Min essä handlar om ett problem som jag ofta mött i mitt arbete på förskolan – hur man ska hantera barn och föräldrar som kommer sent. Det blir ofta ett dilemma när olika värden ställs mot varandra så som kollegornas olika synsätt på verksamheten och på lärande, individ och gruppens behov och strukturer och regler mot vad som är praktiskt i situationen. Jag inleder essän med två berättelser om situationer från mitt arbete i förskolan som illustrerar dilemmat. Dessa situationer tar jag sedan som utgångspunkt när jag reflekterar över dilemmat med hjälp av olika teorier. Syftet med denna essä är att belysa och undersöka ett problem som jag tror många förskollärare möter. Hur det hanteras får konsekvenser för att alla barn ska få möjlighet att få uppleva sin tid på förskolan som både lärorik och rolig, och för att de ska få den omsorg och bemötande som de förtjänar. I min essä har jag undersökt hur det är möjligt att som pedagog förstå och förhålla sig till den här typen av situationer. Jag har även reflekterat över mitt eget förhållningssätt i situationen, varför jag gör som jag gör och om vad som tyckts fungera respektive innebära problem. / My essay is about a dilemma that I often face at my work in preschool – how to handle children and parents that show up late for school. It often becomes a problem when different values are in conflict, as can happen when colleagues have different views on how to handle daily activities and teaching. Furthermore, the needs of the individual and the group as a whole, in terms of structure and rules, may be in conflict against what’s practical in the situation when parents and children show up late. My essay contains two stories about situations at my work in preschool that illustrate the dilemma. I will use those two situations as a base, as I reflect over the dilemma using different types of theories. The purpose with this essay is to bring into light and investigate a problem I believe many teachers have. The consequence of my investigation will affect the children’s opportunities to find their time at preschool both instructive and fun, and that they also receive the care and treatment they deserve. In my essay I have investigated how it is possible for an educator to understand and relate to these types of situations. I have also reflected on my own approach in the situation, why I do as I do, what seems to work and what seems to create problems.

Av Sveriges befolkning har cirka 40-50 procent någon gång upplevt långvarig smärta. För hälso- och sjukvårdspersonal kan den långvariga smärtan vara utmanande då fokusering inte bara kan ske mot smärtan utan måste inkludera hela den komplexitet som uppstår med flera olika faktorer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva individens upplevelse av att leva med långvariga smärta. Metoden som användes var litteraturstudie där resultatet baseras på sju kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Ur dessa framkom tre kategorier: Känslomässiga förändringar, Förändrad vardag och Omgivningens bemötande. I resultatet framkom det att långvarig smärta leder till livsförändringar och för att finna en acceptans krävs en inre omdefiniering. Individen och närstående kan känna en påfrestning då ansvarsroller i vardagslivet byts ut. För att få stöd måste smärtan demonstreras och att känna misstrohet från omgivningen är vanligt. Att bli respekterad, uppskattad och förstådd i sitt lidande är de mest väsentliga för individen. Då den långvariga smärtan existerar i alla olika åldrar är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet och dess uttrycksformer, är uppmärksam och lyhörd. Vidare forskning om den långvariga smärtan som inte är kopplad till sjukdom krävs för att få en djupare kunskap om smärtans komplexitet. / About 40-50% of the population of Sweden has sometimes experienced chronic pain. The chronic pain can be a challenge for the healthcare professionals and focus must include all the complexity that arises and not only the pain itself. The purpose of the literature study was to describe the individual´s experience of living with chronic pain. The method used was a literatur study where the result represented by seven qualitative articles and one quantitative article that were chosen for a review. Out of these, three categories emerged: emotional changes, changes in daily life and surroundings treatment. The result of the study showed that chronic pain leads to life changes and to be able to find an acceptance, it requires an inner redefinition for the individual. Since the responsibility roles in everyday life are changed, a strain between the individual and relatives can arise. To get support the pain must be demonstrated and a common feeling is mistrust from the environment. The most significant for the individual is to be respected, appreciated and being understood in their suffering. When the chronic pain exists in all different ages it is important that the nurse has knowledge of the phenomenon and it´s manifestations, attentive and perceptive. To be able to get a deeper knowledge of the complexity of the pain further research about chronic pain, which is not linked to a specific disease, is required.

Julia Rolandsdotter, Idéer om samhälle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning på realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, HT 2013. This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors. In 1974 on the other hand discussion about the free woman and the irresponsible society is very common.

This qualitative interview based essay aims to examine how managers perceive their management role in an organization and more specified to what extent management is shaped by the individual’s personal attributes versus how much is controlled by the organization. The essay’s second central aspect is how scope for action is perceived by managers in their profession, as well as their reasoning concerning their and other managers’ exchangeability. To examine this, we used semi structured interviews with four managers active in different lines of business. Our theoretical framework aimes to enlighten the relationship between organizational and individual. Our results and thereby the conclusion of the essay is that the management role is affected by a correlation between organization and individual. The organization gives the manager space to act/scope for action under the preresquisite that the organization’s goals and demands are achieved. These demands from the organization create a sense of duty in the manager, which results in them tempering their personal values to benefit the organization. The managers’ scope for action also makes it possible for them to put their own stamp on the profession, which in turn leads to them being harder to replace (as a manager). We have found that the personal attributes, in organizations where the manager has been given a lot of scope for action, then have greater significance in shaping the profession. Despite this we found that the organization affects the profession in a greater extent than the individual’s attributes, since the scope for action is given only if the organizations’ goals and demands are achieved.

Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen om några förskolepedagogers syn på genus samt synliggöra eventuella skillnader mellan pedagogernas reflektioner om genus och deras bemötande av barnen i förskolan. Det är en kvalitativ studie och det insamlade materialet är i form av intervjuer och observationer. Vi har studerat fem pedagoger på två olika förskolor. Den teori som väglett oss vid analys och bearbetning är feministisk poststrukturalism och dess centrala begrepp. Vårt resultat visar att pedagogernas bemötande av barn kan vara mer eller mindre genusmedvetet. I intervjuerna talade pedagogerna om genus och genusarbete som något viktigt. Det vi kunde se under våra observationer var dock att teori och praktik inte alltid samspelar. Resultatet visar även på faktorer som kan underlätta samt försvåra genusarbetet på förskolan. En av de faktorer som underlättar genusmedvetandet är fortbildning av pedagogerna. En del slutsatser vi kan dra är att pedagogerna vill arbeta genusinriktat men att arbetsrelaterad stress kan försvåra detta.

This narrative literature review aims to present a general picture of the increasing mental ill- health related to stress among young women, connected to the development of society. The analysis is performed by examining scientific articles using gender theory and sociology as a theoretical background. The complex of problems surrounding mental ill-health, as well as possible causes for it, are discussed from perspectives on the individual, the group and society. This essay also considers possible remedies for the school environment, where the problems presented are fairly common, as well as actions on a structural level which may lead to a more gender equal society, and in the end result in higher mental well-being. / Under senare tid har den ökade psykiska ohälsan bland befolkningen, framför allt unga kvinnor, diskuterats flitigt. Denna narrativa litteraturstudie syftar till att presentera en övergripande bild av den ökande stressrelaterade psykiska ohälsan bland unga tjejer, kopplat till samhällets utveckling och omgivningen. Detta görs genom att analysera vetenskapliga artiklar utifrån genusteori och sociologi. Dessutom diskuteras problematiken, samt möjliga orsakssamband som kan bidra till ökad psykisk ohälsa, utifrån individ-, grupp- och strukturperspektiv. Genom att förstå hur olika faktorer samverkar på dessa olika nivåer, samt förstå den ökade psykiska ohälsan bland tjejer utifrån ett genusperspektiv där kvinnan ofta simultant måste upprätthålla en feminin identitet och anpassa sig efter ett mansdominerat samhälle, ges en viss klarhet i problematikens komplexitet. Uppsatsen presenterar även tänkbara implikationer för åtgärder inom skolan, som är en arena där den presenterade problematiken är vanligt förekommande, samt strukturella åtgärder som kan leda till ett mer jämställt samhälle, och i längden högre mentalt välbefinnande.

Studiens mål har varit att undersöka samarbetet mellan förskolan och Individ- och familjeomsorgen genom att låta lagar och tidigare forskning möta kvalitativa studier utförda i en liten norrländsk kommun. Utifrån de resultaten har studien syftat till att identifiera möjliga utvecklingsområden för förbättrat samarbete som kan gynna utsatta barn på ett positivt sätt. Deltagarna i den kvalitativa studien har varit förskolepedagoger, en förskolechef och en socialsekreterare vid Individ- och familjeomsorgen. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner har samma mål med sitt arbete, att sätta de utsatta barnens välbefinnande i centrum. Hinder för förbättrat samarbete har identifierats och även ett antal möjliga förbättringsområden.

Det pandemiska utbrottet av SARS-Cov-2 har gjort karantän och isoleringsvård högaktuellt. Vissa smittsamma sjukdomar klassas som allmänfarliga och kräver att den drabbade individen isoleras för att förhindra smittspridning. Forskning visar att vårdisolering medför negativa konsekvenser, bland annat den ofrivilliga ensamheten, som i sin tur kan leda till ett lidande. Syftet med studien är att belysa patienters lidande i en vårdisoleringskontext som framkallats av smittsam sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturöversikt. En strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl, Pubmed och Google Scholar utfördes. Efter kvalitetsgranskning återstod tio artiklar som inkluderades i studien. Fyra teman och två subteman identifierades. *Lidandet orsakat av att inte inkluderas, *Lidandet orsakat av brist på social kontakt, *Isoleringsmiljöns påverkan på lidandet, *Upplevelser som lindrar lidandet med subteman -Social kontakt och -Omsorg för andra. Resultatet påvisade att lidande uppstod när individen upplevde att hen inte inkluderades samt vid bristen på socialt stöd. Den fysiska isoleringsmiljön orsakade även den ett lidande för individen. Skyddsutrustningen försvårade kommunikationen och skapade en barriär. Resultatet pekade på att lidandet kunde lindras med hjälp av information och ökad social kontakt, där individen upplevde en acceptans och ett stöd i sin situation. Studien har en stor bredd geografiskt, kulturellt och åldersmässigt. En skillnad som upptäcktes var att sjukdomens natur kunde orsaka skillnader i upplevelsen och även påverka lidandet. Avslutningsvis behöver vårdpersonal ha en insikt om lidandet vid isolering så att den är närvarande vid vård av dessa patienter. Denna medvetenhet är en förutsättning för en hållbar utveckling på både individ- och samhällsnivå.

Bakgrund: Allt flera människor lever längre och detta gör att den äldre befolkningen ökar i hela världen. Vårdens fokus har förändrats och blivit mer personcentrerad. Genom en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska kan grunden för att lindra lidandet hos patienten uppstå. Genom lagar och styrdokument framhålls sjuksköterskans ansvar för att ge en säker vård, men också att patienters rättigheter följs. Problem: Äldre personer har en risk att hamna i underläge inom vården om de inte får vara med och besluta om sin omvårdnad. På grund av detta skulle det kunna leda till ett vårdlidande. Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskor utför personcentrerad vård av äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt där sex artiklar med en kvantitativ metod och sex artiklar av kvalitativ metod analyseras. Resultat: Fem kategorier identifierades som visade hur sjuksköterskor utför personcentrerad vård. Dessa var betydelsen av team och samarbetet, ledarskapets roll, att vara öppen för patientens andlighet, att vara engagerad och se individens behov. Slutsats: Personcentrerad vård gynnas av att sjuksköterskan för ett gott samarbete genom att vara en tydlig och engagerad ledare. Vidare behöver sjuksköterskan respektera andlighet, se patientens individuella behov och vara engagerad i patientens livsvärld.

Syftet med denna studie var att ta del av hur speciallärare och specialpedagoger på låg- och mellanstadiet beskriver sitt arbete med flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån studiens syfte valde vi en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi genomförde 12 intervjuer med speciallärare och specialpedagoger på nio skolor i mellersta Sverige. Samtliga informanter menade att de uppmärksammar samma tecken på läs- och svårigheter hos enspråkiga som hos flerspråkiga och att det är viktigt att skapa en helhetsbild av elevens språkliga kompetens på alla språk. Informanternas beskrivningar tolkades utifrån sociokulturell teori, det relationella perspektivet samt Banks fem dimensioner. Resultatet visade att våra informanter använde varierade arbetssätt och material utifrån elevernas individuella behov. Övervägande samma material användes till såväl flerspråkiga som enspråkiga elever. Samtliga elever i behov av särskilt stöd fick samma tillgång till specialpedagogiska insatser oavsett språklig bakgrund och insatserna genomfördes både i grupp och individuellt. Informanterna förespråkade ett förebyggande arbete och tidiga insatser samt betonade vikten av samarbete med andra yrkeskategorier och vårdnadshavare. Detta ansågs extra betydelsefullt vid kartläggningsarbete. Vid analysen kunde vi se att beslut på skolnivå, direkt och indirekt, ansågs påverka arbetet som utfördes på grupp- och individnivå.