The purpose of this study is to examine which security approach dominates Sweden’s strategy for combating human trafficking. The two approaches covered in this essay are the state- centred perspective, and the individual-centred perspective. These approaches are being used because those two approaches are on each end of the security spectrum, and it is important to discover from what approach Sweden is working. This is important because it might help us to get a bigger understanding on why certain policies are being made. It could also help us to understand the obstacles that might appear when actors work from different approaches, and the effects this might have for the people involved in human trafficking. This research paper attempts to answer the questions: From an analysis of Sweden’s work in combating human trafficking, is the state-centred or the individual- centred security perspective the most prominent? And Does the different actors covered in this study work from different security perspectives while combating human trafficking? The study is a qualitative study based on written materials and semi-structured interviews with human trafficking experts, police and policy makers. The conclusion of the study is that Sweden does not have a single approach in its security perspective towards human trafficking and that there is a slight difference among the actors from what perspective they are working to combat human trafficking. However, the research highlighted that the majority of the studied sources do state that the individual should be seen as the security focal-point in regards to human trafficking. The difference in how these two security perspectives are viewed leads to a discrepancy between the set security goal and the actual work carried out to combat human trafficking.

Självkörande bilar betraktas ofta som nästa steg i utvecklingen av bilen och som en del av det autonoma samhället. Bilproducenter världen över menar att vi kan se självkörande fordon så snart som år 2020 och trycker på både forskning och utveckling av självkörande fordon. Beroende på vilken grad av automatisering och hur politiken tillåter självkörande fordon att inträda i samhället, väcker detta frågor som är viktiga att studera. Vem ska äga självkörande fordon? Vilka kommer att köra självkörande fordon? Kommer det att planeras självkörande fordon? Kommer individens rörelsemönster att ändras? I så fall, hur?   I den här studien försöker vi svara på några av dessa frågor genom att undersöka vad bilen inneburit för individens mobilitet i historien och vad självkörande fordon skulle kunna förändra in i framtiden. Vi ställer oss även frågan om självkörande fordon kommer att påverka planeringen av stadsrummet. Studiens teoretiska referensram utgörs av tidigare forskning och teorier som berör mobiliteten, bilismen och planeringen. Metoden är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer och dokumentstudier. En intervju gjordes med en respondent från Göteborgs Stad och två stycken intervjuer gjordes Trafikverket. Dokumentstudien utgår ifrån VTI, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut och SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Alla de olika myndigheterna har en betydelsefull roll i implementeringen av självkörande fordon och intervjuguiden utgår ifrån de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen.       I studiens slutsats kommer vi fram till att självkörande fordon påverkar planeringen av stadsrummet, men inte i den stora mån vi först trodde. Planeringen av självkörande fordon kan troligtvis främst ske utanför redan etablerade områden och främst när det planeras nytt. Vi kom även fram till att självkörande fordon kan komma att ändra mobiliteteten hos den urbana individen eftersom självkörande fordon har potentialen att erbjuda fler val av rörelse av rörelse och därmed öka tillgängligheten i stadsrummet.

No description available.

Syftet med den här studien var att belysa samspelet, av familjehemsföräldrarnas erfarenheter och upplevelser till Individ och familjeomsorgen. Detta för att diskutera hur stöd och lärande har en inverkan på familjehemmet. Studien utformas av en kvalitativ datainsamlingsmetod där sex familjehemsföräldrar i mellersta Sverige intervjuades. Intervjuerna baserades på semistrukturerade frågeställningar av flexibel karaktär där följdfrågor ställdes. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades, där det framträdde tre teman, vilka var: önskat behov av mentor, samspel och stöd, hjälp och feedback. Dessa teman genomsyrar resultatet i studien, och har analyserats utifrån centrala begrepp inom systemteorin och det transformativa lärandet. Familjehemsföräldrarna visade en likartad syn på relationen till Individ och familjeomsorgen. Resultatet av studien visade på att familjehemsföräldrarna önskade ha stöd och hjälp i form av ett mentorskap, som då skulle vara ett annat erfaret familjehem. Där de menade på att ett liknande mentorskap även skulle främja arbetet för de anställda på Individ och familjeomsorgen. Vidare uttryckte familjehemsföräldrarna en önskan om att bli sedda och uppskattade genom ett mer tillgängligt och äkta stöd av Individ och familjeomsorgen.

Multipel skleros är en kronisk, inflammatorisk autoimmun störning i det centrala nervsystemet och är en av världens mest förekommande neurologiska sjukdomar. Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson beskriver människan som en helhet av kropp, själ och ande, hon framhäver även att livet innebär ett lidande. Syftet var att beskriva individers upplevelser av att leva med multipel skleros. Denna litteraturstudie inkluderade sökningar i flera databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Utifrån 13 resultatartiklar som berörde individers upplevelser av att leva med multipel skleros, genererades ett huvudtema Att känna sig motarbetad av kroppen och två teman Kroppsliga upplevelser och Själsliga och andliga upplevelser med subteman. Livet med sjukdomen innebar fler själsliga och andliga upplevelser än kroppsliga upplevelser. De olika temana identifierades med hjälp av Erikssons teori om att människan är en helhet. En betydande slutsats för studien var att livet med sjukdomen innebar en begränsning i vardagen. Litteraturstudien kan bidra till ytterligare kunskap och förståelse hos berörda personer, vilket kan leda till att individer med sjukdomen upplever minskat själsligt lidande. / Multiple Sclerosis is a chronic, inflammatory disruption in the central nervous system and also one of the world’s most common neurological diseases. The nursing theorist Katie Eriksson describes the human being as a whole unit of body, soul and spirit. She also explains that suffering is a part of life. The aim of the study was to describe the experiences of individuals living with Multiple Sclerosis. This literature study included searches in several databases with the intention to find scientific results articles. 13 results articles which referred to experiences of individuals with Multiple Sclerosis, generated one main theme To feel discouraged by one’s body and two themes Physical experiences and Mental and spiritual experiences with subthemes. Living with the disease meant that the mental and spiritual experiences were more numerous than the physical experiences. The different themes were identified using Eriksson’s theory of the human being, as a whole unit. A conclusion of great importance was that living with the disease meant a limitation in everyday life. The literature study can contribute to further knowledge and understanding in people whom are involved in the disease. In turn, this can lead to decreased life suffering in people with Multiple Sclerosis.

The covid-19 pandemic has been present in more than a year and we still do not know what method that is right or wrong. The answer to this question will probably not be able to be answered before the pandemic is over and maybe some more years after that. The differences between the Nordic countries are immensely when it comes to the handling of the pandemic and the results gotten from the different strategies. The country that sticks out and that has gained attention from the rest of the world, with its unique strategy is Sweden. The well discussed topic has both praise and critic, even though most are sceptic over the chosen methods of handling the pandemic. Most countries have gone with drastic measures and been strict with lock downs and clear restrictions maintained over a long period of time. However, Sweden has chosen their own path, and if you look at the Swedish values, the open liberal society one might ask oneself, would it even be possible to do it any other way? In this study we will research what factors make Sweden act so different in handling the pandemic and why it is so different compared to the Nordic neighbour country’s that also share similar values and culture. WHO: s data indicates that death per 1 000 000 does not make Sweden stand out, contrary to that it is Denmark, Norway and Finland that sticks out when comparing to the rest of Europe and statistically doing well in comparison with the rest of the world.

Studiens syfte är att undersöka och synliggöra dels hur pedagoger navigerar mellan individens och kollektivets intressen och behov och dels hur individen och kollektivet möter varandra och förhandlas i förskolepraktiken. Följande frågeställningar har besvarats för att konkretisera syftet: Hur förhåller sig pedagoger till begreppen individ och kollektiv i en förskolekontext? Hur ser mötet mellan individens och kollektivets behov och intresse ut på förskolan? Hur bemöter pedagoger individens och kollektivets olika behov och intressen? De teoretiska begreppen individ, kollektiv och institution används för att se pedagogers navigering i den rådande institutionella förskolan. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi observerat pedagoger och barn i samspel. Dessutom har vi utfört semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger. Studiens resultat visar att det dagligen sker förhandlingar mellan individens och kollektivets behov och intresse. Hur individen syns och lyfts inom kollektivet påverkas av pedagogens navigering men även av pedagogens närvaro i kollektivet. Strukturer och omständigheter på förskolan påverkar vilka rutiner och vanor som skapas. Detta i sin tur påverkar hur individen och kollektivet kan mötas i olika situationer. Ibland behöver individens behov bemötas på ett annat sätt än kollektivets behov. Här ses tillräckligt med tid som en viktig faktor för att kunna tillgodose individens behov i kollektivet. Studien synliggör att det dagligen finns spänningsfält där de kollektiva rutinerna inte är förenlig med individens behov och intresse.

No description available.

After a noted increased dissatisfaction with individual pay among the members of Kommunal, the largest Swedish trade union, and our own roles as wage-setting managers, an interest in studying individual pay was aroused. As previous research investigated other explanatory factors for a negative attitude to individual pay, this essay aims to investigate whether limited knowledge about the pay process can affect the attitude to individual pay. By collecting primary data, via a targeted quantitative survey in a strategically selected organization, it is investigated whether knowledge influences attitude and whether union membership can influence the outcome in any way. Originating in the theory that knowledge in this case; arises, is managed and passed on in a context between individual and organization, a self-constructed questionnaire was developed. The employees in the organization have had to answer questions about the pay process and what their attitude towards individual pay looks like. Parts of the answers were compiled into a knowledge index where it appears that there is a lack of knowledge about the salary process. Through analysis using cross tables, a weak relationship between knowledge and attitude has been identified. Those who are union members and have a high level of knowledge about the pay process are those who are most positive about individual pay setting. Since causality has not been established and significance is lacking, the essay does not support that knowledge is an explanatory factor for the attitude of individual wage setting.

Syftet med följande arbete är att undersöka och analysera vilka specialpedagogiska insatser som är vanligt förekommande i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre utifrån ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet delar vi upp i individ-, grupp- och organisationsnivå för att djupare kunna studera hur ett sådant synsätt förekommer och kan främjas.Arbetet inleds med en genomgång av forskning inom läs- och skrivsvårigheter samt möjligaarbetssätt. Det tar även upp riktlinjer kring åtgärdsprogrammets utformning ur etthelhetsperspektiv. I resultatet ställer vi resultatet från våra intervjuer mot den senare tidens forskning. Vi tar reda på vanligt förekommande insatser vid läs- och skrivsvårigheter i årskurs tre och analyserar huruvida dessa insatser tas upp i åtgärdsprogrammet ur helhetsperspektivetindivid, grupp och organisation. Helhetsperspektivet tar även sin utgångspunkt i den Utvecklingsekologiska teorin.Sammanfattningsvis pekar resultatet på att helhetsperspektivet till viss del går att skönja men att det undergrävs av faktorer som resurser och tid. De specialpedagogiska insatserna inom läs- och skrivsvårigheter tenderar att bli punktuella, men vi ser tecken på att en relationellambition ändå förekommer. / Special needs educational contributions regarding reading and writing difficulties in gradethree. Constructing action programmes out of a wholeness perspective