The aim of the present study is to clarify the nature of integration between the individual and the organization. I have utilized four analytical tools in this endeavor – forms of association, theoretical starting points, integrating factors, and principles of integration. The forms of association have been taken from Amitai Etzioni's model for describing the interplay between members' experience of an organization and organizational sanctions. These in turn provide us with three categories – coercion, when association is steered by constraint exercised by the organization; interest, when integration proceeds deliberately and voluntarily; and normative or institutional integration, when association is steered by a normative community. The starting point selected is important, and often decisive, for any effort to understand the connection between the individual and the organization. In the present effort to theoretically explain how a particular association between individual and organization emerges, I have deliberately selected human nature (the integrating unit) from the choice of two alternatives for the starting point. That is to say that the starting point for integration should be sought not in the organization, but in people. The reason for this decision is my contention that organizations have no organic form, and that they can be steered and influenced in a completely differently way than people. In order for the theoretical starting point to function as a explanatory factor, it should provide the location for an active element. I have chosen the individual's striving for development and maturity as the active element or integrating factor in this regard. The integration of individual and organization is fostered to the extent that the individual's striving for development is satisfied within the framework of the organization. I argue that participation is the principle of integration that serves this goal. In conclusion, participation promotes the integration of the individual and organization, and it drives the process of integration in respect to three forms of coordination – coercion, interest, and institutional integration. Submission (the absence of participation) leads to coercion. Negotiation (the preliminary stage of participation) leads to interest integration. Participation, finally, leads to institutional integration.

Tidigare forskning visar att två huvudsakliga faktorer som leder till förändring är framväxande innovation på marknaden och teknologin. Digitaliseringen ökar förändringstakten i både samhället och organisationer vilket ställer nya krav. Tidigare forskning visar också att förändringsarbete i organisationen är svårt att genomföra. Forskning om digitaliseringen inom ekonomi- och managementområdet är begränsad men visar att digitaliseringen har påverkat organisationer och därför har den här studien fokuserat på hur organisationen har påverkats. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat organisationer med avseende på arbetsprocesser och organisationsstruktur. För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts där elva chefer från åtta olika organisationer har intervjuats. För att få en förståelse för hur digitaliseringen har påverkat organisationer har vi utvecklat en teoretisk referensram. Studien utgår från centrala teorier som behandlar digitalisering, kunskap- och tjänstesamhället, organisationsförändringar samt institutionalisering. Analysen bygger på jämförelser mellan teori och insamlad empiri. Utifrån analysen är vår slutsats att digitaliseringen har förändrat organisationer genom en ökad automatisering av arbetsprocesser. Även kundkraven har förändrats vilket ställer nya krav på tillgänglighet, flexibilitet och ett ökat digitalt utbud. Det i sin tur har förändrat organisationsstrukturen och arbetsprocesser då nya yrkesroller har framkommit som har mer fokus på kunden, utveckling och förändring. / Previous research has shown that the two predominant factors contributing to change management are emerging technologies and market innovations. Digitalization increases the rate of change in both society and in organizations thus continually putting new demands on them both. Previous research also demonstrates that organizational change is hard to implement. Research on digitalization within the fields of Economics and Management is limited but still shows that digitalization has influenced organizations. This study, therefore, focuses on how organizations have been effected by digitalization. The purpose of this study is to examine how digitalization has impacted upon the work processes and organizational structures of an organization. To this end, the study is based on qualitative methodology in which eleven managers from eight different organizations where interviewed. To get an understanding of how digitalization has effected these organizations we have developed a theoretical frame of reference. The study draws on relevant theories that discuss digitalization, knowledge- and service-society, organizational change and institutionalization. The analysis is based on comparisons between theory and empirical data. From the analysis we draw the conclusion that digitalization has changed the organizations through increased automation of work processes. What’s more, customer demands have changed, placing new demands on availability, flexibility and increased digital offers. This, in turn has changed the organizational structure and work processes by creating new job roles that focus on the customer, development and change.

Avhandlingen behandlar idén om medarbetarskap med utgångspunkt från hur begreppet medarbetarskap tolkas och används. Syftet är att öka kunskapen kring idén och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik. I den teoretiska referensramen har nyinstitutionell teori integrerats med teorier kring lärande och implementering. Strukturen i analysen utgörs av en metafor som behandlar hur populära idéer reser in i och genom organisationer. Centrala begrepp i tolkningen av vad som sker i mötet mellan idé och subjekt vid de olika anhalterna på resan är översättning, lärande och ömsesidig anpassning. Studien har genomförts i form av fallstudier vid ett statligt bolag och vid ett landsting där medarbetarskapsprogram bedrivits. Resultaten grundar sig huvudsakligen på intervjuer, vilka kompletterats med observationer och dokumentstudier. Resultaten visar att det skett en ömsesidig anpassning mellan idé och subjekt vid den studerade enheten i landstinget med ökad delaktighet, förståelse för varandra och ett förbättrat arbetsklimat som följd. Idén integrerades i hög grad i den vardagliga verksamheten. Vid det statliga bolaget passerade idén förbi utan några större bestående avtryck i de studerade grupperna och idén integrerades inte i den ordinarie verksamheten. Resultaten kan förstås med grund i hur programmen genomförts tolkat utifrån lärandeteorier och olika perspektiv på implementering. Genomförandet i det statliga bolaget kännetecknades av central styrning och snäva frihetsgrader vad gäller form och innehåll för medarbetarskapsutvecklingen. Vid landstinget var däremot behoven vid de lokala enheterna en grundläggande utgångspunkt för inriktningen på medarbetarskapsutvecklingen där delaktighet i idéutvecklingen och genomförandet av programmet var en ledstjärna. I översättningen av idén om medarbetarskap i ord finns skiljelinjen mellan personer på olika nivåer i organisationen, snarare än mellan organisationerna. Medarbetare vid enheterna ser medarbetarskapsbegreppet i första hand som ett kollektivt begrepp, där gruppens funktion är i centrum, medan de som representerar organisationsnivån i större utsträckning betonar individens ansvar och agerande. Vilket perspektiv och vilka intressen individen har ser ut att ha betydelse för hur idén uppfattas. Vidare kan den spridning och det genomslag som idén om medarbetarskap fått i svenskt arbetsliv, förstås utifrån dess samstämmighet med tidsandan och den generella utvecklingen som skett i samhälle och arbetsliv. / The aim of this thesis is to increase knowledge of the idea of co-workership and how it is manifested in the practice of organizations. The point of departure is how the concept of co-workership is interpreted and used. The theoretical framework is based on an integration between new institutional theory and theories about learning and implementation. The starting point of the analysis is a metaphor about popular ideas travelling into and through organizations. Central concepts are learning, translation and mutual adaptation. The study is based on a qualitative case study with two cases, a county council and a state-owned company, where co-workership programs have been implemented. The empirical material consists mainly of interviews. In addition observations and document studies have been used. The results indicate that a mutual adaptation between idea and operation occurred in the studied unit in the county council, with consequences in the daily work, while the idea passed without any lasting impressions at the unit level in the state-owned company. These findings may be understood in terms of how the co-workership program was implemented, interpreted through theories of learning and implementation. The co-workership development in the county council was characterized by employee participation in identifying needs and choice of areas of work as well as a high level of integration in the daily operations. In the studied groups in the state-owned company, the employees did not participate in the planning, and the co-workership program was not actively integrated into daily operations. Hence, there were not the same opportunities for a mutual adaptation between idea and operation as we found in the unit at the county council. In translating the idea into words, differences were found mainly between people at different levels in the organizations. At the organizational level co-workership was viewed as an individual concept emphasizing the responsibility and actions of the individual. Employees in the studied units, on the other hand, mainly expressed co-workership as a collective concept, focusing on the team and how it functions. The interpretation of the concept seems to be connected to the perspective of different parties within the organizations. Furthermore, the spread and the popularity of the idea of co-workership in Swedish working life can be understood in terms of the ideas correspondence with the current zeitgeist, and in relation to the general development going on in society and working life.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste årtiondena blivit mer och mer uppmärksammad i den kommunala planeringen. Personer med olika bakgrund och attribut bor allt mer segregerat, där den geografiska uppdelningen debatteras för att innebära social exkludering och utsatthet. Det har därmed riktats fysiska åtgärder mot utsatta områden med syfte att motverka boendesegregation och dess negativa effekter. Hanterandet av boendesegregation har av den anledningen också fått möta mycket kritik, då kommuner tenderar att se boendesegregation som en effekt av den fysiska strukturens utformning, medan kritiker menar på att boendesegregation snarare grundas i andra sociala bakomliggande faktorer. Denna studie har därmed undersökt och redogjort för hur kommuner hanterar boendesegregation i sin kommunala planering, och vilka bakomliggande resonemang som förekommer mellan planerare. I studien framgår det att de undersökta kommunerna visar stor tilltro till fysiska åtgärder som att blanda upplåtelseformer, skapa mötesplatser och skapa bättre fysiska kopplingar mellan boendeområden, och att dessa åtgärder vidare förväntas ha en motverkande effekt på boendesegregation. Studien visar därtill att boendesegregation hanteras utefter institutionaliserade och stigberoende tankefigurer om att problemet till stor del ligger i den fysiska miljön och en föreställning om att det går att påverka sociala strukturer med förändringar i den fysiska miljön.

Sammanfattning   Datum - 2022-06-01   Nivå - Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp  Akademi - Akademi för Ekonomi, Samhälle och Teknik  Författare - Miranda Elias           Sara Mahamad Taufk                       (99/07/24)                         (99/11/12)     Titel – Digitaliseringens möjligheter och utmaningar i organisationer   Handledare - Lennart Haglund    Nyckelord – Digitalisering, Digital transformation, Institutionalisering, Organisationsförändring, Organisationsstruktur, Isomorfism och Legitimitet. Frågeställningar – På vilket sätt har implementeringen av digitala tekniker förändrat organisationer?-Vilka möjligheter och utmaningar har uppstått i och med digitaliseringen som i sin tur påverkat organisationsstrukturer och arbetsprocesser? Syfte - Syftet med denna undersökning är att studera digitaliseringens påverkan på organisationsstruktur och arbetsprocesser, utifrån ett ledningsperspektiv.  Metod – Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod och en abduktiv ansats genom semistrukturerade intervjuer.  Slutsats – Studien visar att organisationer är beroende av digitala tekniker i stor utsträckning och använder digitala verktyg och system för att driva verksamheten framåt. Detta har lett till förändringar i organisationsstruktur och arbetsprocesser. Möjligheterna handlar bland annat om att arbetsprocesserna blivit mer effektiva och flexibla till följd av digitaliseringen, genom automatisering och kommunikationsverktyg. I takt med digitaliseringen har arbetsfördelningen förändrats då förskjutning av ansvar har ökat, detta har förändrat organisationsstrukturen i respektive bransch. Studien har identifierat utmaningar kopplat till snabba förändringar i samhället. Digitaliseringen har skapat ett institutionellt tryck och krav på organisationer till att vara mer snabbfotade och förändringsbenägna för att hålla sig legitima och relevanta på marknaden. / Abstract   Date- 2022-06-01 Level - Bachelor’s thesis in business economics, 15cr Institution - School of Business, Society and Engineering    Authors - Miranda Elias        Sara Mahamad Taufk                    (99/07/24)                     (99/11/12) Title - The opportunities and challenges of digitalization in organizations   Advisor - Lennart Haglund  Keywords - Digitalization, Digital transformation, Institutionalization, Organizational change, Organizational structure, Isomorphism and Legitimacy. Research questions – How has the implementation of digital technologies changed organizations?- What opportunities and challenges have arisen because of digitalization, which has affected organizational structures and work processes? Purpose - The purpose of this thesis s to examine the impact of digitalization on organizational structure and work processes, from a management perspective.   Method - The thesis was conducted using a qualitative method and an abductive approach through semi-structured interviews. Conclusion - The thesis shows that organizations are dependent on digital technology to a large extent and use digital tools and systems to run their business. This has led to changes in organizational structure and work processes. The opportunities include the fact that the work processes have become more efficient and flexible because of digitalization, through automation and communication tools. The division of labor has changed as the shift of responsibilities has increased; this has changed the organizational structure in each industry. The thesis has identified challenges linked to rapid change in society. Digitalization has created institutional pressure and demands on organizations to be fast-paced and prone to change to stay legitimate and relevant in the market.

I denna uppsats studerar jag hur olika samhällskunskapslärare agerar i rollen de har i den samhällsviktiga institution som är skolan. Jag har som utgångspunkt använt mig av sociologiska teorier som behandlar ämnet social kontroll. Jag har valt att lägga fokus på hur läraren behandlar sin roll i egenskap av lärare gentemot skolan som institution. Vidare har jag utgått ifrån det som Arlie Russel Hochschild beskriver som ”surface acting” och ”deep acting” i kombination med Ervin Goffmans ”frontstage” och ”backstage”. Dessa teoretiker menar att människor hela tiden tvingas balansera och handskas med olika roller i olika situationer. Därför har jag valt att studera hur dessa lärare går in i sina roller och hur de anpassar sig till de olika situationerna som uppstår i klassrummet, och hur det i så fall formar skolan som institution. Efter intervjuerna med de olika lärarna har jag kommit fram till att deras personliga erfarenheter och egenskaper lyser igenom i vissa delar av undervisningen då läraren blir tvungen att balansera mellan olika masker och även till viss grad anpassa dessa ut efter institutionens vanemönster och normer. Vidare finner jag att det förekommer variationer i undervisningen gällande vad de olika lärarna väljer att ta upp eller fokusera på. Därefter har jag valt att titta på hur de olika rollerna i kombination med den varierande undervisningen kan komma att skapa olika varianter av skolan som institution. Till min hjälp har jag tittat på Peter L Berger och Thomas Luckmanns teori om hur etablerade regler och normer i olika sammanhang formar olika institutioner. Trots sina olika variationer, och växlande mellan roller kunde jag se att lärarna på ett skickligt sätt anpassar lektionen för att nå målet med skolans läroplan som innebär att de ska fostra eleverna till att bli upplysta och demokratiska medborgare.

I Sverige har den regionala planeringsnivån traditionellt sett varit svag till fördel för den kommunala. Sedan 1990-talet har mandaten för regional planering ökat inom såväl EU som i Sverige vilket indikerar att planeringen i allt större utsträckning regionaliseras. Policybegrepp som territoriell sammanhållning och konkurrens har i denna kontext kommit att bli centrala. För planerare innebär det att kommunala perspektiv behöver jämkas med regionala. Att öka kännedomen om dessa förhållanden är särskilt relevant i regioner där det råder stora inomregionala skillnader och där möjligheten att påverka varierar sinsemellan aktörerna. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning. Det görs genom att dels undersöka hur olika planeringskalor förhåller sig till territorialitet och territoriell sammanhållning, dels genom att undersöka hur arbetsformer och samverkan för regional planering tar sig uttryck mellan centrum och periferi samt i gränslandet mellan hårda och mjuka rum. Uppsatsen antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en fallstudie där Region Örebro län utgör det studerade caset. Centrala begrepp i studien är regional institutionalisering, hårda, mjuka och penumbrala rum, regional identitet samt centrum och periferi. Dessa begrepp utgör tillsammans studiens teoretiska ramverk vilket bidrar till begreppsliggörandet av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning i den regionala sammanhållningsdiskursen. Grundläggande i studiens teoretiska ansats är förståelsen av regioner som socio-spatiala konstruktioner som skapas och omskapas i samspelet mellan människor och genom olika nätverk, aktörer och samhällsprocesser. För insamling och bearbetning av empiri används en kombination av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Empirin består dels av regionala och kommunala dokument i form av regional utvecklingsstrategi (RUS) och kommunala översiktsplaner (ÖP), dels av tjänstepersoners upplevda erfarenheter av regional planering inom kommunal och regional verksamhet. Analys av empiri genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen dras slutsatsen att det inom Region Örebro län finns varierade beskrivningar och upplevelser av territorialitet, territoriell sammanhållning och regional identitet. I såväl dokumenten som i intervjuerna framgår det att arbetsformer och samverkan för regional planering antar olika former mellan olika aktörer. Det kan i sin tur delvis härledas till nivån av upplevd inkludering och inflytande samt det behov av utbyte som aktören anser sig ha i en viss fråga. Aspekter som regional identitet, funktionella regioner, geografisk lokalisering, befolkningsutveckling samt resurser tycks i sammanhanget ha betydelse för såväl behovet av sammanhållning som möjligheten att delta i den regionala planeringen. Trots detta är samtliga tjänstepersoner eniga om att regional planering är ett viktigt instrument för att uppnå territoriell såväl som relationell sammanhållning, bland annat genom att fungera som en gemensam plattform för dialog, där möjligheter att påverka den regionala utvecklingen ges.

It is recognised that gender equality and diversity are essential for building successful organisations. To tackle the global challenges characterised by economies today, one must ensure equal opportunities for all, both men and women. Organisations have acknowledged the benefits of a more gender equal workforce and are starting to take action. But what are the results of such actions? We have found that a lot of research is focused on the sources of gender inequality in organisations but little on the efficacy of different actions to counter those inequalities. The purpose of this thesis is to examine how active gender equality work can impact an organisation. A case study of an organisation in the IT consultancy industry in Sweden is carried out where active gender equality work has been initiated through the internal project “the Gender Equality Project”. Empirical data gathered from interviews with employees from all levels of the organisation has been the main source of data collection and has worked as a base for the analysis and discussion. The research question that have guided our work is: How can active gender equality work impact the structure and culture within an organisation in a male-dominated industry? This thesis is based on a subjective approach, assuming that reality can be seen as a social construction and that humans create their own reality. This implies that the social world is viewed as a process which is created and recreated everyday through the usage of language, routines and actions. Further, this thesis argues that organisations should be seen as gendered and that assumptions about gender underlie the construction of organisations, resulting in a marginalisation of women which contributes to the maintenance of gender segregation in organisations. The findings show that active work with gender equality has resulted in structural and cultural impacts in several areas, such as more gender aware recruitment processes and external communication strategies as well as a culture which encourages employees to call out biases and defend gender equality initiatives. The findings also reveal an organisational structure which partly counteract the effects of gender equality work and a deficient communication of the purpose of the project which, currently, prevents it from becoming institutionalised. Much emphasis is put on the many middle managers in the organisation to bring the project forward and continue working with it, without clear expectations and guidance from the top management which has resulted in a halt and an inaction from the middle managers. / Jämställdhet och mångfald anses som essentiellt för att bygga framgångsrika organisationer. För att kunna tackla de globala utmaningarna som världen står inför, måste lika möjligheter för både kvinnor och män kunna säkerställas. Fler och fler organisationer bekräftar fördelarna med en mer jämställd arbetskraft och börjar arbeta mot förändring. Men vad är resultatet av sådant arbete? Vi har funnit att tidigare forskning tenderar att fokusera på orsakerna till ojämställdhet i organisationer, istället för den verkan olika initiativ och arbete för att främja jämställdhet har. Uppsatsens syfte är att utvärdera hur aktivt jämställdhetsarbete kan påverka en organisation. En fallstudie har genomförts på en svensk organisation verksam inom IT-konsultbranschen, där aktivt jämställdhetsarbete har initierats genom ett internt projekt kallat “Jämställdhetsprojektet”. Den främsta källan till empirisk data härrör från intervjuer med anställda på alla nivåer i organisationen och denna data har lagt grunden för analys och diskussion. Den forskningsfråga som guidat oss i vårt arbete är följande: Hur kan aktivt jämställdhetsarbete påverka strukturen och kulturen i en organisation i en mansdominerad bransch? Uppsatsen tar en subjektiv ansats, och utgår från att verkligheten ses som en social konstruktion och att människor skapar sin egen verklighet. Detta medför att den sociala världen ses som en process som skapas och återskapas varje dag genom språkbruk, rutiner och handlingar. Vidare argumenteras det för att organisationer ska ses som könade och att antaganden om kön ligger till grund för konstruktionen av organisationer. Detta medför en marginalisering av kvinnor vilket bidrar till ett upprätthållande av könssegregeringen i organisationer. Resultaten visar att aktivt jämställdhetsarbete resulterar i strukturella och kulturella effekter. Effekterna kan ses genom en mer genusmedveten rekryteringsprocess och strategier för extern kommunikation men även en kultur där anställda uppmuntras till att uppmärksamma och motarbeta fördomar och försvara initiativ för jämställdhet. Resultaten belyser även en organisationsstruktur som till viss del motverkar effekterna av aktivt jämställdhetsarbete och en bristande kommunikation av projektets syfte, vilket i dagsläget hindrar en institutionalisering. Stor vikt läggs på organisationens mellanchefer att driva projektet framåt och fortsätta dess arbete. Det saknas dock klara förväntningar och vägledning från koncernledningen, vilket har resulterat i en stagnering och passivitet från organisationens mellanchefer.

Tidigare forskning har visat på att samhället är allt mer beroende av teknologin, och att vår vardag inte fungerar utan tekniken idag. I och med teknikens framfart har alla branscher sett allt större influenser av digitaliseringen, något som även märks av inom redovisningsbranschen. Digitaliseringen ställer nya krav på samhället och människorna, och utmanar även förändrings benägenheten hos organisationer. Under den korta tiden som digitaliseringen har varit aktuell, har fenomenet förändrat en stor del av vardagen för redovisningskonsulter. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitaliseringen har påverkat redovisningsarbetet. För att syftet skall uppnås har en kvalitativ metod valts, där semistrukturerade intervjuer utförs med 10 redovisningskonsulter med olika erfarenheter kring redovisningsarbetet. För att skapa oss en djupare förståelse kring digitaliseringen och redovisningsarbetet har en referensram, som utgår från 3 centrala begrepp, digitalisering, organisationsförändring, samt institutionalisering upprättats. Empiri är insamlad, som sedan analyseras tillsammans med de centrala begreppen i form av en analysmodell, som är utgångspunkten i den analys som görs. Ur analysen går det att konstatera att redovisningskonsulter fått se många förändringar i arbetet. Vissa bättre än andra, där alla är överens om att rollen som redovisningskonsult om några år kommer att fungera som en rådgivande roll åt kunderna som dessa arbetar med. / Previous research has shown that society is increasingly dependent on technology, and that our everyday lives do not work without technology today. With the advancement of technology, all industries have seen increasing influences from digitalisation, something that is noticeable in the accounting industry. Digitization places new demands on society and people, and also challenges the propensity for change in organizations. During the short time that digitalisation has been relevant, the phenomenon has changed a large part of everyday life for accounting consultants. The purpose of this study is to investigate how digitalisation has affected accounting work. In order to achieve the purpose, a qualitative method has been chosen, where semi-structured interviews are conducted with 10 accounting consultants with different experiences around the accounting work. In order to create a deeper understanding of digitalisation and accounting work, a reference framework has been established, which is based on 3 key concepts, digitalisation, organizational change, and institutionalization. Empirical data is collected, which is then analyzed together with the key concepts in the form of an analysis model, which is the starting point in the analysis that is performed. From the analysis, it can be stated that accounting consultants have seen a lot of changes in the work. Some better than others, where everyone agrees that the role of accounting consultant in a few years will serve as an advisory role to the clients they work with. This thesis is written in Swedish.

Denna uppsats fokuserar på den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien är att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstås och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmänna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys. Teorier som använts i analysen grundar sig i agenda-settingteori och i nyinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att familjecentraler som idé är omtolkningsbart vilket resulterat i en omfattande översättningsprocess. I den processen har socialtjänstens roll varit decimerad, vilket avspeglas i det utrymme som socialtjänsten ges på familjecentralerna där deras roll definieras av andra professioner än de själva. Det som gör att familjecentralerna kommer att etableras är en kritik mot och från barnhälsovården rörande relationen med socialtjänsten. Detta ackompanjeras av en ökad oro för föräldraskapet samt ökade krav på billigare och bättre verksamheter inom den offentliga sektorn. Dock får familjecentralsetableringen ett abrupt avbrott i och med att studier lyfts fram som indikerar att det finns bristande kunskaper rörande familjecentralernas effekt, vilket skapar hinder för nyetableringar. Detta medför inte att befintliga familjecentraler läggs ner vilket kan förstås i att familjecentralspolicyn visar en hög grad av institutionalisering, en stark förgivettagen tro på familjecentralerna, där dessa upphör att behöva legitimeras i form av problemadressering och resultat. / This bachelor thesis focuses on the establishment process of family centers in Jönköping municipality, Sweden. The purpose of this case-study is to examine on which terms the establishment of family centers can be understood aiming for the creation of in-depth knowledge about establishment processes in social work. Data has been collected via semi-structured interviews and via open records. The data has been analyzed via ad-hoc analyses inspired by cases study analyses. Theoretical framework used in the study is Kingdon’s agenda setting theory and neo-institutional organization theory. The study presents that family centre policy is highly interpretable and therefore has been a case of policy translation, which has resulted in a decimated part for the social services in the family centers, highly defined by other professions. The establishment of family centers is a result of a critique aimed against and from the child health care services, accompanied with an increased worry for parenthood and demands for more economically efficient function within the public sector. The process is interrupted by studies that indicate insufficient knowledge about the efficiency of the family centers. However this doesn’t result in closure of family centers because the function has reached a high degree of institutionalization, where it is legitimized by presumptions and beliefs rather than results and problem addressing.