According to the statutes of the United Nations everyone has the right to know his own history, but many family trees have branches which have not yet seen the light of day because of lack of documentation.  The survey is about the emigration from the south of Sweden to Denmark and Germany which took place in the shadow of the great emigration to America, which has been thoroughly documented. The survey illuminates a large amount of different sources and theories about the so called forgotten emigration. It describes the motives for the emigration, what their route looked like, where they went and what their lives developed into. The survey shows the way the mobility and rootlessness of people is viewed from a perspective of morality and what it would mean to men and women, married and unmarried, children and adults. The study also shows the effect of the powers that be on the women’s organizations, emigrant agents and immigration, in the different areas of emigration and reception. Among other things it illuminates how the structures of society on different levels handled the situation of the poor lower class. Cheap labor was set against the wish for a better life of the individual. This created a mobile seasonal work force which was not documented by the authorities. Many people stayed abroad and eventually became German and Danish citizens. It is however very difficult to map these historical seasonal travels and neutralizations due to the poor documentation of the hundreds of thousands people between Sweden and Denmark and Germany. Through different types of empirical studies this survey shows that unregistered people from Blekinge can be found in Denmark and Germany. Lastly a contemptuous view on these travelers to Denmark and Germany can be ascertained in the source material which illustrates the perspective of the powers that be.

In 2011 the Swedish translation of Jonathan Franzen's novel Freedom was published in Sweden. The novel tells the story of a middle class family, their relatives and friends, set within a context of political events. As well as in the US, the novel was soon praised by Swedish critics as a generation novel, that illustrates "the way we live now". Around that time a debate about family ideals rose in Sweden. The debate pointed towards discourses about family norms, related to motherhood and divorce. Because of the reception of Freedom as depicting a 'typical' family in contemporary culture, Freedom is used as material in this thesis, to study the construction of family ideals. In this study the family ideal is defined as white, middle class and heterosexual, and an intersectional approach as well as Critical Discourse Analysis is used. The aim of this thesis is to study the family ideal as it is reproduced in Freedom, and compare the results to Social Sciences of Gender, Class and Critical Whiteness Studies. The thesis also studies both the American and the Swedish reception of Freedom, in relation to its content. The study found that a traditional family ideal is constructed, through different discourses. The study also found that subject positions in different social categories are constructed in opposition to each other according to gender, class and whiteness norms.

Sammanfattning Stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal är något som förekommer i flera delar av Sverige. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur företrädare för olika verksamheter beskriver och förklarar stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal, samt huruvida företrädarna för verksamheterna förstår fenomenet ur ett samhälls- eller ett individperspektiv, eller en kombination av dessa. I studien genomfördes sex stycken kvalitativa intervjuer från tre olika verksamheter. Verksamheterna som undersöktes var polisen, Verdandi och Träffpunkt, och två individer intervjuades från varje verksamhet. Empirin analyserades sedan utifrån tidigare forskning, samt de teoretiska begreppen figuration, social inlärning och intersektionalitet. Resultatet från studien visar att de tre verksamheterna betraktar fenomenet stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal lite olika, exempelvis då en verksamhet lägger vikt vid ett individperspektiv, den andra betonar ett samhällsperspektiv och den tredje kombinerar dessa två perspektiv. Implikationerna av föreliggande studie är en ökad insikt i olika verksamheters perspektiv på stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal, vilket kan underlätta framtida samverkan i arbetet med de individer som kastar sten. Diskussion förs angående samhällets möjlighet till att motverka stenkastning mot polis och annan blåljuspersonal.

The aim of this study is to analyze stereotypes in the ICA commercials during the period of 2014 and 2018. How are the characters represented from an intersectional perspective and how are they represented from a stereotyped perspective? Has there been any changes or developments between these years?   The used methods are an image analysis and text analysis from a semiotic perspective. Earlier studies have shown that men have more dominant roles than women in commercials. It is also shown that most women are under 30 years old, while men are older.   The results of this study show that this is still accurate today and there hasn’t been any big changes. The men in the ICA commercials have dominated roles and are older than the women who are younger than 30 and have more subordinate roles. Stereotypes are common in the ICA commercials, but at the same time they try to twist them to go against norms - for example showing a character with Down syndrome.

Studier av svenska nyanlända gymnasieelever med utvecklingsstörning har rönt i stort sett obefintlig vetenskaplig uppmärksamhet. I syfte att synliggöra elevkategorin och hinder, möjligheter och maktaspekter när dessa elever tas emot och undervisas genomfördes en fallstudie. Datainsamlings-metoderna var intervju, gruppintervju och observation och resultatet analyserades ur ett intersektionellt perspektiv för att ge en djupare förståelse för hur dimensionerna funktionalitet och etnicitet samverkar och hur detta påverkar elevkategorin. Resultatet visar att elevkategorin marginaliseras och att de dimensioner den tillhör ofta förstärker varandra, vilket komplicerar utredningsarbetet, mottagandet och undervisningen. Trots detta trivs eleverna och utvecklas kunskapsmässigt, vilket kan bero på att skolpersonalen kompenserar för systemets brister. De är emellertid kringskurna av brist på överblick, rutiner, uppföljning, fortbildning och kompetensutveckling samt en godtycklighet kring vilken elev som får vad och varför, särskilt när det gäller språkutvecklingsinsatser. I detta sammanhang har den flerspråkiga resurspersonalen en viktig men komplicerad roll i förhållande till elevkategorin och deras vårdnadshavare, eftersom de ofta fungerar som både språk- och kulturtolkar. Ytterligare forskning behövs för att utveckla förståelse för de utmaningar som dessa elever möter, vilka påverkas av intersektionen av funktionalitet och etnicitet.

Målet med denna kandidatuppsats är att studera två stycken brottslingar och deras två medbrottslingars privatliv i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen. Syftet är att se om det är någon skillnad hur tidningarna skriver om deras privatliv, baserat påderas kön, etnicitet eller ålder bland annat. Målet är att se om det finns skillnader i hur kvällspressen skriver om de två fallen Knutbyfallet och Arbogafallet. Relevanta teorier för vår studie är intersektionalitetsteorier och begrepp om skillnaden mellan privat och offentligt (den medifierade offentligheten). Vi har även haft med de pressetiska publicitetsreglerna i åtanke som ett syfte till varför denna uppsats är relevant att läsa. Tidsaspekten som vi har undersökt är 2004 och 2016 och landet vår undersökning grundar sig i är Sverige, då tidningarna är svenska. Vi har valt en kvinnlig mördare, en manlig mördare, en kvinnlig medbrottsling och en manlig medbrottsling till vår analys. Metoden som vi har använt är kvalitativ innehållsanalys i kritisk diskursanalys på makro, mikro och lexikal nivå. Resultaten från metoden visade att det finns en skillnad i hur tidningarna skriver om brottslingarnas privatliv, som bland annat grundar sig i vilket kön eller vilken etnicitet brottslingen har. Den kvinnliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån hennes ekonomiska-och bostadssituation. Den manliga brottslingen är i artiklarna främst framställd och porträtterad utifrån sitt sexliv och sina religiösa aspekter. Den kvinnliga mördaren är i artiklarna framställd och porträtterad utifrån sitt utseende, kroppsspråk och sexliv. Hur den manliga mördarens privatliv framställs och porträtteras i artiklarna uteblir eftersom det finns bristfällig rapportering om hans privatliv.

Uppsatsens huvudsyfte är att analysera hur rasism utformas och problematiseras inom de politiska partiprogrammen för att förstå hur problemet framställs och vilka underliggande antaganden som finns. Studien ämnar också visa på de makthierarkiska kopplingar som finns i samhället och hur det finns ett samband mellan förtryck mot icke-vita och andra förtryckta grupper i samhället.    Genom att undersöka begreppet hudfärg i relation till rasism analyseras vilka föreställningar inom problemformuleringen som ligger till grund för inkludering/exkludering av hudfärgsrasism. Genom att studera riksdagspartiernas partiprogram ämnar uppsatsen analysera hur de framställer och lyfter fram problematiken för den rasism som finns i samhället. Till hjälp används Carol Bacchis analysverktyg (What’s the problem represented to be) som gör att förståelse för underliggande och förgivettagna budskap kan framträda. Med hjälp av Bacchis policyanalytiska frågeställningar uppfylls studiens syfte och gör analysen möjlig. Då Bacchi har både teoretiska och metodologiska utgångspunkter ligger hennes synsätt till grund för båda dessa delar som kompletteras med andra forskare för att skapa ett bredare perspektiv på uppsatsen. Resultatet presenteras sedan utifrån tre identifierade teman: Utanförskap, Hudfärg och Strukturer. Med hjälp av tre teoretiker: Bacchi, Essed och Ahmed, drogs slutsatser kring analysen om att de föreställningar som ligger till grund för om partiet inkluderar eller exkluderar hudfärgsrasism är beroende på hur de ser på problematiken. Vissa partier (V & S) inkluderar hudfärg i de strukturella sammanhang som de anses ligga till grund för problematiken. Andra partier (C, L & M) lägger ett betydligt större fokus på invandring och nyanlända i relation till utanförskap skapat av strukturella problem inom arbets- och bostadsmarknaden som den största problematiken bakom rasism.

Med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer och queerteori lyfter uppsatsen fram fyra personer som identifierar sig som queera och deras upplevelser kring ballroomscenen i Sverige. I studien undersöks de såväl möjliggörande som begränsande mekanismerna som finns i ballroom. Det finns ingenting skrivet om ämnet i Sverige, därför är uppsatsens syfte att fylla det gapet. Materialet synliggör de komplexa intersektionella samverkningarna som finns i rummet, dess postmoderna karaktär, samt hur praktikerna i rummet delvis görs utifrån normativa premisser men att de ändå resulterar i ett motstånd och ett mothegemoniskt ifrågasättande.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

Syftet med studien är att analysera det självbiografiska verket Orange is the New Black : mitt år i ett kvinnofängelse (2010) författad av Piper Kerman utifrån dels ett intersektionellt perspektiv och dels utifrån Martha C. Nussbaums begrepp Cultivating humanity som handlar om hur vi ska utbilda människor till att bli goda världsmedborgare. Även teorier om genren självbiografi har tagits i beaktande i analysen. Metoden som studien grundar sig på är en kvalitativ närläsning. Studien visar att romanen berör de olika kategorierna etnicitet, klass och kön, och att författaren Kerman på ett hänsynsfullt sätt skriver om dessa. Att romanen behandlar dessa kategorier skapar goda möjligheter för att diskutera dem, då alla elever på ett eller annat sätt kan identifiera sig utifrån etnicitet, klass och kön. I studiens diskussion framkommer det att det vore gynnsamt om läraren i arbetet med romanen i klassrummet understryker att individen först ser sig som människa, och inte i grupptermer som exempelvis utifrån sin etnicitet, det vill säga att alla människor i grund och botten är människor med en gemensam och global samhörighet.