<p>Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.</p><p>Författare: Helena Morténius</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.</p><p>Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.</p><p>Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.</p><p>Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.</p><p>Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.</p><p>Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.</p><p>Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.</p>

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland. Författare: Helena Morténius Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007. Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad. Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad. Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg. Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling. Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva. Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats. Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna på Swedbank upplevt den organisationsförändring som en ny affärsmodell medfört, vad gäller att förstärka personalens motivation. Affärsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet och stärka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde på kontoret. Detta blir intressant att undersöka då det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetens och samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affärsmodell. Vi utgår från ett explorativt tillvägagångssätt där vi, för att besvara vårt syfte, har utfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre lokala bankkontor i Uppsala. Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkänsla, berikande arbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragit slutsatsen att det även behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för att individen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsställande.

Syftet med vår undersökning var att undersöka hur väl fastighetsmäklarföretag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang för företagets varumärke hos sina anställda. Vi har i studien även studerat organisationskulturens roll i byggandet av ’corporate identity’. Vår undersökning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat tolv aktiva fastighetsmäklare som tillhör olika organisationer inom mäklarbranschen. Detta gjordes för att samla in data om mäklarnas uppfattning och upplevelser kring varumärket och andra faktorer som påverkar deras syn på sitt företags varumärke. Från det insamlade materialet hittade vi nyckelord som sedan användes för att identifiera mönster och likheter mellan respondenternas svar. Samtliga respondenter beskrev att deras företag arbetade internt med företagets varumärke. Dock varierade metoderna och resultatet för att skapa engagemang och medvetenhet för varumärket och dess önskade värden hos de anställda och inom organisationskulturen. Vissa företag har lyckats bättre med detta och i de organisationer fann vi bidragande faktorer som förstärkte de anställdas engagemang för varumärket. I dessa organisationer fanns introduktionsutbildning för nyanställda, de hade kontinuerlig säljträning och de uppmuntrade de anställda att ge feedback till organisationen. Detta skapade ett engagemang för företagets varumärke och dess önskade värden. Vi fann också indicier till samband mellan den interna marknadsföringen och de anställdas uppfattning om sina kollegor. De organisationer som hade en mer aktiv intern marknadsföring ansågs också arbetskamraterna i större utsträckning vara viktigare. Vi tror att vår studie kan öka förståelsen för hur företag i praktiken kan arbeta med intern marknadsföring som en metod för att få de anställda engagerade till företagets varumärke. Vi anser att än mer forskning om förhållandet mellan intern marknadsföring och organisationskultur kan hjälpa företag att effektivisera sitt interna arbete. / The purpose of this paper was to examine in what extent companies in the real estate business managed to create awareness, acceptance and commitment to the brand with their employees. This study also looked at the role of organizational culture in building corporate identity. This thesis is based on a qualitative study where data have been collected through semi-structured interviews. We have interviewed twelve active working real estate agents from different firms within the business. To gather information, about the real estate agents’ perceptions and experiences about the brand and other factors that influence their view of the brand, we used semi-structured interviews. We found keywords from our data that we used to identify patterns and similarities between the respondents. We found that the companies that our respondents worked for managed to internalize their brand in their employees. However, the methods and results varied between the firms, in their achievement of commitment and awareness of the brand, and it ́s desired values, in the organizational culture. Some of the firms have come further in their work to strengthen their employees commitment to the brand and we found factors that were similar for those firms. These organizations had introduction training for their new employees, sales training on a regular basis and encouraged their employees to give feedback to the organization. This created commitment to the company and it ́s brand. There were also connections between the internal marketing and the way the employees perceive their colleges. In organizations with a more active internal marketing were colleagues more important. Our study shows that companies who work actively with internal marketing and internalizing their brand within the organization can achieve employees that are committed to the brand. We believe our study can help to raise the understanding how companies can, in practice, apply internal marketing as a method to get committed employees. We think that more research in the field between organizational culture and internal marketing can help companies to improve their internal work.

This is a qualitative study that aims to understand how young women experience the neoliberal labor market through a structural perspective. The study is concerning how women relate to the demands and expectations in work life. The empirics is composed by interviews with young women who’s working within the staffing and recruitment industry. Through the schematisation of the empirical basis we have identified how the women are forced to deal with the positions that has been given, due to the inequality that characterizes our society. The analysis enhances four main themes that together gives us an understanding for how the women are forced to use different strategies to handle the demands and expectations. The results reveal how women through internalisation of the characteristics that are requested consider themselves able to control and influence their future. Thus to be “duktig” (good, capable and efficient) becomes a tool for the women to affect their fate and possibilities. The statements from our participants brings us to the conclusion were we claim that beeing “duktig” has a downside. We suppose that beeing “duktig” may restrict women and allow them to be exploited rather than to help them move forward in their career. / Detta är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett strukturellt perspektiv försöka förstå hur det är att som ung kvinna befinna sig inom ramarna för dagens nyliberala arbetsmarknad. Således handlar studien om hur kvinnor förhåller sig till och hanterar de krav och förväntningar som ställs på dem inom arbetslivet. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som arbetar inom bemanningsbranschen. Genom en tematisering av det empiriska underlaget har vi identifierat hur kvinnorna tvingas hantera de begränsande positioner som de tilldelats till följd av den ojämlikhet som präglar dagens samhälle. Analysen lyfter fyra huvudsakliga teman som tillsammans förser oss med en bild av hur kvinnorna tvingas använda sig av olika strategier för att hantera krav och förväntningar. Resultatet visar hur kvinnorna genom att internalisera de egenskaper som efterfrågas anser sig kunna kontrollera och påverka sin framtid i en önskvärd riktning. Duktighet blir således till ett slags verktyg för kvinnorna att styra och påverka sina karriärmöjligheter. Vidare leder våra informanters utsagor oss till en slutsats där vi belyser duktighetens baksida. Vi menar att duktigheten kan komma att begränsa kvinnorna och möjliggöra att de eventuellt kan bli utnyttjade och exploaterade, snarare än att hjälpa dem ta sig framåt.

Syftet med denna studie var att undersöka flerspråkiga elevers syn på sin identitet. Materialet som användes i studien för att belysa undersökningsfrågan bestod av en enkät som besvarades av 5 stycken informanter. Materialet analyserades genom att informationen från informanterna tolkades på ett individuellt och generellt plan. I nästa steg analyserades materialet genom att informationen kopplades ihop med de teoretiska utgångspunkterna, som sökte förena språk och identitet. Resultatet visade att samtliga informanter identifierade sig med sina modersmål och majoriteten av informanterna identifierade sig även med svenskan. Vidare visade resultatet att informanterna värderade svenska högre än sina andra språk, p.g.a. omgivningens attityder och samhällets struktur. Studiens resultat stödjer bl.a. Hyltenstam &amp; Strouds (1991) teori om att svenskans särställning som nyckel till skolframgång kan leda till att andra språk nedvärderas av sina talare.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidshemspersonal förhåller sig till sitt arbete med elevernas behov, intressen, erfarenheter och att utmana dem till nya upptäckter. Metoden som valdes var en kvalitativ undersökning utifrån semistrukturerade intervjuer. Vygotskys sociokulturella teori har använts tillsammans med begrepp inom barndomssociologin för att analysera studiens empiri. Resultaten visade att olika sätt användes för att ta reda på elevers behov, intressen och erfarenheter samt hur detta tillgodosågs. Resultaten visade även problematik med att tillgodose detta. Slutsatsen av denna studie visar att varje fritidshemsverksamhet varierar mycket, eftersom fritidshemspersonalen gör sina egna tolkningar av läroplanen. För att kunna tillgodose elevernas behov, intressen och erfarenheter krävs ett lättanpassligt förhållningsätt när man jobbar i fritidshemmet. Utmaningar som försvårar detta visar sig också vara varierande, men för att bemöta detta krävs även här en fritidshemsdidaktisk kompetens genomsyrad av flexibilitet.

Norms are something that affects society, of which we are all aware of. Agenda 2030 and the goals for increased gender equality, sexual health and sexual rights contributes to what now is a more spoken about topic. Norms that affect sexual health is something that we are aware of, but which norms affect people the most is something that is rarely talked about. The previous research is split into two themes, women's respectively men's attitude towards contraceptive methods. The previous research shows that studies have been made within this research area, but the previous research does not show the norms impact on individuals. The purpose of this essay is to study how women in the ages 20-25 years who are sexually active in heteronormative relations feel affected by the society's norms about sexual health and contraceptive methods. The empirical material in this essay is based on eight semi-structured interviews where women have shared their experiences. The collected empirical data have been analyzed based on theoretical concepts from Berger and Luckmann and Hirdman. The theoretical concepts that have been used are objective and subjective reality, socialization, internalization, legitimation and the gender system and the gender contract. The results show that women feel affected by the norms which leads to the sexual health being affected. The experienced norms affect that the women use a hormone-based contraceptive and the attitude towards condom is negative. The conclusions in this study are that the experienced norms affect both women's sexual health and sexual behavior / Att normer är något som påverkar samhället är något vi alla är medvetna om, men sällan pratar om. I och med Agenda 2030 och målen för ökad jämställdhet har sexuell hälsa och sexuella rättigheter blivit ett mer omtalat ämne. Normer som påverkar den sexuella hälsan är något vi vet finns, men däremot talas det sällan om vilka normer det handlar om. Den tidigare forskningen är uppdelad i två teman där kvinnors respektive mäns inställning till preventivmedel presenteras. Den tidigare forskningen visar att studier inom området har gjorts, däremot handlar den tidigare forskningen inte om hur normer påverkar individer. Syftet med den här uppsatsen är därför att undersöka hur kvinnor i åldrarna 20-25 år som är sexuellt aktiva i heteronormativa relationer upplever sig påverkade av samhällets normer kring sexuell hälsa och preventivmedel. Det empiriska materialet i uppsatsen grundar sig i åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer där kvinnor har delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser. Den insamlade empirin är analyserad utifrån teoretiska begrepp från Berger och Luckmann samt Hirdman. De teoretiska begrepp som presenteras är objektiv och subjektiv verklighet, socialisering, internalisering och legitimering samt genussystemet och genuskontrakten. Resultatet visade att kvinnorna upplever normer och normerna påverkar deras sexuella hälsa på flera olika sätt. De upplevda normerna påverkar bland annat att de använder sig av ett hormonellt preventivmedel och att inställningen till användning av kondom är negativ. Slutsatserna i studien är att de upplevda normerna påverkar både kvinnors sexuella hälsa och sexuella beteende.

Alla organisationer behöver styrning för att säkerställa att resurser används på ett effektivt sätt för att uppnå organisationens syfte och mål. I studien undersöktes hur en företagsledning kan styra sina chefer att arbeta med organisationens mål och strategi. Studiens syfte var att undersöka vilka förutsättningar som finns för första linjens chefer att via ledningens kommunikation förstå företagsstrategin. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Fem intervjuer genomfördes med första linjens chefer inom fallorganisationen för att ta reda på hur de upplever att ledningen kommunicerar företagets strategi och vilka faktorer som påverkar huruvida den anammas. Denna studie visade att chefer oavsett nivå har en nyckelroll i att skapa förutsättningar för sina anställda att ta till sig och arbeta med företagets strategi. Eftersom cheferna har olika erfarenheter och tidigarekunskaper så behöver de arbeta för att undvika klyftor och stärka samarbetet mellan olika nivåer i organisationen. Första linjens chefer som hade en tillitsfull chef, erfarenheter av att arbeta strategiskt och ett gott samarbete med sina kollegor menade sig ha goda förutsättningar för att arbeta strategiskt. Resultatet visade även att internalisering av strategin är en förutsättning för att första linjens chefer ska arbeta med företagsstrategin. Cheferna skiljde sig i hur väl de kände delaktighet och tillhörighet i chefsgruppen i företaget, vilket visade sig påverka huruvida de anammade strategi. Det viktigaste resultatet som framkom var att en artificiellt skapad företagskultur framställd i strategiska dokument för att styra, kan upplevas opersonligt och långt ifrån verkligheten. Detta ger sämre förutsättningar för chefer och anställda att anamma strategin. Därmed har ledningen ett stort ansvar i att försöka förstå hur olika faktorer kan påverka hur deras kommunikation av strategin kan uppfattas.