Hur ser inkludering ut i svenska skolan idag, det pratas om mångkulturella skolor och ökad andel elever med olika etniciteter i våra skolor men hur ser detta ut ur ett inkluderande perspektiv i skolan? Det finns en hel del lagar, förordningar, normer, värden och kultur som skolorna har att förhålla sig till när det gäller inkludering av nyanlända dock är dessa tolkningsbara och det är inte alltid att praktiken de stämmer överens med teorin. Det är en sak att nyanlända fysiskt är inkluderade i svenska skolan men det betyder inte alltid att de upplever en fullständig och positiv inkludering och detta påverkar sedan i sin tur eleverna studieresultat och deras syn på det svenska samhället. Forskningen visar att användningen av ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa lärare och annan personal som arbetar med nyanlända elever att få en fördjupad individuell förståelse för elevens behov. Det är många faktorer som exempelvis etnicitet, kön, klass och funktionsnedsättning som kan påverka elevens förutsättningar och behov av rätt stöd och om läraren tar sig den tiden att nå eleven och skapa en fördjupad förståelse visar resultatet att det är det bästa sättet för att stödja eleven under sin skolgång och för att inkludering på individnivå ska ske på riktigt. / How does the inclusion of newly arrived students into the Swedish school system look today? There are discussions about multicultural schools and an increased proportion of students with different ethnicities in our schools, but how does this look from an inclusion perspective within the schools? There are a lot of laws, ordinances, norms, values ​​and cultures that the schools have to relate to when it comes to the inclusion of newly arrived pupils, however, these are interpretable and it is not always that practice corresponds to theory. It does not always mean that the pupils experience a complete and positive inclusion just because they are included in the school physically, this in turn affects the students learning ability and their views on the Swedish society. Research shows that the use of an intersectional perspective can help teachers, and other staff who work with newly arrived students, to gain an in-depth understanding of the student´s needs. Results show that the best way to support the newly arrived during their schooling is if the teacher takes the time to reach out to the student to create an in-depth understanding of the student´s needs and it also ensures that the inclusion is done properly at an individual level.

The aim of this study was to examine the depiction of juvenile delinquents who were charged with battery or assault in swedish court cases and analyse how the delinquents are constructed in swedish court cases. Moreover we study how concepts of ethnicity and gender individually and together affect the depiction of juvenile delinquents in swedish court cases. Through a document study of nine swedish court cases, the use of intersectional theory and a content analysis of the depictions in those cases, we found that there are depictions based on stereotypes of ethnicity and gender in the swedish court cases. While reading the court cases we were able to find different categories of depictions based on skin color, background, gender roles and violence. Furthermore the we have found that social services depict the juvenile delinquents in different ways, sometimes focusing on the delinquents alcohol- and drug habits and other times on their diagnosis or state of mind. In conclusion we argue that these depictions based on stereotypical concepts of ethnicity and gender in combination with social services’ unequal depiction contribute to a construction of some juvenile delinquents as more deviant than others. We argue that this construction contribute to an increased risk of discrimination for some juvenile delinquents in the swedish courts.

Syftet med den här studien var att lyfta fram elevers egna röster kring trygghet och trivsel i deras fritidshemsmiljö. Vi har använt oss av en berättande metod i form av samtalspromenader på två fritidshem i socioekonomiskt skilda områden. Våra resultat visar att barnen i stor utsträckning pekar ut samma miljöer i samband med trivsel och trygghet, vi fann dock att dessa miljöer ofta tenderade att vara könade, samt att åldern hade stor betydelse för makt i fritidshemmets praktik. I vår analys har vi använt oss av det intersektionella perspektivet vilket ser till hur människors olika kategorier påverkar människors upplevelser och livsvillkor. En av våra slutsatser i och med den här studien är att elevers kategorier av kön, klass och ålder spelar in för deras upplevelser av trivsel och trygghet på fritidshem.

Efter morden på Pela Atroshi, 1999, och Fadime Sahindal, 2002, dominerade en samhällelig debatt där personer som var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck framställdes utifrån stereotypa föreställningar om framförallt kultur och etnicitet. På senare år har den kulturella framställningen av personen som är utsatt dock kritiserats, där ett intersektionellt förhållningssätt istället förespråkats. I samband med debatten om hedersrelaterat våld och förtryck har även socialtjänstens arbete och kunskapsbrist ifrågasatts. Syftet med studien är att jämföra artiklar som berör hedersrelaterat våld och förtryck ur tidskriften Socionomen från år 2002 respektive år 2018 för att dels beskriva hur en person som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck framställs, dels att diskutera framställningarna i relation till makt, kunskap och hegemoni. Materialinsamlingen skedde genom ett målstyrt urval där tolv artiklar tillslut valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. Urvalet analyserades sedan utifrån ett kodningsschema där riktad innehållsanalys och intersektionell teori användes som utgångspunkt. Studiens resultat visar att det finns skillnader och likheter mellan framställningen av en person som är utsatt från år 2002 och från år 2018 i form av att personen framställs främst som “invandrarflickan” i artiklarna från 2002 och främst som mer neutralt som “den enskilde” eller “våldsutsatt person” i artiklarna från 2018. Resultatet visar även att en framställning av personen som svag, passiv och problematisk, år 2002, har gått till en mer splittrad framställning av personen där hen beskrivs som mer komplex, och med problem som det svenska hjälpsystemet bör ta tag i. Utifrån en analys av framställningarna utifrån makt, kunskap och hegemoni går det också att förstå hur kunskap som produceras i tidskriften Socionomen är producerad av överordnade grupper med makt vilket kan bidra till upprätthållande av maktstrukturer. Hegemoniska gruppers kunskap kan också framstå som självklar där en person som är utsatt kan börja se sig själv som “den Andre”.

The aim of the study is to investigate how fiction can serve as a starting point for basic work. The purpose is realized by: How is identity constructed from an intersectional perspective within the framework of the hockey and school culture in Björnstad and Tusen gånger starkare? How can the novels be linked to and used in the Swedish Foundation's core work? The books analyzed are Björnstad (2016) by Fredrik Backman and Tusen gånger starkare (2006) by Christina Herrström. The analysis of the work is done after careful reading and in the light of theories of identity and intersectional perspective. The most important conclusions from the result are that young people are affected by strong social norms, as norm overruns risk being excluded. The text examples show that it is possible but difficult for young people to change their identity in school and hockey's discourse. In the discussion, a reasoning is taken over how the novels' content can be used in teaching to learn basic values, such as equality. Book conversations, thematic teaching and dramatization are highlighted as possible ways of working.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur karaktärer på flykt framställs i ett urval samtida barnböcker samt undersöka platsen och hemmets funktion för att se vilka värderingar som förmedlas. Detta sker genom en kvalitativ textanalys av fem barnböcker utgivna mellan år 2008–2017. De böcker som analyseras är Mina två filtar, Milos flykt, Pudlar och pommes, Fyra fötter, två sandaler och Om jag får stanna. Studien utgår från två forskningsfrågor: Hur framställs litterära karaktärer på flykt utifrån kategorierna genus, etnicitet och klass? Hur skildras samt relaterar karaktärer till platsen och hemmet? Studien utgår från de teoretiska utgångspunkterna intersektionalitet, teorier om hem, hemlöshet och identitet och teorier om skönlitteraturens roll. Den förstnämnda utgångspunkten är i studien begränsad till kategorierna genus, etnicitet och klass. Resultatet visar på en relativt varierad skildring av både karaktärer och flyktupplevelsen. I samtliga verk är det ovanligt att kommentera karaktärers utseende och etniska bakgrund, både vad gäller karaktärer på flykt och karaktärer i mottagarlandet. Personbeskrivningar av huvudkaraktärer sker endast i bild eller inte alls. Karaktärer i de analyserade böckerna både utmanar och upprätthåller genusnormer. I majoriteten av böckerna tillskrivs karaktärerna både stereotypiskt kvinnliga och manliga egenskaper och verkar således inom de båda fälten. Klassperspektivet skildras främst genom att samtliga karaktärer lever i utsatta situationer utan egen bostad och arbete. Hemmet och framförallt platsen är av stor betydelse i samtliga verk. I fyra av fem böcker fokuseras mottagarlandet och integrationsproblematiken medan hemlandet i regel anonymiseras och får stå tillbaka.

Boys at school are often linked to different types of problems, the so-called boy crisis. This study aims to investigate how masculinity is described in report texts and the upper secondary school's regulatory documents and analyze the material based on current research on masculinity and intersectionality. The survey method combines document analysis and an intersectional analysis. The results and analysis show stereotypes of boys and narrow conceptions of gender as well as a strong heteronorm in school. Religious education can serve as a liminal arena where boys can transcend norms and challenge one-sided masculinity conceptions.

<p>Studien grundar sin handling på syftet, att ur ett intersektionellt perspektiv undersöka på vilka bevekelsegrunder föräldrar väljer att placera sina barn i fristående skolor. Studien har inspirerats av en fallstudie eftersom både enkäter och intervjuer har använts. Valet av skola där undersökningen har ägt rum gjordes utifrån ett stratifierat urval, det vill säga ett slumpmässigt val men inom vissa ramar. Informanterna till intervjuerna valdes ut med hjälp av ett subjektivt urval. När det gäller intervjuerna, användes semistrukturerade intervjuer, det är intervjuer där respondenterna kan tala fritt om den ställda frågan. Resultatet visar att de främsta orsakerna till att föräldrarna väljer att placera sina barn i fristående skolor är att det är små klasser, liten skola och bra lärare. Slutsatsen i studien blir att tiderna har förändrats, i och med att föräldrar inte längre behöver ha höga inkomster, för att placera sina barn i fristående skolor.</p>

<p>I de nordiska länderna har man länge strävat efter ett mer jämställt samhälle. En av de politiska åtgärder man satsat på för att uppnå detta är mäns föräldraledighet. Under många år har stora satsningar gjorts för att öka mäns uttag av föräldraledighet men lite har egentligen hänt. Kvinnor tar fortfarande ut den största delen av föräldraledigheten och det största ansvaret för barnen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden hindras självklart om ansvaret för barn och hem inte är jämställt fördelat. Syftet med denna litteraturstudie är att genom tidigare forskning undersöka vilka faktorer som påverkar mäns föräldraledighet. Studiens resultat innefattar tolv studier, nio artiklar och tre avhandlingar. Studierna lästes igenom och faktorerna som påverkar fäders föräldraledighet delades in i tre övergripande områden: arbetsrelaterade förhållanden, ekonomiska och socioekonomiska faktorer samt livserfarenheter och förhållningssätt. Både kvantitativa och kvalitativa studier har genomförts med syfte att förstå vad som påverkar fördelning av föräldraledighet. De kvantitativa studierna pekade på olika faktorer såsom inkomst, utbildningsnivå, arbetsplatsfaktorer, antalet barn, ålder, civilstånd och kvotering som på olika sätt påverkade fördelningen av föräldraledigheten. De kvalitativa studierna pekade på faktorer som männens valmöjlighet, klasstillhörighet, genus, föräldrarnas barn– respektive yrkesorientering som faktorer som påverkar pappors föräldraledighet.</p>