The objective of this study is to examine how some preschool teachers working with recycling materials in Reggio Emilia inspired preschools. The study questions are "Why do educators in Reggio Emilia inspire preschools to use recycling materials in their preschools?" And "What is the purpose of educators with recycling materials?"   This research was done in the form of qualified interviews with five pre-school teachers and a studio carving. The qualified interviews were done in three kindergartens located in the same unit in a town outside Stockholm. These kindergartens are inspired by the Reggio Emilia philosophy and they use the recycling materials in its operations.   The study is based on theories Vygotskijs both socio-cultural perspective and internalizing and Reggio Emilia philosophy. Vygotskijs point out that children learn through interaction with others. Reggio Emilia philosophy is based on a democratic thought, a deep respect for children and a believer in the ability of children to explore the world.   Data collection for the study were analyzed and reported after dividing it into different categories. The categories are under the heading of "Educators knowledge of the Reggio Emilia philosophy," "The compelling perspectives of Reggio Emilia," "Educators awareness of recycling materials," "Educators approach to recycling materials" and "Responsive educators". Findings show that all the participating preschool teachers are aware of what the term means recycling materials. They also have a full understanding of how they should relate to recycling materials and they have an underlying purpose to reuse materials in their operations.

<p>Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.</p>

Jag vill i min uppsats främst lyfta fram dem som internaliserat omgivningens språk trots att det nedvärderar dem. De får möta och lyssna till det språk som Anne-Louise Eriksson formulerat genom främst "Kvinnor talar om Jesus, "Kvinnan som subjekt i feministisk teologi" och "När var och en hör just sitt språk talas". För att ge dem som internaliserat omgivningens språk konstnärlig gestalt och på det viset belysa dem och göra dem mer gripbara har jag använt mig av Toni Morrisons roman "De blåaste ögonen". På detta vis byter jag ut Erikssons målgrupp svenska kvinnliga präster mot en mycket utsatt familj i ett rasistiskt samhälle i Ohio på 1940-talet. Detta gör att jag prövar hennes språk mot en helt annan kontext än den hon vänder sig till. Till hjälp med detta vågstycke har jag tagit Sharon D. Welchs läsning och tillämpning av Toni Morrisons "De blåaste ögonen". Jag vill se detta som en dialog mellan dem där alla förhoppningsvis kan bli berikade genom att mötas och utmanas av varandra.

Frågan om influencers makt och trovärdighet har länge varit föremål för debatt. Mycket fokus har emellertid riktats mot Influencers kommersiella inflytande, trots att deras möjligheter att påverka sträcker sig inom många fler områden. Den här uppsatsen intresserar sig främst för influencers inflytande bortom uttalade samarbeten och söker efter mer subtila uttryck för makt och påverkan. Vad är det egentligen som händer när vi, som följare, blir inspirerade av influencers? Med det ämnar uppsatsen även tillämpa ett perspektiv där makt inte nödvändigtvis är bundet till en viss person, utan kan existera i flera sammanhang samtidigt.             Studiens syfte är att undersöka vilken form av påverkande makt influencers kan sägas ha i dagens samhälle, med särskilt fokus på konstruktionen av ethos och vilken roll influencers ethos spelar som medel för övertygelse. Analysmaterialet begränsar sig till Instagram som social plattform och utgörs av Bianca Ingrossos Instagramflöde under perioden april 2018.             Analysen tar avstamp i Michel Foucaults maktteori, där begrepp som makt/kunskap, självkontroll och biomakt lyfts fram. Därtill tillkommer en teoretisering av begreppet påverkan och vad som utmärker just effektiv påverkan. Utöver det definieras ethosbegreppet utifrån en antik förståelse kombinerat med Brigitte Mrals beskrivning av primärt och sekundärt ethos.             Analysen visade att influencers makt kan förstås som en form av kontrollerande makt, del i ett större maktsystem. Genom att dela med sig av inspirerande bilder och budskap har influencers möjlighet att påverka följares attityder och beteenden, inte nödvändigtvis genom att själva uppmana till detta, utan genom att dessa tankesätt och handlingsmönster internaliseras hos följarna. På samma sätt visade analysen att bilders och bildtexters utformning kan vara uttryck för större sociala diskurser bundna till en viss kunskapssyn och biomakt, som exempelvis vad som anses viktigt och hälsosamt för kroppen. En slutsats som kunde dras av analysen var även att inspirerande bilder kan ses som uttryck för kontrollerande ideal vi alla är med och skapar, iochmed att det både ligger ett intresse hos influencers och en förväntan hos andra aktörer i samhället att de ska dela med sig av sig själva och ”inspirera”.

Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur professionella inom kvinnojouren förklarar mäns våld mot kvinnor i parrelationer. Studien är baserad på semistrukturerade telefonintervjuer med åtta anställda vid kvinnojourer belägna i olika delar av landet. Frågorna fokuserade på orsaker till att varför kvinnor stannar kvar i ett våldsamt förhållande samt de bakomliggande orsakerna till våld. Personalens svar har diskuterats mot bakgrund av befintlig forskning och teorier om mäns våld mot kvinnor. Vid analys av det empiriska materialet framkom fyra teman, nämligen 1) förklaringar till våldet, 2) normalisering / internalisering, 3) brist på socialt stöd och 4) brytpunkt. Resultaten visar att skälen till att kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer, enligt personalen, kan vara både normaliseringen av våld och bristen på socialt stöd. Därtill kan patriarkala samhällsstrukturer som främjar en missuppfattad bild av maskuliniteten vara orsak bakom våld. En ökad kunskap hos berörda myndigheter samt tillhandahållandet av information till utsatta kvinnor tycks vara nödvändigt för att hindra förekomst av kvinnors utsatthet i en parrelation. / The purpose of this study is to create a deeper understanding of how Women's Aid Centre staff explain men's violence against women in intimate relationships. The study is based on semi-structured telephone interviews with eight staff in Women's Aid Centre in different parts of the country. Questions focused on the reasons for women to remain in a violent relationship and the underlying causes of violence. The staff’s answers are discussed in the light of existing research and theories on men's violence against women. When analyzing the empirical material four themes emerged, namely 1) explanations for the violence, 2) normalization / internalization, 3) lack of social support and 4) breaking point. The results show that, according to the staff, the reasons why women remain in violent relationships are to be found both in the normalization of violence and in the lack of social support. The patriarchal structures of society that promote a misunderstood image of masculinity are mentioned as a cause of violence. Increased knowledge among the relevant authorities and the information provision on vulnerable women is necessary to prevent the presence of women's vulnerability in a relationship.

Syftet med denna undersökning är att undersöka om och hur pedagoger och barn stöttar yngre barns kommunikation i sandlådan och utröna vilka eventuella artefakter som brukas i samtalsinteraktion med andra individer under sandlådeaktiviteter. Undersökningen genomfördes med observation som metod. Insamlingen av data skedde via fältanteckningar med papper och penna. Resultatet analyseras genom ett sociokulturellt perspektiv, då fokus för denna undersökningligger på språklig interaktion. Resultatet av vår undersökning visar vikten av pedagogers eller andra barns stöttning för att stödja de yngre barnens språkutveckling och kommunikationsförmåga. Barnens engagemangsnivå kunde speciellt uttydas i sångaktiviteter och lekaktiviteter, där pedagogerna använde varierade metoder för att kunna stötta barnen i deras samtalsinteraktion. Sång, sagoberättande,pedagogernas stöttande i kreativa lekar samt pedagogernas engagemang och inkänningsförmåga visade sig vara framgångsfaktorer i stöttningen av de yngre barnens samtalsinteraktion. Då utomhusforskning om barns samtalsinteraktion och språkliga utvecklingsmöjligheter är försumbar bör mer forskning genomföras för att minska denna kunskapslucka.

Välbefinnande är en upplevelse som många människor försöker att uppnå. När man inte uppnår välbefinnande kan frustration i stället upplevas i högre grad. Dessa två upplevelser kan skilja sig åt i olika kulturella kontexter samt hur olika kulturer internaliseras. Vilket betyder hur man anpassar och upplever sin kulturella identitet. Denna studie är en psykologisk tvärkulturell enkätstudie, som genomförts på studenter vid svenska universitet och sydafrikanskt universitet. Studien syfte var att se om det fanns en signifikant skillnad mellan de två grupperna. De 59 svarsenkäterna sammanställdes och analyserades i SPSS. Resultatet visar på en signifikant skillnad på upplevelsen av välbefinnande och frustration. På den kulturella sidan var skillnaden inte signifikant. / Well-being is an experience that many people try to achieve. When people aren't so frustrated, I can be more involved. These two experiences may differ in different cultural contexts and how different cultures internal. It is a man who is one of those who is sinful. This study is a psychological cross-cultural survey, conducted on students at The Swedish University and the University of South Africa. The purpose of the study was to see if there was a significant difference between the two groups. The 59 response questionnaires were compiled and lasted in the SPSS. The results show a significant difference between the experience of well-being and frustration. On the cultural side, the difference was not significant.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur fritidslärare påverkar elevers sociala miljö i fritidshemmet och vad som skapar ett positivt skolklimat. Vi undersöker även vilka strategier lärarna använder sig av för att främja olika värden. Dessa värden är de som kommer av värdegrunden på fritidshemmet. Dessutom diskuterar vi om lärares påverkan möjliggör eller begränsar kompisskapande i en fritidshemskontext. I studien har vi identifierat fem olika teman som vi analyserar detta utifrån: styrda aktiviteter, kohesion och värden i verksamheten, den signifikante andre, ingrupp kontra utgrupp, explicit värdepedagogik och implicit värdepedagogik. Resultatet i studien visar på att lärarna använder sig av både explicit och implicit värdepedagogik för att få eleverna att internalisera värden och på så sätt främja ett positivt skolklimat. Vi har också funnit att tid för planering och en stark gemenskap bland lärarna bidrar till detta. Vidare visar resultatet att trygghet och gemenskap i fritidshemmet främjar kamratskapande, det vill säga hur barn skapar goda relationer med varandra i gruppen. Utifrån detta diskuterar vi om kompisskapande är begränsat i fritidshemmet, eftersom barnens frihet och valmöjligheter styrs av lärarna och organisationen.

The aim of this thesis is to illuminate which role theories of music education can have in the dialectic between discourse and competence in the practice of music pedagogy. The thesis stems from a problem-oriented project that resulted in the formulation of the following research question: how can the connection between music education theory and the power of definition be described and problematized from a cultural-historical perspective using Vygotsky's thesis of Semiotic Thinking? In his research on the dual function of language Vygotsky makes a distinction between the usage of concepts and conceptualization. In this study this distinction has been crucial to determining the relationship between music education theory and the power of definition as practised in music pedagogy. The research project comprised a background study and three sub-studies. The focus of the background-study was the conditions for musical learning and development in persons with severe cognitive dysfunctions. The first sub-study dealt with how social workers in this area of special education conceptualise their view of music in relation to their understanding of music activities in their own practice. The second sub-study aimed to explore which concepts music-therapists use in their meta-reflections on musical situations in this area of special education. The purpose of the third sub-study was to formulate a theoretical perspective on the relationship between music education theory and the power of definition using Vygotsky's hypothesis of semiotic thinking. The main conclusions are: first, that music education theory can be understood as a structural coupling between the power of definition that is embedded in music-pedagogical discourse as a whole, and the power of definition possessed by music pedagogues; second, that the development of the power of definition in the practice of music pedagogy is a creative process that in turn entails a critical questioning of music education theory.

The aim of this thesis is to illuminate which role theories of music education can have in the dialectic between discourse and competence in the practice of music pedagogy. The thesis stems from a problem-oriented project that resulted in the formulation of the following research question: how can the connection between music education theory and the power of definition be described and problematized from a cultural-historical perspective using Vygotsky's thesis of Semiotic Thinking? In his research on the dual function of language Vygotsky makes a distinction between the usage of concepts and conceptualization. In this study this distinction has been crucial to determining the relationship between music education theory and the power of definition as practised in music pedagogy. The research project comprised a background study and three sub-studies. The focus of the background-study was the conditions for musical learning and development in persons with severe cognitive dysfunctions. The first sub-study dealt with how social workers in this area of special education conceptualise their view of music in relation to their understanding of music activities in their own practice. The second sub-study aimed to explore which concepts music-therapists use in their meta-reflections on musical situations in this area of special education. The purpose of the third sub-study was to formulate a theoretical perspective on the relationship between music education theory and the power of definition using Vygotsky's hypothesis of semiotic thinking. The main conclusions are: first, that music education theory can be understood as a structural coupling between the power of definition that is embedded in music-pedagogical discourse as a whole, and the power of definition possessed by music pedagogues; second, that the development of the power of definition in the practice of music pedagogy is a creative process that in turn entails a critical questioning of music education theory.