Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen i hur lärare kan individanpassa undervisningen för elever i behov av särskilt stöd inom läs- och skrivinlärningen i åk 1-3. Vi fokuserar vår studie på att undersöka hur utvalda lärare arbetar med läs- och skrivinlärningen för barn i åk 1–3 och vilka hjälpmedel som finns till elever som är i behov av särskilt stöd. Den metod vi har valt att använda i vår studie är i första hand enkäter som vi skickade ut till grundskollärare i åk 1-3. Därefter valde vi att komplettera med intervjuer för att få ett bredare resultat. I studien framkom att elevers svårigheter inom läsning och skrivning kan ha olika bakomliggande orsaker. Läs- och skrivsvårigheter kan uppstå hos elever med diagnoser som tex. Dyslexi och ADHD eller hos elever som får för lite träning eller har uppmärksamhetssvårigheter. Det som även framkommer av resultatet är att de utvalda lärarna anser att det finns för få resurser till elever med läs- och skrivsvårigheter och att eleverna endast till viss del får stödet de behöver.

I skolvärlden råder det delade meningar kring huruvida grupparbeten är fördelaktigt eller inte för elevers utveckling och lärande inom ämnet matematik. Dessutom finns det heller inga tydliga ramar för hur grupper bör konstrueras eller sättas samman. Syftet med denna studie är därmed att undersöka och analysera för- och nackdelar med grupparbeten i matematik samt att undersöka hur olika gruppsammansättningar påverkar elever i matematikundervisningen. De frågeställningar som besvaras är vilka för- och nackdelar det finns med grupparbeten inom matematik i förskoleklass upp till årskurs 3 samt hur grupper bör konstrueras för att gynna elevernas utveckling och lärande. Genom en systematisk litteraturstudie har 14 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Utifrån dessa artiklar går det att finna en genomgående konsensus rörande ämnet och det går således att dra slutsatser eftersom liknande resultat har framkommit ur olika sammanhang och vid olika tidsperioder. En slutsats som denna studie har kommit fram till är att det finns en underliggande positiv inställning till grupparbete i de studerade artiklarna. Sammanställningen av artiklarna visar däremot att det är komplext att finna konstruktioner som gynnar alla elever vid alla tillfällen och att det som är till fördel för en elev kan vara till nackdel för en annan.

Forskning visar ett allt större intresse för undersökningar om hur fördelningen av ansvar mellan politik och individ ser ut i olika frågor. I samband med COVID-19 pandemin har fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman blivit aktuell eftersom debatten om munskydd har varit diskuterad. Vår studie syftar därför att, utifrån lärarnas egna uppfattningar, undersöka hur fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman sett ut kring smittskyddsåtgärder i skolan under COVID-19 pandemin. Smittskyddsåtgärder fungerar i arbetet som ett paraplybegrepp till de tre underkategorierna 1) Social distansering, 2) Skyddsutrustning, 3) FHM:s riktlinjer. Studien är en kvantitativ enkätundersökning som utgörs av verksamma lärare på två högstadieskolor i en kommun i södra Sverige. Resultatet från studiens enkät analyseras och diskuteras med hjälp av teorier om avpolitisering och ansvarsfördelning. Undersökningen antyder utifrån lärarnas uppfattningar att fördelningen av ansvar mellan lärare och huvudman varierar beroende på underkategori. Resultatet visar därför att arbetets teorier är olika närvarande.

Det framgår i Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) att förskolan ska lägga grunden till barns demokratiutbildning, dock står det inte formulerat hur detta ska gå till eller vad som ska ingå i utbildningen. Läroplanens utformning av demokratibegreppet lämnar tolkningsfrihet åt pedagogerna som jobbar i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig om förskolans demokratiuppdrag och den demokratiske individen. Förskolans demokratiuppdrag är grunden för förskolans verksamhet och skrivs fram främst i läroplanen för förskolan (Lpfö 18). I studien används Gert Biestas teori om utbildning för och genom demokrati som analysverktyg tillsammans med hans teorier om den demokratiske individen. Metoden som använts är en kvalitativ metod och studiens insamlade material har analyserats med en innehållsanalys. Två fokusgruppsintervjuer har genomförts med två arbetslag varav totalt sex pedagoger medverkat som är verksamma på två olika förskolor. Studiens resultat pekar på att förståelsen av demokratiuppdraget är bred och att det finns vitt skilda tolkningar om vad uppdraget innebär samt hur det ska arbetas med. Det råder stora variationer mellan arbetslagen i intervjuerna hur de ser på begreppet demokrati, nämligen att det å ena sidan handlar om demokratiska värderingar, eller å andra sidan endast om den politiska aspekten som omröstningar och val. Resultatet visar också att pedagogernas förståelse av syftet med demokrati i förskolan har ett instrumentellt värde.

Jämställdhetsarbetet i förskolan behöver vidareutvecklas för att motverka könsstereotypa könsmönster. Förskollärarnas medvetenhet sätts i fokus och anses väsentligt för att denna utveckling ska kunna ske. Förskollärares egna uttalanden gällande deras eget arbete med jämställdhet i förskolan, behandlas i denna studie. En studie vars syftet är att få en förståelse av förskollärares uppfattningar om arbetet med  jämställdhetsuppdraget i förskolan. Studien är kvalitativ och vi har valt att använda semistrukturerade intervjuer. Intervjuer som genomfördes i två olika kommuner i samma region, där vi  intervjuade tre förskollärarna var inom varje kommun,  totalt  sex intervjuade förskollärare från tre olika förskolor.  Transkriberingen av dessa semistrukturerade intervjuer, gav oss  ett värdefullt och rikt material att analysera. Som analysmetod använde vi en hermeneutisk teori, för att få en djupare förståelse för förskollärarna uppfattningar gällande jämställdhetsuppdragsarbetet i förskolan. Risken och problemet som vi belyser är i att eftersom förskolan är inbäddad i värden, tar förskollärarna  för givet att de arbetar med jämställdhet utan att reflektera över detta. På detta sätt reproduceras omedvetet könsstereotypa könsmönster i förskolan.  Studiens resultat, visar att förskollärares uppfattningar av jämställdhetsuppdraget och jämställdhetsarbete, handlar om att använda olika strategier för att bemöta varje barn som individ och inte utifrån barnets kön. Reflektion  och medvetenhet, framkom som viktiga redskap för detta arbete, där just reflektion,  främjar medvetenheten hos förskollärarna. Vi uppfattar medvetenhet  som väsentlig för att ett jämställdhetsarbete kan genomföras på ett adekvat sätt i förskolan. Att  kunskap ses som en viktig faktor som hjälper förskollärarna att  reflektera,  diskutera och ifrågasätta deras egna uppfattningar, tolkningar och förhållningssätt angående deras  jämställdhetsuppdrag och arbetet med detta. Trots att studien visar att det inte finns ett entydigt sätt  att uppfatta och arbeta med jämställdhet, uppfattar vi det som att  förskollärarna förhåller  ett medvetet samt neutralt förhållningssätt.  Något som gynnar utveckling av  arbetet med jämställdhet i förskolan. / <p>2020-04-02</p>

Denna studie går ut på att söka och vidga kunskap om unga arbetslösas tillvaro ocharbetslöshetens konsekvenser för unga personers psykosociala hälsa samt att utforskaungas egna resurser att etablera sig på arbetsmarknaden. Studien bygger på en kvalitativansats, närmare bestämt 10 intervjudeltagares berättelser och upplevelser. Samtligadeltagare är mellan 18–24 år, är födda i eller bosatta i Sverige sedan minst 5sammanhängande år. Denna studie har analyserats utifrån två teoretiska utgångspunkter,nämligen känsla av sammanhang (KASAM) av Aaron Antonovsky samt stigma avErving Goffman. Studiens resultat och tidigare forskning visar att arbetslöshet har ennegativ inverkan på ungas hälsa, framför allt en negativ inverkan på den psykosocialahälsan. Intervjudeltagarna saknar resurser gällande information och kunskap omarbetsmarknaden. Slutsatsen av denna studie är att förutom den ekonomiska aspektengår den arbetslöse miste om den sociala gemenskapen, något som i förlängningenriskerar att leda till social isolering. Den unga arbetslöse kan glömma bort kunskap ochfärdigheter eftersom denne inte får möjlighet att praktisera dem. Självbilden ochsjälvförtroendet kan påverkas negativt, något som i förlängningen kan ha en negativinverkan på hälsan.

I denna studie undersöks personer med IT-kompetens i generation Z:s åsikter om viktiga egenskaper hos arbetsgivare. På grund av rådande kompetensbrist inom tekniksektorn finns det ett stort behov av att rekrytera kompetent arbetskraft. Då majoriteten av de som tar examen i närtid tillhör generation Z spelar de en viktig roll i företags rekrytering. Genom att förstå vad som tilltalar generationen kan arbetsgivare anpassa sin marknadsföring med målet att attrahera den kompetens de behöver. Utgångspunkten i studien har varit att identifiera de faktorer som IT-kompetenta i generation Z värderar högt vid val av arbetsgivare med hjälp av teoretiska verktyg. Den data som använts har erhållits genom kvalitativa intervjuer med tio individer från målgruppen. Resultatet antyder att kompetensutveckling och intressanta arbetsuppgifter som gör skillnad är de faktorer som generationen attraheras mest av, medan en marknadsmässig lön och god arbetskultur anses vara grundläggande för att en arbetsgivare över huvud taget ska vara intressant.

Studien handlar om att synliggöra den styrning som barnen använder mot varandra för att följa förskolans regler och normer. Frågeställningarna för att konkretisera syftet är; hur styr barnen varandra då de blir avbrutna för att påbörja en annan aktivitet? och hur uttrycker barnen motstånd då reglerna är tydliga? Utifrån begreppen makt och styrning som verktyg har jag i analysen gjort ett försök att synliggöra styrningen barnen emellan. Dessa begrepp är tagna från Foucaults teori om makt och motstånd. I studien används kvalitativ metod och den empiri som används i analysen är hämtad genom observationer på en förskola i Skåne. Jag kan i studien se att barnen uttrycker styrning då de tillrättavisar varandra då deras kompisar inte följer de regler som gäller eller gör som man bör göra enligt normen inom förskolan. Jag kan även se att barnen tillrättavisar varandra genom att använda ett vänligt sätt i styrningen, den pastorala maktens välvillighet. De barn som uttrycker motstånd då de blir tillrättavisade gör det genom att tystna eller ifrågasätta. Motstånd av annan karaktär har jag inte funnit.

Denna uppsats behandlar två barnporträtt utförda av Alexander Roslin utifrån ett performativt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka en relativt outforskad aspekt av dennes konstnärskap samt hur detta relaterar till det samhälle konstnären verkade i. Hur upplysningens syn på barnet tar sitt uttryck i Alexander Roslins två barnporträtt samt hur detta kan analyseras utifrån ett performativt perspektiv är två centrala frågeställningar för uppsatsen. Frågeställningarna kommer att besvaras genom ett antal teoretiska utgångspunkter, där Jean-Jacques Rousseaus Émile, eller Om uppfostran är mest central. Metoden som uppsatsen kommer tillämpa är baserad på en komparativ analys av de två barnporträtten utifrån ett performativt perspektiv. Uppsatsens disposition är uppdelad i två kapitel, där det initiala beskriver och jämför de två porträtten, och det andra analyserar porträtten utifrån begreppet performativitet.  Uppsatsens generella resultat visar på en korrelation mellan det allmänna samhällets syn på barnet under 1700-talet och Alexander Roslins porträtteringar av barn. Detta understryks av uppsatsens performativa analys, som vidare bidrar till en djupare förståelse för hur samhället under 1700-talet och dess ideal tar sitt uttryck i en konstnärs skildringar.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Polisen och kommunen i Karlskrona och syftar till att undersöka förskolepersonalens upplevelser om vilka utmaningar som förekommer på förskolor. Uppsatsen avser att identifiera utmaningarna för att sedan diskutera hur de kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Rekommenderade åtgärder kommer sedan att presenteras, där resultaten från de identifierande utmaningarna kommer indikera på vad det förebyggande arbetet bör innehålla.Närmiljön, som bland annat inkluderar faktorer som familjen och förskolan, ses som en av flera viktiga nivåer i ett utvecklingsekologiskt perspektiv som kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Ytterligare anses individnivån, som innefattar ärftliga och genetiska faktorer hos individen, samverka med de faktorer som återfinns i individens närmiljö. Samtliga av dessa faktorer kan ses som riskfaktorer, vilket i uppsatsen benämns som utmaningar. Dessa utmaningar kan i vissa fall även leda till en utveckling av normbrytande beteende i barndomen. Genom kvalitativa intervjuer och en systematisk textkondensering presenterar uppsatsen resultat om att barns och föräldrars neuropsykiatriska- och psykopatologiska åkommor, bristen av stödåtgärder samt avvisande- och okonventionella beteenden från barnets närmiljö kan komma att påverka ett barns utveckling och beteende. Uppsatsen redogör sedan för slutsatser där komponenter från universell-selektiva åtgärdsprogram har valts ut genom informationen om vilka upplevda utmaningarna som förekommer bland förskolorna. Likaså betonar uppsatsen vikten av förskolans roll i det förebyggande arbetet, där förskolan skall ses som en värdefull resurs för att förebygga ogynnsamma utvecklingar och beteenden hos barn samt hjälpa till att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap. / This essay is written on behalf of the Police department and county in Karlskrona. The essay intends to examine preschool staff’s experiences about perceived challenges in preschools at Karlskrona, which could influence a child’s development and behavior. Regarding the challenges that the result will present, the essay also intends to present how prevention against these challenges should function.The environment around the individual, that includes factors such as family and preschool, is seen as one of several important levels in a developing ecological perspective that may affect children’s development and behavior. Also, the individual level that includes hereditary and genetic factors, interact with the elements as found in an individual's immediate environment. Several of these factors can be seen as risk factors, or challenges, and can occur in both the individual and environmental levels. The challenges can also in some cases increase the risk for children to develop antisocial behavior. Through qualitative interviews and a systematic text condensation, the results in the paper presents that neuropsychiatric- and psychopathological challenges among children and parents, lack of support, and rejection as well as unconventional behavior from a child's immediate environment can affect children’s development of disadvantageous behavior. The results in the essay also presents conclusions based on the perceived challenges, and recommends components from universal-selective programs as the best long-term prevention against the identified challenges. Also, the essay emphasizes that the prevention should include preschools, and that preschools should be seen as a valuable resource to prevent unfavorable developments and behaviors in children as well as help parents in their parenting.