<p>Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.</p><p>Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.</p><p>Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:</p><p>-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?</p><p>-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?</p><p>Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.</p><p>Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.</p>

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat. Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende. Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: -Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? -Varför upplevs dessa beteenden besvärliga? Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper. Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.

In this paper, we have studied the consequences of the bureaucratic or-ganizational structure for the individual- and holistic perspective pre-scribed in the Swedish legislation for social work. We have asked what consequences bureaucratic organizational structure in Max Weber’s terms can have for the individual and how it can affect the street level bureaucrats’ work performance. This is a theoretical study using and comparing earlier theoretical and empirical studies. Several organizational aspect of bureaucracy, listed and discussed in this study, makes it more difficult to implement the prescribed individual- and holistic perspective. At the same time it is demonstrated that the very same organizational features gives the street level bureaucrats the tools to an administrative fast and effective process. Bureaucracy can also create loyalty-bonds, demonstrated in this study, which render possible a structure where one closes the eyes to eventual moral dilemmas that may have negative consequences for the client.

Magistro darbo objektas – viešosios bibliotekos vaidmuo bendruomenėse. Darbo tikslas – apibrėžti ir įvertinti viešosios bibliotekos, kaip sociokultūrinio objekto, vaidmenį bendruomenėje. Darbo uždaviniai: išanalizuoti svarbiausius bendruomenės gyvavimo aspektus ir bruožus, teoriniu požiūriu išnagrinėti viešosios bibliotekos paskirtį ir kaitą, išsiaiškinti Marijampolės savivaldybės viešosios bibliotekos filialų vaidmenį mažose bendruomenėse. Atlikus literatūros analizę ir atvejo tyrimą, kuriuose informacijai ir duomenims gauti naudotasi bibliotekos nepublikuotų ataskaitų, statistinių duomenų analizės bei anketinės apklausos metodais, prieita prie išvados, kad viešoji biblioteka užima reikšmingą vietą socialinėje bendruomenės sistemoje; pastebėta bendruomenės, kaip socialinės sistemos, funkcionavimo priklausomybė nuo sociokultūrinės aplinkos bei švietimo ir kultūros paslaugų infrastruktūros išvystymo. Analizuojant socialinę bendruomenės sistemą, jos vystymosi bei struktūros pokyčius bei viešosios bibliotekos, kaip socialinės institucijos transformacijos požymius, atkreiptas dėmesys į viešosios bibliotekos galimybes vietos bendruomenėje jos sociokultūrinei, informacinei bei edukacinei situacijai gerinti ir viešosios bibliotekos pokyčių, lemiamų bendruomenės poreikių, perspektyvas. Išanalizavus bendruomenės teritorinius bei socialinius aspektus, prieita prie išvados, kad individo socializacija ir integracija į pilietinę visuomenę vyksta gyvenamosios vietovės pagrindu... [toliau žr. visą tekstą] / The subject-matter of the master’s thesis is the role of the public library in the community. The aim of the work is to define and evaluate the role of the public library as a socio-cultural object in the community. The goals of the research study are as follows: to establish cultural and information needs of the community, to review the mission and evolution of the public library, to estimate the need of the public library services and to define their structure, and to survey and evaluate the role of the branches of the Marijampolė municipality public library in small communities. Having used the theoretical methods of induction and comparison of the scientific literature and the empirical scientific research based on the method of analyzing data from statistics and the data acquired from the questionnaires, a conclusion was made that the public library plays a significant role in the social system of the community. Having applied the method of generalizing abstraction, there was observed a dependence of the functioning of the community as a social system on the development of the infra-structure of the socio-cultural environment and that of the educational and cultural services. Having analyzed territorial and social aspects, a conclusion was made that socialization and integration of the individual into the civil society takes place on the territorial basis in the set social environment through purposeful community and socio-cultural education. It was also noted that in... [to full text]

The aim of this study is to gain understanding of students’ experiences of assessment and the study strategies they adopt in the context of Higher Education in Rwanda. The study is governed by questions on how students conceive their experiences with assessment in their courses, how they determine study strategies, and how they reflect on alternative ways of assessment. The theoretical framework is based on socio-cultural approaches and on earlier research on assessment and theories of learning. The participants were drawn from third year and former geography students in two tertiary institutions. A four panel-wave design guided the data collection: a survey, focus groups, a follow-up questionnaire and individual interviews. The findings show that the majority of the students conceived assessment as course lecturers’ ways of collecting evidence from students to be used as benchmarks for grading, ranking and promotion at course level and for monitoring and controlling both students and teachers. Assessment was usually summative and could be both course-oriented in line with the curriculum and teacher-oriented in line with teachers’ course-notes. Moreover, the findings reveal that students rely heavily on senior students’ information about teachers’ styles of assessing, as a source for adopting study strategies. The participants experienced that learning took place under contextual pressure, which created fear for repetition or even expulsion. However, the students responded to this by adopting a combination of individual work and group work strategies. In contrast to the experienced modes of summative assessment, the participants had visions about formative assessment such as authentic and problem-solving assessment, and self- and peer- assessment, which they suggest could be employed as integral parts of the teaching and learning process. This is discussed in terms of assessment for learning as a cycle of events or as assessment of learning at the end of a course. / Syftet med denna avhandling är att söka förståelse för studenters erfarenheter av bedömning och vilka studiestrategier de använder sig av inom högre utbildning i Rwanda. Studien vägleds av frågor om hur studenter upplever sina erfarenheter av bedömning i sina kurser, hur de bestämmer studie strategier och hur de reflekterar över alternativa bedömningssätt. Det teoretiska ramverket har sin grund i sociokulturell teori och tidigare forskning om bedömning och lärande. I datainsamlingen deltog studenter från två olika institutioner för högre utbildning inom ämnesområdet geografi, dels under deras tredje studieår, dels en tid efter det att de var nyexaminerade. Insamlingen pågick under fyra perioder och började med en enkät. Därpå följde samtal i fokusgrupper och en uppföljningsenkät med öppna frågor. Studien avslutades med intervjuer med en mindre grupp efter deras examen. Resultaten visar att majoriteten av studenterna uppfattade bedömningen som lektorernas sätt att samla bevis att användas som underlag för systematisk mätning av studenternas resultat och för att kunna rangordna dem. De användes även som underlag för uppflyttning till nästa kursnivå och för att kontrollera att kursen genomförts. Bedömningen var oftast summativ och kunde vara både kursorienterad och följa målen i kursplanen och lärarorienterad där målen var de som angavs i lärarens kurskompendier. Resultaten visar att när studenterna ska välja studiestrategi förlitar de sig i hög grad på information från tidigare studenters uppfattningar om lärares sätt att ställa frågor. Deltagarna uppfattade att lärandet skedde under press från omgivningen vilket skapade rädsla för att de skulle behöva repetera kursen eller bli relegerade om de inte blev godkända. Studenterna hanterade sin oro genom att använda sig av en kombination av individuellt arbete och grupparbete. När de redovisade sina visioner om bedömning föreslog de att formativa bedömningssätt skulle användas som integrerade delar av lärandeprocessen och gav exempel som autentisk bedömning, självvärdering och bedömning av en kamrat. Detta diskuteras i termer av bedömning för lärande under en pågående kurs eller bedömning av lärande i slutet av en kurs.

The European Union has created a common plan regarding narcotics use and abuse within the European member states. The aim here is to reduce the supply and demand for drugs among the citizens of the Union. However, the opinions on how to achieve these goals greatly differ among member states. The range of attitudes varies from the strictly restrictive attitudes of countries such as Sweden, to the complete decriminalization of personal possession of all narcotic substances in Portugal. The purpose of this paper is therefore to study the underlying attitudes and approaches that these two countries have, and hopefully to give some light to how come there is this big difference in legal frameworks regarding a rather delicate political question. A review and analyze of the current proposition for each country regarding drug policies is the method for the paper. By interpreting the content and quoting parts of these two propositions an ideology analysis is made. The theory chapter consists of the two different philosophies of Rousseau’s theory on the social contract and the general will, as well as objectivism. These theories are used in order to make a distinction in the empirical research between attitudes towards the states’ as well as the individuals’ role in the drug policies of Sweden and Portugal. A model with the most important features of these theories is constructed and works as a base for the analysis. Overall, the results from the empirical research show that while both countries initially share the same general value towards the narcotics situation, Sweden devotes their policies more frequently towards the Rousseauian values up until the point of treating drug addicts, where they change directions and instead argue in a more objectivistic manner. On the contrary, Portugal reason in a more individualistic and objectivistic way, but change ideological paths into Rousseauianism when starting to set up aims for the treatment of addicts and offenders.

You just kind of write. Writing and writing contexts in the years 7 and 8 of the compulsory school. This thesis deals with writing and writing contexts in the latter part of the Swedish compulsory school and with the interrelationship between the individual and the context, between the pupil, the teacher, the instruction of writing in the short and long perspective and the school as organization and institution. The general aim of the study is to deepen the understanding of school writing and its conditions by describing, analysing and interpreting the writing instruction from the teachers’, the pupils’ and my own perspectives. Fieldwork for my ethnographic study was conducted in two parallel classes, 36 pupils in all, over three terms in which all texts written during Swedish lessons were gathered. The theoretical framework is the sociocultural approach based on research by Vygotsky and Bachtin. Six texts written by three pupils regarding structure, style and teacher’s written response and the instruction in connection with the writing are analysed. The instruction in the long perspective is analysed with regard to what extent it offered the pupils coherence in their studies. To analyse the instruction in an organizational and institutional view concepts from Berg’s studies on school cultures and Langer’s research on effective American schools are used. One major result is that the task, the receiver, the teacher’s response and the non-dialogic classrooms are factors with great impact on the pupils’ texts. Most tasks require that the pupil’s private, personal life and experiences are focused, e.g. in the many narrative texts, whereas discursive texts are not represented at all in the material. The instruction in the long perspective can in the main be characterised as catalogues, i.e. it does not lead to knowledge-in-action and is similar to Swedish as a proficiency subject. As to teacher response it is not possible to see any progression during the three terms but the same aspects are commented on in most texts in both classes and do not improve the texts. The culture and traditions of the school are important influencing factors in the teaching. One reason for this is the lack of in-service training of the teachers when the new steering system of the Swedish school was introduced in the middle of the 1990’s. When organizations undergo fundamental changes traditions seem to exercise greater influence on actors than otherwise. Time has great impact on school activities and three conflicting concepts of time are present at school: the pupil’s activity time, the teacher’s linear time and the institutional time. The work teams play a vital role for the teachers but the care of the pupils take most of their time. Pedagogic and didactic discussions are rare and subject matters have no forum at all. Many of the factors in the writing contexts are institutionally influenced and hence difficult to change but teachers and pupils are actors in school as organization and institution. This means that they can reproduce or transform the structures. In this there are developmental potentials.

En sökning på ledarskapsutveckling via Google och databasen APA PsycInfo renderar sammanlagt drygt 200 000 träffar. Detta tyder på ett stort intresse för ledarskapsutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur deltagare tar sig an uppgiften att bearbeta samt eventuellt vidareutveckla upplevelser samt förändringar som tar plats under och efter en UGL kurs. Frågeställningarna berör ämnen runt hur de i sin ledarroll arbetat med inhämtade kunskaper och hur de som individer upplever att de har påverkats. Vi intervjuade sex ledare från mellersta och södra Sverige som deltagit på en UGL kurs under 2019. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där valet föll på att bearbeta insamlad empiri med hjälp av en tematisk analys. Det som framkom när det gällde ledarrollen var utveckling av tydlighet, trygghet samt effekter av det egna ledarskapet och behovet av användbara verktyg. Det mest utmärkande på det individuella planet var att deltagarna upplevde att de fick kunskaper om sig själv. Grupputvecklingens betydelse var ett ämne som de flesta frekvent återkom till under intervjuerna. Trots det ringa, men ändå väl geografiskt spridda respondentdeltagandet, har vi fått ett relativt fylligt resultat. Detta gav insyn i deras upplevelser av hur kursen har påverkat dem, kunskaper de förvärvat som ledare och inverkan det haft på dem som individer. / When searching for leadership development at Google and the database APA PsycInfo you get a about 200,000 hits. This indicates interest for the subject. The purpose of this essay is to study how the participants handle the processing and possible further develop experiences and changes that takes place during and after a course in UGL. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with obtained knowledge. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with acquired knowledge and the effect on them as an individual. We interviewed six leaders from central and south part of Sweden who, during 2019, has participated in a UGL course. We used semistructured interviews and choose to process the collected data using a thematic analysis. The most important thing that emerged about the role of the leader were the development of clarity, security and the effects of the individual leadership and the need for useful tools. The most characteristic on an individual level was gaining good knowledge about yourself. Group development was the topic that most frequently were mentioned during the interviews. Despite the small but well geographically dispersed participation of respondents, we provide insight into their experiences of how they got affected by the course, knowledge they acquired as leaders and the influence it had on them as individuals.

The aim of this study is to describe and analyze how social workers experiences internal collaboration within child and welfare social services and how social workers describe the forms of internal collaboration in their practical work. The study is based on seven semi-structured interviews in seven municipalities with social workers, from three units within child and welfare social services. The collected empirical material were analyzed with theoretical concept discretion, cooperation theory and former research. The results of the study shows that social workers primarily have a positive attitude towards internal collaboration, due to the fact that clients with complex problems are in need of support from various social workers from different units. Furthermore the study found that social workers ordinarily use two different methods when collaborating: informal collaboration and formalized collaboration. Moreover social workers express a variety of obstacles in collabortation with other untis, such as lack of knowledge about each other´s duties, confidentiality and lack of time. It also shows that geographical nearness, good relationships and knowledge are important components for serviceable collaboration. Finally, the study results shows that internal cooperation in child and welfare social services is a necessary working method in order for social workers to be able to meet the needs of clients with complex problems.

Sverige befinner sig i en situation där omvärldsläget har förändrats. Det började med en pandemi, vilken har följts av militära konflikter i vår närhet. Detta har gjort att både politiker och medborgare har ett nytt omvärldsläge att ta ställning till.  Försvarsmakten har fått i uppgift att öka antalet värnpliktiga som genomgår grundutbildning. Den allmänna värnplikten återinfördes 2017 och gäller nu män som kvinnor. Volymen som behöver genomföra grundutbildning ökar varje år med innebörden att fler ungdomar behöver mönstra. När ungdomarna fyller i mönstringsunderlaget online framgår det att intresset och motivationen för att genomföra värnplikt är låg. Trots förändringarna i omvärldsläget, har ungdomarnas motivation till värnplikt förblivit oförändrad.  Studien fokuserar på att förstå ur ett individperspektiv, vad som motiverar unga människor att själva vilja genomföra mönstring och värnplikt. Genom att förvärva denna kunskap kan författarna utveckla förslag som kan motivera nuvarande och kommande generationer att mönstra och göra värnplikt, och på detta sätt försvara sitt land.  Syftet med denna studie är att söka förståelse och kunskap om vad som motiverar unga till att mönstra och göra värnplikt.  Studien använder en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin är hämtad genom semistrukturerade intervjuer i huvuddel från ungdomar som står inför kommande värnplikt och anställda inom Plikt- och prövningsverket. Ungdomarna som har intervjuats har delat med sig av sina åsikter om vad mönstring och värnplikt innebär för dem personligen, samt vad som motiverar dem att vilja genomföra dessa skyldigheter. Empirin från intervjuerna kodades med grundad teori och resultatet blev tre kärnkategorier, individens utbildning, individens förebilder och individen i samhället.  Studien resulterade till följande slutsatser:  De viktigaste förebilderna enligt denna studie är respondenternas föräldrar, och de har en betydande inverkan på deras motivation. En högre folklig förankring och en förstärkning av Försvarsmaktens varumärke ökar ungdomars motivation. Individen påverkas av vänners inställning och åsikter, det beror på rädslan att hamna utanför gemenskapen. Detta påverkar motivationen hos unga att mönstra och göra värnplikt. En ökad kunskap och förståelse om hur mönstring och värnplikt bidrar till att skydda landet ger ungdomar en högre motivation. Meriterande utbildning och ekonomiska bidrag ger unga en ökad motivation till mönstring och värnplikt Det som gör ett land värt att försvara är individens eget behov och detta väger tyngre än landets. / Sweden finds itself in a situation where the global context has changed. It began with a pandemic, followed by military conflicts in our vicinity. This has led both politicians and citizens to face a new international situation.  The Swedish Armed Forces have been tasked with increasing the number of conscripts undergoing basic training. General conscription was reintroduced in 2017 and now applies to both men and women. The number of people needing to complete basic training increases each year, meaning that more young people need to be conscripted. When the youth fill in the conscription documents online, it shows that the interest and motivation to carry out conscription is low. Despite the global situation, the motivation among the youth for duty neither increases nor decreases.  This study focuses on understanding, from an individual perspective, what motivates young people to voluntarily undergo conscription and military service. By acquiring this knowledge, the authors can develop proposals that can motivate current and future generations to muster and do basic training, there by defending their country.  The purpose of this study is to seek understanding and knowledge about what motivates young individuals to muster and do basic training.  This study uses an inductive approach with a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, primarily from young individuals facing upcoming conscription and employees within the Swedish Defence Conscription and Assessment Agency. The interviewed youth shared their opinions on what conscription and military service mean to them personally, as well as what motivates them to want to fulfill these obligations. The empirical data from the interviews were analyzed using grounded theory, resulting in three core categories: individual education, individual role models and the individual within society.  The study resulted in the following conclusions:  The most significant role models, according to this study, are the respondents’ parents, and they have a significant impact on their motivation. A stronger connection to the public and enhancing the Swedish Armed Forces’ brand increases motivation among young people. The individual is influenced by friends´ attitudes and opinions, which is due to the fear of being excluded from the community. This affects the motivation of young people to muster and do basic training. Increased knowledge and understanding of how conscription and military service contribute to protecting the country led to higher motivation among young individuals. Recognizing educational achievements and providing financial support enhance motivation for mustering and do basic training. What makes a country worth defending is the individual´s own need, and this weighs more than the country´s.