Denna uppsats syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens drömmar, fria val och behov av en hållbar framtid i vägledningssamtal med vuxna sökande inom utbildningssystemet. Tidigare forskning visar att vägledare inom arbetsmarknadsverksamheter upplever rollkonflikter där de förväntas matcha sökande mot arbetsmarknaden samtidigt som de utgår från ett klientcentrerat förhållningssätt där de ser till den sökandes behov först. Om och hur vägledarna som jobbar inom utbildningsväsendet upplever samma spänning mellan individ och arbetsmarknad är dock något som verkar mer outforskat vilket gav inspiration till den här uppsatsen. I strävan att fylla denna kunskapslucka formulerades två frågeställningar; Hur navigerar vägledare i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov av matchning kontra individens behov av fria val i vägledningssamtal med vuxna sökande samt vilka dilemman ställs vägledare inför i vägledningssamtal med vuxna sökande, gällande arbetsmarknadens kortsiktiga behov av matchning och den sökandes långsiktiga drömmar och mål? För datainsamlingen valdes en kvalitativ metod där åtta studie-och yrkesvägledare intervjuades. Empirin har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes Careership-teori samt Egans begrepp; klientcentrerat förhållningssätt, klientansvar och effektiva agenter. Resultatet visar att vägledarna navigerar utifrån individens behov i spänningsfältet mellan arbetsmarknadens behov kontra individen drömmar och mål.

Studien behandlar elevinflytande i läromedel i samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6 och har undersökt hur elevinflytande förmedlas via läromedlen och kan beskrivas, kvalitativt orienterat med ett teoretiskt ramverk för analys representerat av humanistiskt perspektiv. Studien tyder på att undersökta läromedel kan förmedla möjligheter till elevinflytande och främja såväl individutveckling som självständighet ur ett humanistiskt bildningsperspektiv, dock ses även utmaningar. Vidare studier genom elev- samt pedagogintervjuer behövs för kunskap om hur läromedlen uppfattas och brukas i didaktisk kontext. / <p>Godkännande datum: 2022-06-08</p>

Malmö högskolaLärande och SamhälleSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogikVårterminen 2012AbstraktNesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar…en studie om synen på specialpedagogikens inre. (I we peel… a study on the perception of special education internal).Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Syftet med vår studie har varit att undersöka vad kärnan i specialpedagogik är. Vi ville se vilka uppfattningar som finns om vad en specialpedagog bör lägga stor vikt vid i sitt arbete och vad som uppfattas som specialpedagogisk verksamhet. Vi har haft funderingar på vad som är så speciellt med specialpedagogiken och velat undersöka hur en specialpedagog verkligen arbetar. Hur uppfattas specialpedagogens arbete av de övriga pedagogerna, finns det samstämmighet i synen, vad anser ledningen om specialpedagogik och hur kan vi bäst bemöta varje individ vi möter. Detta är några av delarna som arbetat med när vi skalat och förhoppningsvis närmat oss kärnan i specialpedagogiken.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med hermeneutisk forskningsanalys med avstamp i KASAM och Vygotskijs sociokulturella teori.Undersökningen resulterade dels i att specialpedagogen måste marknadsföra sitt yrke och dels måste lägga stor vikt vid att se varje individ. Det mest väsentliga i arbetet med människor är:”Att skapa relationer”Nyckelord: handledning, individ, KASAM, relationer, specialpedagog. / Malmö University Learning and Society School Development and Leadership special Education Spring semester 2012 abstract Nesic, Anna & Akesson, Christel (2012). If we peel ... a study on the perception of special education within. (I Thank peel ... a study on the perception of Special Education internal). School Development and Leadership, Special Education, Learning and Society, Malmö University. The aim of our study was to investigate the essence of special education is. We wanted to see what perceptions that exist about what a special education teacher should attach great importance to their work and what is perceived as special needs education. We have had concerns about what is so special about special education and wanted to explore how a special education really works. How is special education work of the other teachers, there is consistency in the approach, what is the management of special education and how can we best respond to every individual we meet. These are some of the parts that worked when we peeled and hopefully closer to the core of special education. We chose to do a qualitative study of hermeneutical research analysis builds on KASAM and Vygotsky's sociocultural theory. The investigation resulted partly in the special education teachers must market their profession and also must attach great importance to see each individual. The most essential in the work of people are: "Building relationships" Keywords: tutorial, individual, KASAM, relationships, special education.

Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / Syftet med denna uppsats är att belysa myten/myterna om individen. Detta görs utifrånbilder i två olika läroböcker, en för samhällskunskap och en för historievetenskap igrundskolans senare år. Frågan som ställs är vilken myt om individen vi kan finna idessa, för att svara på denna fråga används en kvalitativ textanalys. Mer exakt användsen semiotisk bildanalys vilket innebär att vi läser bilden utifrån principen att denfungerar som en text. Vi förankrar vår analys i teorier av Barthes och Foucault. Från våranalys finner vi två myter om individen. Den ena visar på den fria individen och denandra visar på den av kollektivet begränsade individen, två myter som delvis ärmotsägelsefulla. Dock kan vi se hur myten om den fria individen också ligger till grundför ett fungerande kollektiv och därmed kan vi ifrågasätta friheten. Vidare diskuterar vihur individen inte har samma ställning i andra diskurser än den vi befinner oss i. Dettadiskuteras i förhållande till den mångkulturella skolan och utifrån begreppetOrientalism. Genom den tydliga framställningen av individen i dessa läroböcker måstedärmed pedagogen ställa sig kritisk till användandet av dessa då de kan sägas förespråkavår framställning som norm och därigenom kan bli exkluderande. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding. / The aim for this essay is to analyze the myth/myths of the individual. This is done fromimages in two textbooks, one in the subject of social studies and one in the subject ofhistory. The question asked is what myth we can find about the individual in these; toanswer this question a qualitative text analysis is used. To be more precise a semioticanalysis is used which means that we are reading the image from the principle of that itworks as a text. Our analysis is based upon the theories of Barthes and Foucault. Fromour analysis, two myths can be found. One shows the independent individual and theother the by the collective, restricted individual. Two myths that are partiallycontradictive. Nevertheless, the myth of the independent individual is a condition for a4functional collective and therefore the independence can be questioned. Our furtherdiscussion is about the position of the individual in other discourses than the one we arein. This is discussed in relation to the multicultural school and from the conceptOrientalism. Through the legible account of the individual in these books, the teacherhas to assume a critical standpoint of the use of them when they can advocate ouracclaim as a norm and therefore becomes excluding.

The purpose of the study is to find out what measures and methods teachers and special educators use to strengthen students with reading and writing difficulties in everyday teaching. The survey highlights how teachers and special educators look at reading and writing skills and, in the theoretical background, what earlier researchers say. The study is based on qualitative analysis of interviews. The survey consists of two teachers and three special education teachers active in three different schools.     The result shows a great convergence of the concept of reading and writing difficulties among both teachers and special education teachers. The study also shows that both teachers and special educators agree that they are experiencing deficiencies in students' ability to read and write and this affects whatever topic the student is taught in. The respondents in the study claim that the causes of the difficulties were due to biological, social and educational factors.  Views on what constitute favorable methods are similar among both teachers and special education teachers, and generally it has been found that all respondents strive to adapt the daily teaching for all pupils' needs and abilities. In order to strengthen student's reading and writing they receive intensive training in reading periods, customized texts, adjusted text amount and compensatory aids in everyday teaching. Another important factor that emerged from the study was the time factor. It is an important prerequisite to take action and think long term for the students with reading and writing disabilities.

Genom skrivandet av min essä har jag undersökt begreppet inkludering och då speciellt inkludering av elev i behov av särskilt stöd som tar sig yttring i ett problemskapande beteende. Beteendeproblem hos individen påverkar kollektivet, i detta fall klasskamrater, och det påverkar mig som lärare i fritidshem. I min roll som pedagog i skolan och på fritidshemmet ställs jag inför situationer med barn i behov av särskilt stöd, BIBAS, där mina verktyg inte fungerar och mitt bemötande inte har någon effekt. Under skrivandets gång har jag synliggjort mina egna tankar och min erfarenhet genom att reflektera över dem samt ställt dem mot andra pedagoger, tänkare och erfarenheter. Det som för mig blivit tydligt är att många är vägarna att gå till målet, att forma trygga och reflekterande samhällsmedborgare. Det finns inte endast ett sätt att bemöta människor, bemötandet behöver formas om för varje person man möter. Jag har kommit fram till att det arbetssätt som jag så starkt talat för, lågaffektivt bemötande och ett salutogent synsätt, är det som jag når kollektivet optimalt med,men inte alltid samtliga i kollektivet. Då och då möter jag en individ där vägen mot målet inte är så lätt att gå, jag kan inte gå den själv utan behöver lämna över stafettpinnen till någon som kan mer än jag om denna väg för att få individen i mål.

Bakgrund: Forskning visar att amning har positiva egenskaper för anknytningen mellan mor och barn och hälsan för både kvinnan och barnet. Världshälsoorgansationen (WHO) har under många år rekommendrat helamning i sex månader, men få kvinnor helammar så länge. Syfte: Att beskriva barnmorskors reflektioner om orsaker till att färre kvinnor helammar i sex månader och förslag på åtgärder som kan vända trenden. Metod: Individuell intervjustudie med semistrukturerade frågor. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Barnmorskorna menade att orsaker och åtgärder till amningsnedgången fanns på fyra olika nivåer: samhällsnivå, vårdnivå, barnmorskenivå och individnivå. Enligt barnmorskorna bör politiker ta ett ansvar för att mer information och stöd ges i amningsfrågor. Högre kontinuitet i vårdkedjan och en högre prioritering av amningsstöd på klinikerna behövs, liksom mer utbildning till barnmorskor. Barnmorskorna menade även att den enskilda kvinnan ofta har förväntningar som är svåra att leva upp till, oroar sig inför amning och lägger en stor vikt på jämställdhet i föräldraskapet. Slutsats: Orsaker och åtgärder är beroende av varandra. Ansvaret att förändra kvinnans möjlighet att helamma i sex månader finns inte bara hos kvinnan utan även på samhället, vården och barnmorskan.

<p>Syftet med studien är att undersöka vilken innebörd som sex olika pedagoger som arbetar i skolår tre lägger i begreppet ”att utgå från varje enskild individ” i matematikundervisning. Med innebörd avses i den aktuella studien hur pedagogerna talar om begreppet både utifrån deras tolkning av det och utifrån deras arbetssätt. Som empiriinsamlingsmetod har kvalitativa intervjuer använts och den analysmetod som har använts vid bearbetandet av datan har tagit sin utgångspunkt i diskursanalys. Detta innebär att pedagogernas artikulationer har härletts till olika diskurser med hjälp av ekvivalenskedjor. Tolv olika diskurser har identifierats och utifrån en kombination av dessa har den innebörd som respektive pedagog lägger i begreppet sammanställts. Studien visar att det bland de deltagande pedagogerna inte finns någon enhetlig innebörd av begreppet ”att utgå från varje enskild individ”, varje pedagog lägger en individuell innebörd i begreppet.</p>

<p>Studier visar att särskoleelever gör större framsteg rent kunskapsmässigt och får bättre delaktighet i samhället efter avslutad skolgång om de går inkluderat i grundskolan jämfört med en placering i särskolan. FN:s barnkonvention, Salamanca deklarationen och den Svenska skolans styrdokument har starka kopplingar till inkludering och ”en skola för alla”. Syftet med studien är att belysa en inkludering av en individintegrerad särskoleelev i grundskolan utifrån olika perspektiv; elevens, rektors, specialpedagogens, klass-föreståndarens, elevassistents och elevens vårdnadshavares perspektiv. Eleven valdes efter samråd med skolan eftersom man ansåg att detta rörde sig om en lyckad individintegrering. Metoden har varit intervjuer och observation i klassrum.</p><p>Mitt resultat överensstämmer till större delen med skolans uppfattning, att det är en lyckad individintegrering. Den största vinsten för eleven är att han har fått vara kvar i sin närmiljö och han är accepterad för den han är. Informanterna nämner också ökade kunskapsvinster och förmågan att ta större ansvar i en mer komplex miljö. Det finns delar som kan vidareutvecklas, till exempel ännu bättre anpassning till särskolans kursplaner. Det kommer också fram att kommunikationen mellan skolan och hemmet är oerhört viktigt. Här upplever vårdnadshavaren att det inte riktigt har fungerat fullt ut.</p><p>Vidare har det framkommit några nyckelord som kan passa in på de flesta inkluderingar. Trygghet och acceptans går i hand i hand med social gemenskap. Kunskap och självständighet bidrar till känslan av få lyckas tillsammans med alla andra. Personalen måste få utrymme till att utveckla sin kompetens och tid till att reflektera över ”en skola för alla”, för att skapa ett gott klimat som vilar på värdegrunden. Detta kan också göra att personalen känner sig trygg i sin roll och därmed får ett annat intresse för inkluderingen och därmed kan skapa en grund för ett fungerande allsidigt bemötande.</p>

<p>University of Örebro</p><p>Department of social Sciences</p><p>Sociology, Contnuation Course, 61-90hp.</p><p>Essay 15hp. Spring 2008</p><p>Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.</p><p>Author: Emilie Fuchs</p><p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.</p><p>The essay is based upon the following questions:</p><p>• How can you sociologically understand the labour market of today?</p><p>• How can you understand burnout in an individual context?</p><p>• How can you understand burnout in a social context?</p><p>By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books.</p><p>The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts.</p><p>Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people.</p><p>There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out?</p><p>Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion.</p><p>Denna uppsats baseras på följande frågeställningar:</p><p>• Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad?</p><p>• Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext?</p><p>• Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext?</p><p>Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna.</p><p>De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet.</p><p>Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka.</p><p>Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända?</p><p>Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet</p>