<p>Companies learn through their employees. In this paper I make research into how knowledge transfer and learning occur at Metso Paper Karlstad AB, which is a partly project based organization.</p><p>The result is that there are many factors that affect the knowledge transfer in a company. Knowledge transfer occurs mainly between individuals within the company, but also between departments and other actors outside the company. In the gaps between these actors, there is a risk that knowledge is not transferred, which is an obstacle to learning. A great deal of the knowledge transfer and the learning is carried out through individual’s own drive and motivation. I have found that individuals have different motives for transferring or not transferring knowledge. There are types of individuals that understand and act in the interest of the company but also those who act in their own interest, such as power or career. The willingness to transfer knowledge is also affected by the feeling of being secure, both as an individual but also in the employment. These aspects are presented in a model in the paper. There are also individuals that have resigned and do not have a specific interest neither for the company nor their own career, which is a more passive attitude. A mapping of these different types of individuals can help the company to choose the correct actions to be made, in purpose to increase the knowledge transfer. Some general activities that affect knowledge transfer are the understanding of the management of the importance of transferring knowledge and to work in long-term. It is important that the employees understand their role in the total process of the company, and also their role as bearer of knowledge. Increased interactions between departments and internal training sessions based on real competence gaps will most likely stimulate the transferring between departments.</p> / <p>Företag lär genom sina medarbetare. Med denna uppsats vill jag undersöka hur kunskapsöverföring och lärande sker hos Metso Paper Karlstad AB, en organisation med delvis projektbaserat arbetssätt.</p><p>Resultatet av undersökningen är att det finns många faktorer som påverkar kunskapsöverföringen inom företag. Kunskapsöverföring sker mellan individer, mellan avdelningar och mellan övriga aktörer. I ”glappen” mellan alla dessa aktörer föreligger risk att kunskap inte överförs vilket således är hinder för lärande. Mycket av kunskapsöverföringen och lärandet sker idag utifrån individers egen drivkraft och motivation. Jag funnit att individer har olika motiv för att överföra kunskap eller att inte överföra. Det finns individer som förstår och agerar för företagets bästa men även de som agerar utifrån sina egna syften, vilket kan vara makt och karriär. Viljan att överföra kunskap påverkas även av hur trygg eller otrygg man känner sig i sin yrkesroll och i sin anställning. Därutöver tillkommer de individer som resignerat och inte intresserar sig vare sig för företagets bästa eller för egen vinning, de har en mera passiv hållning. Dessa faktorer presenteras i en modell i uppsatsen. En kartläggning av omfattningen av dessa olika typer av individer kan hjälpa företaget att välja rätt insatser för att öka kunskapsöverföringen. Några generella aktiviteter som påverkar kunskapsöverföring inom företag är ledningens förståelse av betydelsen att överföra kunskap och långsiktighet i arbetet. Det är även viktigt att medarbetarna förstår sin roll i företagets process men även sin roll som bärare av kunskap. Ökad interaktion mellan avdelningar och behovsanpassade interna utbildningar stimulerar sannolikt kunskapsöverföring mellan avdelningar.</p>

Dagens svenska arbetsmarknad är i förändringsfasen där tillsvidareanställningen inte är lika dominerande. Istället eftersträvar alltfler en mer flexibel arbetssituation vilket kan liknas vid att frilansa. Det har myntat begreppet gig-ekonomi som innebär att individer hyr ut sig själva på projektbasis. Trots att det finns en strävan efter en mer flexibel arbetsmarknad är det fortfarande många som söker en tillsvidareanställning men har fastnat i en tidsbegränsad anställning. De olika anställningsformerna har skapat debatt i Sverige och fokuserar främst på konsekvenserna för arbetstagaren. Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om vilka konsekvenser tidsbegränsade anställningar har för organisationen. För att besvara vår frågeställning har vi valt en kvalitativ metod och genomfört en fallstudie. Vårt empiriska material består främst av intervjuer och observationer på en skola. För att analysera vårt material används teorier som beskriver organisationens uppbyggnad samt behandlar individen, gruppen, mellanchefen och den strategiska ledningen. Vår övergripande slutsats är att tidsbegränsade anställningar har en påverkan på samtliga nivåer i organisationen. Den tidsbegränsade anställningen skapar osäkerhet för både individen och gruppen vilket kan hämma organisationens effektivitet. / The current Swedish labor market is changing. Permanent positions are no longer as dominant and instead, many people are looking for a more flexible working situation, much like freelancing. This has led to the newly coined term “gig-economy”, which practically means that organizations contract with independent workers for short- term engagements. However, there are still many who seek a permanent position, but might be stuck in a temporary position. The use of temporary positions has become more common in several sectors which has created a debate in Sweden. The debate focuses mainly on the consequences for the individual worker. The purpose of our study is to contribute with knowledge on what consequences temporary employment has for the organization. To fulfill our purpose, we’ve chosen to use a qualitative method to conduct a case study. Our empirical material consists mainly of interviews and observations at an elementary school. In order to analyze our material, we’ve used theories which describe the organizational structure and which addresses the individual, the group as well as the middle- and strategic management. Our general conclusion is that temporary employment has an impact on all levels of the organization. The temporary positions create insecurity for both the individual and the group and it can hamper the organizations efficiency.

The aim of this study was to examine how the process of IEP worked at six different schools, and how some of the schools professions, collaborated on the procedurers for the establishment and evaluation of the IEP. The aim has been to study how special educators and special education teachers, which in Sweden now are a part of the student health organization, collaborate with teachers in dealing with the challenges and opportunities which arise when working with IEP. The data was collected through semi-structured interviews with twelve teachers including four special educators, a special education teacher and seven teachers. The result is reported based on three themes: anchoring of documents, the informants' perception of participation, documentation and the process of the IEP and an overall theme, communication, which we felt  permeates all three of the above themes. The survey showed that the majority of teachers felt that there was a lack of clarity and uncertainty after an IEP has been written. Especially when it came to evaluating an IEP and when an IEP should be completed. Uncertainty about the differences between additional adaptations and special support appeared when it came to documentation and monitoring the IEP. The study showed that the obstacles that educators have encountered was the feeling of lack of time and lack of clarity in the work process of the IEP. This in turn contributed to obstacles in the school's approach to students in need of support.

This study is a quantitative secondary analysis of existing data from psycho-social working environment questionnaires for the municipality of Jönköping. The goal of the analysis is to study differences between two parts of the individual- and family care, the public authority part and the outpatient care, as well as differences in sex and age-categories. To accomplish this, the methodology is to analyse the existing data from the 2015 questionnaire on psycho-social work environment that the municipality answered. This questionnaire is called QPS/QPS-Nordic and stands for Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Subsequently, significant findings of differences have been studied and discussed. The result of the analysis shows that while there are some differences, there is many similarities between the two groups. The study does not present any specific causes for the existing significant differences but clarifies which areas the differences occur within. Furthermore, the study gives suggestions for further research of how the differences could be clarified, and what the relevance is for future research into the Swedish social services work performance. The purpose is to spread information about Swedish social worker’s working environment and to figure out where there are any differences. Do social workers at public authority mark their working environment different from the outpatient care workers or are their similar in their beliefs. / Detta arbete är en kvantitativ sekundärstudie med målet att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom individ- och familjeomsorgen i Jönköpings kommun. Den jämför huruvida det finns skillnader mellan de som arbetar med myndighetsutövning och öppenvårdsinsatser men också skillnader mellan personalens köns- och ålderstillhörighet. Metoden för detta har varit att granska numeriska data som tagits fram ifrån 2015 års psykosociala arbetsmiljöenkät som personalen fått skatta sina upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö. Enkäten kallas QPS/QPS-Nordic och står för Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work. Därefter har signifikanta skillnader undersökts och diskuterats. Resultatet som studien visar tyder på att det förekommer vissa skillnader mellan myndighet och öppenvård, olika åldrar och kön, men mestadels likheter. Studien presenterar inte orsakerna till detta men klargör dock mellan vilka områden skillnaderna finns. Utöver det ger studien förslag på vidare forskning om hur skillnaderna kan klargöras och vad den har för relevans för dagens forskning om den svenska socialtjänstens praktiska utförande. Syftet är att ge mer kunskap om socialarbetares psykosociala arbetsmiljö och undersöka om  det skiljer sig åt. Skattar anställda inom myndighet på ett sätt och öppenvården på ett annat eller är miljön likvärdig dem emellan?

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.</p>

<p>This thesis deals with the concepts of individual and individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of individual in four stages.</p><p>First I discuss the individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject.</p><p>Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection.</p><p>The discussions concerning the individual concludes in a section about the essence of the individual as being the desire of the individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own individual.</p> / <p>Den här uppsatsen handlar om individ och individuation som det definieras hos Leibniz och Spinoza. Jag följer användandet och definitionen av individ i fyra etapper.</p><p>Först diskuterar jag Spinozas individ som relationen av en sammansättning av delar och Leibniz individ som en fullständig notion bestående av alla händelser i ett subjekts liv.</p><p>Därefter diskuteras perceptionens roll hos Leibniz, liksom individuation genom olika tydliga perceptioner, samt perceptionens affinitet med affektionen.</p><p>För individens del mynnar diskussionerna ut i en del om individens essens i form av dess begär. Den sista etappen diskuterar mångfalden såsom en egen individ.</p>

<p>Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt.</p><p>Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra.</p><p>Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer.</p><p>Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.</p>

This thesis deals with the concepts of individual and individuation as defined by Leibniz and Spinoza. I go through the use and definition of the concept of individual in four stages. First I discuss the individual as conceived by Spinoza as a relation formed by a composition of parts and the individual as conceived by Leibniz as a complete notion consisting of all the events in the life of a subject. Next is the roll of perception in Leibniz discussed, likewise individuation through different perception with varying distinctness, and the affinity of perception with affection. The discussions concerning the individual concludes in a section about the essence of the individual as being the desire of the individual. In the last stage, I discuss the multitude as being an own individual. / Den här uppsatsen handlar om individ och individuation som det definieras hos Leibniz och Spinoza. Jag följer användandet och definitionen av individ i fyra etapper. Först diskuterar jag Spinozas individ som relationen av en sammansättning av delar och Leibniz individ som en fullständig notion bestående av alla händelser i ett subjekts liv. Därefter diskuteras perceptionens roll hos Leibniz, liksom individuation genom olika tydliga perceptioner, samt perceptionens affinitet med affektionen. För individens del mynnar diskussionerna ut i en del om individens essens i form av dess begär. Den sista etappen diskuterar mångfalden såsom en egen individ.

Bakgrunden till den här studien är dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder på att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassråd i gymnasiet, och dels på att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) från 1990-talet och framåt till år 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgår det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gäller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt går till väga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen fråga. Forskning visar att många skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist på medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lärare inte förstår vare sig mål eller kriterier utan tolkar dem självsvådligt. Den här d-uppsatsen har en tvärvetenskaplig ansats som utgår från tre deliberativa teorier från olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, Jürgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik. De tre deliberativa teorierna går både in i varandra och skiljer sig markant på flera plan. Syftet med min studie är att med dessa modeller undersöka vilka förutsättningar deliberativ demokrati har i dagens svenska gymnasieskola utifrån intervjuer av sju rektorer. I min analys utgår jag från tre teorier om demokratisk deliberation vilka jag utifrån en retorisk topikteori kategoriserat in i sex perspektiv: makt, pedagogik, konflikt- och problem, etik, pragmatik, och individ- och kollektiv. Analyshanteringen av de tre deliberativa teorierna ger mer eller mindre företräde av olika perspektiv varvid de kompletterar varandra. Resultaten tyder på att deliberativ demokrati överlag har små förutsättningar i gymnasieskolan. Förutsättningarna är dock större på ledningsnivå till skillnad mot elevnivå. Skolorna uppvisar deliberativa brister på främst elevnivå i både formella och informella arbetsformer där kollektivet får stå tillbaka för individen. Styrdokumenten kan upplevas av rektorer som motstridiga i den meningen att de kan uppfattas å ena sidan verka för individuella kunskapsmål, och å andra sidan verka för kollektiva normer och värden. Det förekommer motstridiga uppfattningar mellan skolorna hur man arbetar med att införa demokratiska arbetsformer. En likhet mellan skolorna är dock att rektorer och ledning betraktar lärare som autonoma i sin yrkesutövning vilket får till följd att demokratiska arbetsformer i klassrummen kan skilja sig avsevärt eftersom det kan vara stora skillnader på lärares uppfattningar av hur demokratiska former bör genomföras i både omfattning och utförande. Överlag kan skolor sakna deliberativa arbetsformer som samtidigt ser åt det individuella och det gemensamma främst på elevnivå. Mångfalden av elevers behov av delaktighet verkar ofta inte uppfyllas i deras dagliga möten med sina lärare då de kan ha svårt med att ta demokratiskt ansvar och att gå emot traditionella normer. Sammanfattningsvis verkar demokratisk deliberation kunna ge utrymme för både utveckling och stagnation på ledningsnivå såväl som på elevnivå. En slutsats är att informella demokratiformer verkar ha en flexibel funktion som både kan samverka med, men också avskärma formella demokratiformer. Deliberativ demokrati har i dagens skola inte något givet handlingsprogram att följa varför en stor öppenhet finns att hantera olikheter, mångfald och motsättningar.

Abstract Olsson, Karin (2009). Den (över)levande demokratin. En idékritisk analys av demokratins reproducerbarhet i Robert Dahls tänkta värld. (Sustainable Democracy. Exploring the Idea of a Reproducible Democracy in the Theory of Robert A. Dahl). Acta Wexionensia 185/2009, ISSN: 1404-4307, ISBN: 978-91-7636-677-6. With a summary in English.   Everybody loves democracy. The problem is that while everybody calls himself democratic, the ideal form of democracy is hard to come by in the real world. But if we believe in democracy and believe that it is the best form of government, I argue that we should try to design a theory of democracy that is realisable – and reproducible. This thesis, then, focuses primarily on the question whether we find support in democratic theory for an idea of a self-reproducing democracy. It proceeds by means of an investigation of Robert A. Dahl’s theory of democracy. He is one of the most well-known and highly regarded theorists in the field of democratic research, whose work covers both normative and empirical analysis. When analysing the reproducible democracy, I argue that it is essential to study both normative values and empirical assumptions: the values that count as intrinsic to democracy, the assumptions that are made about man, and the institutions that are needed for the realisable and reproducible democracy. In modern social science man is often pushed into the background. This is also the case in theories of democracy, even though man (the individual) is the one who has the right to vote, the one who has the autonomy to decide – the one who has to act democratically in order to preserve democracy. The study yields the following findings. First, in Dahl’s theory political equality and autonomy come out as intrinsic values. Second, the assumptions made about man show that even if he seems to be ignored, he is always present. When Dahl construes his theory, he does it with full attention to man’s qualities, interests, manners of acting and reacting, and adaptability to the values of democracy. Third, the institutions needed to realise and reproduce democracy go further than the institutions of polyarchy. They need support from the judicial system, political culture, education and the market. Fourth, when it comes down to making democracy work and reproducing democracy, Dahl puts the full responsibility on man as he is not willing to allow too rigid constitutional mechanisms. Fifth, even though Dahl puts the emphasis on the empirical situation of the real world, he does not alter his normative ideals in order to make the theory more adaptive. For him, political equality and autonomy are imperative demands, too important to alter. And the only way to get full procedural democracy is to trust the democratic man.