Abu Jacobsson, S. Artistic expression in social work. A road to empowerment? Degree project in social work 15 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018.One of the main tasks of social work is to contribute to the empowerment of individuals and groups, and by doing so, also promoting values such as democracy, participation, equality and liberation of resources. During the last decades the development of social work has been characterized by processes of rationalization and higher demands on scientific evidence and evaluation. Social workers use standardized models and forms in the interaction with individuals, creating clients and needs that suit the system. From a critical perspective this type of rationalized practices contribute less to empowerment and liberation of resources, and more to social stratification, limitation and marginalization of those who do not “fit in”.This qualitative study aims at highlighting the potential of artistic expression in social work in the quest to promote empowerment at individual, group and community level. The results show that artistic expression, offering opportunities of reflecting human diversity, promote empowerment of individuals and groups in various ways, and contributes to processes of participation, social inclusion and democracy.Keywords: Artistic expression, empowerment, human development, participation, social inclusion, social justice, social work.

Denna uppsats behandlar Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännandet av yrkeskvalifikationer utifrån den akademiska individens rättssäkerhet inom EU:s gränser. Studien grundar sig på en europarättslig studie om hur yrkesregleringen påverkat svensk offentlig rätt med fokus på principen om god förvaltning. I uppsatsen anges EU-rättsliga regler för medlemsstaterna och hur implementeringen på nationell nivå påverkar den akademiska individens rättigheter i det mottagande landet. Uppsatsen analyserar den processuella och institutionella autonomin samt harmoniseringsåtgärderna inom den inre marknaden och hur detta återspeglar medlemsstaternas rättsordningar. Medlemsstaterna har en viss suveränitet vid genomföranden av författningsförfaranden. Därav redogörs förhållandet mellan EU-rätten och den nationella rätten utifrån principen om delade befogenheter, principen om EU-rättens företräde och doktrin om direkt effekt. Uppsatsen belyser närmare den akademiska individens rättssäkerhetsgarantier i förfaranden inom det svenska rättssystemet som är en del av principen om god förvaltning.  Läran om god förvaltning används i rättsprocesser och förklarar hur offentliga myndigheter arbetar med enskilda ärenden. Vid enskilda ärenden måste den behöriga myndigheten ta hänsyn till omsorgsprincipen, likabehandling och proportionalitetsprincipen. Principen om rätten till god förvaltning utvecklades inom EU-rätten genom EU-domstolens praxis där ändamålet grundades på en god förvaltningssed för att tillhandhålla öppna, säkra och förutsägbara förvaltningsförfaranden som regleras i artikel 41 i EU- stadgan. Genom studien har det visat sig föreligga brister i omsorgsprincipen vid förvaltningsförfaranden inom det svenska rättssystemet. Det visar även att likabehandlingsprincipen inte efterlevs vid erkännandet av yrkeskvalifikationer på både EU nivå och nationell nivå. Direktivet har även brister i proportionalitetsprincipen som inte uppfyller rättssäkerhetsgarantierna för den akademiska individen. Med denna studie hoppas vi att uppmärksamma ett gemensamt intresse inom unionen för att uppmuntra en process till att förbättra regleringen i yrkeskvalifikationsdirektivet som gynnar medlemsstaterna och unionsmedborgare.

The purpose of this study is to examine how supervisors within individual and family care handle the area for burnout among social workers. The study also examined supervisors view on the psychosocial environment and its significance for burn-out. In this qualitative study, interviews were conducted with 7 professionals supervisor. The result show that supervisors within individual and family care have experience of burn-out among social workers. All informants point out that the occurrence of burn-out looks different for different individuals who are affected. The result also show, based on the informant’s responses, that the psychosocial work environment in the workplace has a connection with the mental illness of the employee and that in combination with each other, affect the individual's well-being. The majority of informants illustrate various challenges regarding these areas, including privacy life versus professional life in the occurrence of burn-out. The result of the study show that there is a need for more research on the subject. / Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom individ- och familjeomsorg hanterar området för utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Studien undersökte även chefers syn på den psykosociala arbetsmiljön och dess betydelse för utmattningssyndrom på arbetsplatsen. Till studien valdes en kvalitativ ansats där sju stycken yrkesverksamma chefer intervjuades. Resultatet visar att chefer inom individ-och familjeomsorg har erfarenheter av utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Samtliga informanter pekar på att uppkomsten av utmattningssyndrom ser olika ut för olika individer som drabbas. Resultatet visar också, utifrån informanternas upplevelser, att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen har ett samband med psykisk ohälsa hos medarbetaren och att dessa i kombination med varandra påverkar individens mående. Majoriteten av informanterna belyser olika utmaningar gällande dessa områden, däribland privatliv kontra yrkesliv i uppkomsten av utmattningssyndrom. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av mer forskning kring ämnet.

Nästan alla människor i Sverige har en koppling till en hund, även om de aldrig haft en egen. Det har blivit allt vanligare för svenskar att adoptera tidigare gatuhundar från andra länder i Europa. Syftet med studien är att kunna visa vilken relation som finns mellan människor som adopterar gatuhundar och de gatuhundar som adopteras. Hur resoneras det kring relationen människa-hund och vilka uppfattningar om hundars värde och människors skyldigheter påverkar denna relation? Målet är att få en djupare förståelse kring relationen mellan människa och hund och om den relationen påverkas genom adoption av gatuhundar. Hur kan vi se hundars värde som enskilda individer genom adoption av gatuhundar? Forsknings- frågorna besvaras med hjälp av litteraturstudier samt två semistrukturerade intervjuer med två personer som själva adopterat gatuhundar från Grekland. Studien visar att det kan finnas en uppfattning om en inneboende relation mellan människa-hund, där synen hos de intervjuade är att hundar och människor hör ihop och att hundar ska leva som familjemedlemmar tillsammans med människor. Denna syn kan ha påverkats av bland annat det alltmer individualistiska samhället som gör att människor söker sällskap av en hund. Studien visar även att det kan finnas förutfattade meningen om hur ”andra” människor inte har samma nära relation till hundar som en själv, en syn som bland annat kan bottna i white saviour complex. Hundarna som adopteras anses värdefulla som egna individer och detta visas till exempel genom att man aktivt söker en hund som ska passa ihop med en själv och sin familj. Adoptionen i sig ses även som ett sätt att visa hundens värde som enskild individ, till skillnad från köp av hund från uppfödare, där hunden snarare ses som en vara och ett objekt. Hundarna växlar dock mellan subjekt och objekt, och det är till stor del människan som avgör när växlingen sker.

The aim of this thesis is to gain a deeper knowledge of how the individual and its rights and duties is portraited against the state, in the question of the abolition and reincorporation of the Swedish conscription and has it occurred a dislocation in the relation between the two. To achieve this a qualitative text analysis is combined with a VBF-analysis and analysing a total of four documents produced by the Swedish state, concerning the conscription. Two of the documents affect the abolition and the remaining two the reincorporation. To be able to examine how the individual’s rights and duties are looked upon by the state, three political philosophies, libertarianism, liberal equality and communitarianism, were used as the theoretical framework. The results of the study show that the view of the individual´s rights and duties has changed from the abolition of the conscription to the reincorporation. Where the abolition was dominated by libertarianism and the reincorporation had a clear communitarian view.

The aim of this study was to investigate newly graduated social workers and soon to be graduated students of social work and their experiences regarding legal knowledge as practitioners working in individual and family care. The study was carried out with the help of a qualitative method. The material was collected through semi-structured interviews with social workers working in different areas such as child and family-care, financial assistance and addiction-intervention care. The interviewees presented their experiences of differences and gaps, confidence in their own legal knowledge, the inevitable possibility to interpret, time during education, further development of legal knowledge, and promotional and inhibiting factors for learning. The theory being used is Aristotle's theory of knowledge and its further development of Kant and Ryle. The study consistently contains a professional-theoretical perspective. In addition, previous research has been used to link the results with both the theoretical perspective and the interviewees' statements. The result shows that there is a difference and a gap between studies and working life and that a large part of the legal knowledge comes from the work. The majority considered that they had acquired basic legal knowledge from their education but they wanted more in-depth knowledge. They also considered that the work as a social worker is complex, as the different areas within the law they work with leave a great deal of room for individual interpretations. Half of all interviewees also described a need for further development. A large part of previous research correlates with what emerged from the study's results. According to the interviewees, a large part of their knowledge derives from practical experience while there is an imminent desire to combine the practice with the theory. / Studiens syfte var att undersöka nyexaminerade socionomers och snart utexaminerade socionomstudenters upplevelser av sina juridiska kunskaper som myndighetsutövare inom området individ- och familjeomsorg. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetade inom områdena barn- och familj, ekonomiskt bistånd samt missbruk. Intervjupersonerna återgav sina erfarenheter av skillnader och glapp, förtroendet till den egna juridiska kunskapsnivån, det oundvikliga tolkningsutrymmet – en utmaning, tiden på socionomprogrammet, vidareutveckling av juridiska kunskaper samt främjande och hämmande faktorer för inlärning. Den teori som har använts är Aristoteles kunskapsteori samt dess vidareutveckling av Kant och Ryle. Studien innehåller genomgående ett professionsteoretiskt perspektiv. Därtill har tidigare forskning använts för att knyta samman resultatet med både teorin och intervjupersonernas utsagor. I resultatet framgår det att det finns en skillnad och ett glapp mellan studier och arbetsliv och att en stor del av den juridiska kunskapen kommer från arbetet. Majoriteten ansåg att de fått med sig grundläggande juridiska kunskaper från socionomprogrammet men att de önskat mer fördjupning. De ansåg även att arbetet som socialsekreterare är komplext då lagtexterna de arbetar med lämnar ett stort utrymme för individuella tolkningar. Hälften av alla intervjupersoner beskrev därtill ett behov av vidareutveckling. En stor del av tidigare forskning korrelerar med det som framkom i studiens resultat. Enligt intervjupersonerna härstammar en stor del av deras kunskaper ifrån praktiska erfarenheter och det finns ett överhängande önskemål om att kombinera praktiken med teorin.

De flesta av oss kommer någon gång i livet att komma i kontakt med hälso- och sjukvården. Väntetiderna i vården är ett ämne som diskuteras i Sverige. Regeringen fattade ett beslut om att minska vårdköerna och år 2010 blev vårdgarantin lagstadgad på  nationell nivå. Lagarna säger att regionerna har ett ansvar att patienter ska få vård inom en viss tidsram samtidigt som patientens delaktighet i vården ska öka. I  vår undersökning kommer vi att analysera individens ansvar i genomförandet av vårdgarantin med tidsramen 90 dagar. Med hjälp av material som vi har begärt ut från Sveriges regioner kan vi med en textanalytisk metod undersöka ansvaret i vårdgarantin. Vi kan konstatera att resultatet skiljer sig åt mellan regionernas bifogade information. Det bör finnas en centraliserad information om vad vårdgarantin innebär för patienten i Sverige.

Examensarbetets syfte är att undersöka vad Kultur på recept för långtidssjukskrivna personer kan betyda för individen och samhället, samt vilken kultursyn som genomsyrar projektidén. Frågeställningarna diskuteras via två kanaler: ljud och akademisk text. Ljudproduktionen, som bör lyssnas på innan uppsatsen läses, är nyfiket undrande medan den akademiska uppsatsen är mer kritiskt analyserande. De båda är lika ”sanningsbärande” trots att de ska förmedla olika känslor, insikter och frågor hos mottagaren. Examensarbetets kvalitativa forskningsansats är grundad på reflexiva intervjuer, resultat från befintlig forskning samt kulturvetenskapliga litteraturstudier. Examensarbetets slutsatser är att många kan dra fördelar av Kultur på recept, inte minst staten, vården, individen och kultursektorn. ”Kulturuppfostran” sker i kulturelitens diskurs, kulturpedagogerna ger deltagarna ”rätt” analysverktyg. Kvalitetsbegreppets existens har flyttats från varan till sättet att konsumera. Kulturhegemonin skulle kunna ruckas en aning, men projektet signalerar att nyttiga kulturaktiviteter är de som leds av kulturpedagoger på kulturkodade platser (ej hemma). Kultur på recept är främst Livsstil på recept. / This thesis’ aim is to investigate the meanings that Culture on prescription for long-term sick-listed persons may have for individuals and society as well as to take a look at the perspective taken on culture shored up by the project idea. This is done in two ways: sound and academic text. The sound production, which should be listen to before reading the thesis, is curiously wondering, whilst the academic thesis takes a more critical analytical stance. Both constitute equally valid perspectives, despite them conveying different feelings, insights and questions. The thesis’ qualitative point of departure is rooted in reflexive interviews, results of the extant research on the topic as well as in a literature review within the field of Culture Studies. The thesis’ conclusions are that many stakeholders may benefit from Culture on Prescription, not least the state, the health sector, the individual, and the cultural sector. Cultural breeding takes place within a discourse of the cultural élite, with cultural pedagogues providing participants with the ‘right’ analytical tools. The meaning of quality has moved from the product to the way of consume the product. The cultural hegemony could partly be superseded, but the project signals that beneficial cultural activities are this which are led by cultural pedagogues and in culture-coded places (not at home). Culture on prescription is mainly Lifestyle on prescription.

<p><p>In this paper, we have studied the consequences of the bureaucratic or-ganizational structure for the individual- and holistic perspective pre-scribed in the Swedish legislation for social work. We have asked what consequences bureaucratic organizational structure in Max Weber’s terms can have for the individual and how it can affect the street level bureaucrats’ work performance. This is a theoretical study using and comparing earlier theoretical and empirical studies. Several organizational aspect of bureaucracy, listed and discussed in this study, makes it more difficult to implement the prescribed individual- and holistic perspective. At the same time it is demonstrated that the very same organizational features gives the street level bureaucrats the tools to an administrative fast and effective process. Bureaucracy can also create loyalty-bonds, demonstrated in this study, which render possible a structure where one closes the eyes to eventual moral dilemmas that may have negative consequences for the client.</p></p>

This thesis aims at investigating how consultants enable affective commitment to change amongst customers’ employees during implementation of customer relationship management (CRM) in the client organization. Further, Herscovitch and Meyers (2002) model of commitment to organizational change with an emphasis on affective commitment to change has been used as the theoretical framework to guide the empirical study conducted in the thesis. To answer the research question, a qualitative research method has been applied in which eleven semi-structured interviews with consultants at four consulting firms have been carried out.Finally, the thesis makes a contribution in terms of five guidelines that imply how consultants through change management may enable affective commitment to change amongst customers’ employees. Ultimately, these guidelines relate to managing people facing change given the organizational change that implementation of CRM entails. / Denna uppsats syftar till att undersöka hur konsulter arbetar för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare vid implementering av customer relationship management (CRM) hos kund. Vidare har uppsatsen använt Herscovitch och Meyers (2002) modell för engagemang till organisationsförändring med fokus på känslomässigt engagemang till förändring som teoretiskt ramverk. Detta för att vägleda den empiriska studien som har utförts inom ramen för uppsatsen. En kvalitativ forskningsmetod har använts och elva semistrukturerade intervjuer med konsulter på fyra konsultföretag har genomförts för att besvara uppsatsens forskningsfråga.Uppsatsen lämnar ett bidrag i form av fem riktlinjer för hur konsulter genom förändringsledning kan arbeta för att skapa känslomässigt engagemang till förändring bland kundens medarbetare. Detta för att skapa möjligheter för människor som står inför förändring som följd av de förändringar som implementering av CRM innebär.