Syftet med denna studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 föredrar att använda för att öka motivationen hos eleverna samt att öka förståelsen för hur lärare arbetar med dessa metoder i de lägre årskurserna. De teoretiska utgångspunkterna har varit en lärandeteori, Pragmatismen, samt två motivationsteorier som är Teori om förväntningar och värden och Medbestämmandeteorin. Datainsamling har skett dels genom en kvantitativ enkätundersökning dels genom kvalitativa intervjuer. Enkätsvaren redovisas och analyseras genom stapeldiagram med tillhörande kommentarer. Tematisk analys har använts för att analysera det insamlade intervjumaterialet. Resultatet av studien visar att lärare till stor del använder sig av flera metoder för läsinlärning men Bornholmsmodellen och ASL-att skriva sig till läsning förfaller vara mer frekvent använda. De arbetar på ett varierat sätt där de individanpassar undervisningen i syfte att motivera sina elever. De arbetar också med att få sina elever att känna trygghet för att kunna utveckla motivation. Lärarna väljer metod främst utifrån elevernas kunskapsnivå och intressen men kan också påverkas i sina val av yttre faktorer som personaltillgång. / The purpose of this study is to investigate which reading learning methods teachers in preschool class and grades 1-3 prefer to use to increase the motivation of students and to increase understanding of how teachers work with these methods in the lower grades. The theoretical starting points have been a learning theory and two motivational theories. Data collection has taken place partly through a quantitative survey and partly through qualitative interviews. Thematic analysis has been used to analyse the collected interview material. The survey results are reported and analysed through bar graphs. The results of the study show that teachers usually use several methods for learning to read and that they work in a varied way where they adjust the teaching to the individual to motivate their students. They also work to make their students feel secure to develop motivation. The teachers choose the method primarily based on the students' level of knowledge and interests but can also be influenced in their choices by external factors such as staff availability.

Samtidigt som det råder en stor lärarbrist ökar antalet lärarstudenter som tar examen. I samband med debatten om låga lärarlöner tyder detta på att lärare motiveras av annat än pengar. Kommunala grundskolor, som en del av den offentliga sektorn, påverkas av begränsade resurser då dessa inte är vinstdrivande samt att de omfattas av större restriktioner gällande hur resurser får investeras. Då tidigare forskning antyder att monetära belöningar inte är främsta motivationsdrivaren för offentligt anställda återstår frågan vad de motiveras av och hur icke-monetära belöningar kan bidra till denna motivation. / Simultaneously with a great shortage of teachers there is an increase in the number of graduated teachers. This, in regards to the debate about the low teacher wages indicates that teachers are motivated by other factors than money. Public primary schools are affected by limited resources since they are not-for-profit, and are also facing comprehensive restrictions regarding how resources can be invested. Since previous studies have pointed towards monetary rewards not being the primary cause for motivation for public employees the question remains concerning what motivates them and how non-monetary rewards can contribute to this motivation.

Bakgrund: Motivation anses spela en viktig faktor för organisationers framgång och varje arbetsgivare har en viktig roll i att motivera medarbetarna för att uppnå organisatoriska mål. Ledare inom organisationer bör därför sträva efter att maximera prestationer och arbetstillfredsställelse hos sina medarbetare för att uppnå organisatoriska mål. I många länder är offentliga verksamheter de största arbetsgivarna, och många sektorer inom den offentliga verksamheten har en betydande roll för landets välmående. Kommunala energibolag drivs av egen vinst och agerar på en privatiserad marknad. Trots detta så är kommunen ägare, detta innebär att kommunfullmäktige tillsätter styrelsen och på så sätt går det att definiera kommunala energibolag som en form av hybrid mellan offentlig och privat verksamhet. Syfte: Syftet är att skapa en förståelse vad chefer gör för att motivera sina anställda utifrån inre och yttre motivationsfaktorer inom kommunalt ägda energibolag. Studien utgår ifrån ett ledarskapsperspektiv där det är av intresse att undersöka vad chefer gör för att motivera medarbetare och vad medarbetarna motiveras av. Den andra frågan används för att förstå vad som motiverar medarbetare utifrån ett ledarskapsperspektiv. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av arbetsmotivation, Herzbergs tvåfaktorteori som lagt en grund när det kommer till att skilja på olika typer av motivation och Self-determination theory (SDT). SDT används för att förstå hur olika typer av motivation påverkar hur individer agerar och hur de skiljer sig åt. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsansats. Semistrukturerade intervjuer stod för majoriteten av den insamlade datan men kompletterades med dokumentanalys. Studien undersökte två fallstudieorganisationer. Slutsats: Cheferna på de kommunala energibolagen ser arbetsmotivation som en helhet bestående av många olika faktorer snarare än ett enskilt fenomen. Vikten ligger på att arbeta mer mot inre motivation för att motivera, behålla och rekrytera medarbetare. Bland de viktigaste faktorerna hos medarbetarna för att bli motiverade är att få uppskattning för sina prestationer, stimulerande arbetsuppgifter och allmän trivsel på arbetsplatsen.

Förmågan att behålla den äldre arbetskraften är idag en central fråga på såvälorganisation- som samhällsnivå. Syftet med studien var att undersöka vad som motiveraräldre arbetstagare på tillverkningsföretag till fortsatt arbete i stället för pension. En kvantitativstudie genomfördes med en enkätundersökning där 66 respondenter deltog. Data analyseradesmed en hierarkisk multipel regressionsanalys som undersökte hur kön, inre motivation,integrerad motivation och yttre motivation predicerade attityd till pensionering.Motivationstyperna mättes genom tre delskalor i Work Extrinsic and Intrinsic MotivationScale (WEIMS) och attityd till pensionering genom ett separat mätinstrument. Resultatetvisade att inre motivation och integrerad motivation var signifikant positivt korrelerade medattityd till pensionering medan yttre motivation visade på en signifikant negativ korrelation.Integrerad samt yttre motivation predicerade en signifikant del av variansen i attityd tillpensionering. / The ability to retain the older workforce is today a central issue for both organizationsand the society. The aim of the study was to examine what motivates older workers inmanufacturing companies to continue working instead of retiring. A quantitative study wasimplemented with a survey in which 66 respondents participated. Data were analyzed using ahierarchical multiple regression analysis which examined how gender, intrinsic motivation,integrated motivation and external motivation predicted attitude to retirement. Types ofmotivation were measured through three subscales in the Work Extrinsic and IntrinsicMotivation Scale (WEIMS) and the attitude to retirement through a separable measuringinstrument. The results showed that intrinsic motivation and integrated motivation weresignificantly positively correlated with attitude to retirement while external motivationindicated a significant negative correlation. Integrated and external motivation predicted asignificant part of the variance in attitude to retirement.

Under de senaste åren har antalet företagare ökat i Sverige och på dagens arbetsmarknad befinner sig just nu fyra generationer. I denna studie fokuserar vi på de tre generationer som utgör den största delen av arbetsmarknaden; Millennials, Generation X och Baby Boomers. Dessa generationer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som påverkat dem genom livet. Millennials är uppväxta i en tid där sociala medier har spelat en stor roll, Generation X växte upp med teknikens utveckling och Baby Boomers växte upp under ekonomisk tillväxt. I denna kvalitativa forskningsansats undersöks hur olika generationer motiveras av olika faktorer. Syftet med studien är att bidra med ny kunskap till tidigare forskning om vad som motiverar individer i olika generationer till att äga företag. Detta gör vi genom att besvara problemformuleringen “Hur skiljer sig motivatorerna åt mellan Millennials, Generation X och Baby Boomers vid valet att äga företag?” Insamlad teori redovisar relevant fakta om motivationsteori, inre och yttre motivation, push- och pull-perspektivet samt generationsskillnader. Arbetets teoretiska referensram är insamlad från vetenskapliga artiklar, hemsidor och litteratur. Vidare består arbetet av insamlat empiriskt material där mixed methods har använts i form av 49 enkäter samt sex semistrukturerade intervjuer, där respondenterna uppfyllt ett antal kriterier för att få medverka.  Studiens slutsats visar att Millennials och Generation X båda drivs av inre motivation, exempelvis passion, vara sin egen chef, flexibilitet och att utvecklas. Baby Boomers drivs av yttre motivation, exempelvis ekonomisk vinning och familjeföretag. / In recent years, the number of entrepreneurs has increased in Sweden and there are currently four generations in today's labor market. In this study we focus on the three generations that make up the largest part of the labor market; Millennials, Generation X and Baby Boomers. These generations differ depending on various factors that have influenced them throughout life. Millennials grew up in an era where social media has played a big role, Generation X grew up with the advancement of technology and Baby Boomers grew up during economic growth.   In this qualitative research approach we investigate how different generations are motivated by different factors. The purpose of the study is to contribute with new knowledge to previous research on what motivates individuals in different generations to own businesses. We do this by answering the research question "How do the motivators differ between Millennials, Generation X and Baby Boomers when choosing to own a business?"   Collected theory presents relevant facts about motivation theory, intrinsic and extrinsic motivation, the push- and pull-perspective and generational differences. The work's theoretical frame of reference is collected from scientific articles, websites and literature. Furthermore, the work consists of collected empirical material where mixed methods have been used through 49 questionnaires and six semi-structured interviews, where the respondents met a number of criteria to participate.   The study's conclusion shows that Millennials and Generation X are both driven by intrinsic motivation, such as passion, being their own boss, flexibility and developing. Baby Boomers are driven by extrinsic motivation, such as financial gain and family businesses.

Vi har i denna forskningsstudie undersökt påverkansfaktorer och arbetssätt för läsmotivation och läsutveckling i årskurs 4–6 på Åland. Detta har vi gjort genom att utföra en undersökning ur både lärar- och elevperspektiv via en metodkombination av kvalitativ intervju och kvantitativ enkät. Datainsamlingen för studien har utförts genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i årskurs 4–6 och genom digitala enkäter till 86 elever.  Studien utgår från självbestämmandeteorin som förklarar mänsklig motivation och det sociokulturella perspektivet som har sin utgångspunkt i att utveckling sker i samspel med andra människor. I resultatet framkommer att lärares läsfrämjande arbete främst kan kopplas till de teoretiska begreppen kompetens och den proximala utvecklingszonen, medan elevernas upplevelser starkast kan kopplas till begreppet autonomi. Läsmängd visar sig vara den starkaste positiva påverkansfaktorn på läsmotivation och läsutveckling, samtidigt som digitala medier och brist på tid för fritidsläsning upplevs ha en negativ påverkan. De arbetssätt som lärarna upplever främja elevers läsmotivation och läsutveckling är högläsning, litteratur i relation till elevernas intressen och förmågor, läsförståelse samt olika former av stöttning. Lärarna uttrycker att läsmotivation och läsutveckling samverkar med varandra i både positiv och negativ bemärkelse, samt att de har ett starkt samband. Resultatet visar även att det finns en medvetenhet och vilja hos eleverna i att utvecklas som läsare. Lärarnas och elevernas upplevelser av läsande förebilder skiljer sig åt, främst genom att eleverna inte anser att läsande förebilder är en positiv påverkansfaktor i lika hög grad som lärarna.

Hälsan kan främjas av fysisk aktivitet men trots detta är unga vuxna alltmer inaktiva idag. Motivation är en bakomliggande faktor som påverkar en individs fysiska aktivitetsbeteende. Motivation kan delas upp i inre och yttre faktorer.  Syftet är att utforska vilka faktorer som påverkar samt identifiera vilka faktorer som främjar unga vuxna 18-29 års motivation till fysisk aktivitet. Metoden var en systematisk litteraturstudie om befintlig forskning inom ämnet.  Resultatet visar att det är flera faktorer som påverkar motivationen, det som påverkar fysisk aktivitet positivt är inre motivation, socialt stöd och feedback. En yttre faktor som främjar fysisk aktivitet på kort sikt är belöningar.

Studiens syfte var att undersöka om tillfredsställelse med skiftarbete kunde predicera inre motivation och yttre motivation inom sektorerna vård och industri. En enkät delades på sociala medier (Facebook och LinkedIn) samt skickades ut till vårdenhetschefer och HR. Kriteriet för att delta var att deltagarna behövde arbeta skift i någon form. Enkäten innehöll tre påståenden om inre motivation samt sex påståenden om yttre motivation som baserades på Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). För att mäta tillfredsställelse med att arbeta skiftarbete ställdes frågan ”hur nöjd är du med att arbeta skift?”. Enkäten genererade 79 deltagare. 4 regressionsanalyser visade inga samband mellan tillfredsställelse med att arbeta skift och yttre/inre motivation inom vare sig vård eller industri. Däremot fanns skillnader i typ av motivation, där den inre motivationen var signifikant högre inom vården än inom industrin. Inga skillnader i tillfredsställelse eller yttre motivation mellan sektorerna kunde ses. / The purpose of the study was to investigate whether satisfaction with shift work could predict internal motivation and external motivation in the care and industry sectors. A survey was shared on social media (Facebook and LinkedIn) and sent out to care unit managers and HR. The criterion for participation was that the participants needed to work shifts in some form. The questionnaire contained three statements about internal motivation and six statements about external motivation based on the Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS). To measure satisfaction with working shifts, the question was asked "how satisfied are you with working shifts?". The survey generated 79 participants. 4 regression analyzes showed no relationship between satisfaction with working shifts and external / internal motivation in either healthcare or industry. On the other hand, there were differences in the type of motivation, where the internal motivation was significantly higher in healthcare than in industry. No differences in satisfaction or external motivation between the sectors could be seen.

An increasing number of digital educational materials and games are being used today to enhance motivation and engagement in learning activities. However, there is a lack of research on how these digital educational games impact the intrinsic motivation of children with attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD), a common cognitive disability, affecting approximately 5-7 % of school children. There is a lack of research on this in a Swedish school environment. This study, based on Self-Determination Theory, investigated the perceived impact of digital educational games with gamification elements on the motivation and learning of children with ADHD, specifically evaluating autonomy, competence, and relatedness. The study used a mixed method and began with an online survey among a group of 41 special education teachers. These professionals possess a unique understanding of children with cognitive disabilities, like ADHD, and their specific challenges in the school environment. Additionally, three semi structured interviews with special education teachers were analysed to gain a deeper understanding of the teachers’ perspectives. The conclusions that can be drawn from the two methods carried out are that the research field is highly complex, and moreover, there are both positive and negative aspects of gamification which require consideration when addressing the challenges of children with ADHD. Finally, the study has identified several areas that would be interesting and valuable to further investigate in future work.

Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur några lärare verksamma i årskurs F-3 resonerar om olika läsmetoder vid den inledande läsutvecklingen. Mer specifikt undersöks hur några lärare beskriver att de arbetar med läsmetoder, vilka beslut som ligger till grund för val av läsmetod samt hur väl deras beskrivning av sin kunskapssyn överensstämmer med val av läsmetod. En kvalitativ studie genomförs och data samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien deltar sex verksamma lågstadielärare från Skåne och Gotland. Data tolkas utifrån en tematisk analys med hjälp av de teoretiska perspektiven: Behaviorismen, Kognitivismen, Syntetisk metod, Analytisk metod samt Yttre och Inre motivation. Internationell och nationell forskning om läsundervisning, läsmetoders effektivitet och lärares uppfattningar om sin läsundervisning bearbetas samt redovisas och ställs i relation till resultatet i vår studie. Resultatet visar att fem av de totalt sex lärarna använder sig av en syntetisk läsmetod i den inledande läsutvecklingen. Vidare framkommer det att majoriteten av lärarna grundar sitt val av läsmetod på yttre motivation, i form av vad ledning eller specialpedagoger förespråkar. Slutligen framgår det att lärarnas kunskapssyn enbart till viss del går att härleda till vald läsmetod.