces sense of beloning. For future research, a qualitative survey with leaders in disability sports is required to increase understanding of the training environment and access to equipment.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite. Svinnets miljöpåverkan tycks inte vara huvudsakligt skäl till att inte vilja slänga mat. Istället är respekt för maten, respekt för de fattiga samt den privata ekonomin mer framträdande aspekter vad gäller orsaker till att inte vilja slänga mat. Dessa känslor har följt med respondenterna från deras egen uppväxt vilket i kombination med kunskaper i matlagning tycks vara förutsättningar som leder till mindre matsvinn.