No description available.

I Sverige finns idag ingen enhetlig definition av begreppet mångfald. Begreppet är mångfacetterat, men handlar om våra (o)likheter. Inom många organisationer definieras mångfald utifrån diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion, sexuell läggning och ålder, medan andra definierar mångfaldsbegreppet enbart utifrån etnicitet och/eller kön. Vi fann det med bakgrund i ovanstående av intresse att genomföra en undersökning om hur anställda inom en organisation ser på mångfald. I vår studie har en fenomenografisk metodologisk ansats använts varpå vi fokuserar på de anställdas olika uppfattningar. Förhoppningen är att bidra till lärande kring, och förståelse för, mångfaldsbegreppet, mångfaldsarbeten samt hur mångfald kan främjas. Ur studien framkom kvalitativt skilda uppfattningar om innebörden av begreppet mångfald då det relaterades till individen, etnicitet, alla människors lika värde samt till kategoriseringar, fördomar och diskriminering. Ur studien framkom vidare olika uppfattningar om det organisatoriska mångfaldsarbetet utifrån verksamhetsperspektiv, påverkansmöjlighet, arbetsfördelning och gruppdynamik, samt gällande organisationens och individens ansvar för främjande av detta arbete. Ur resultatet framkom att organisationer aktivt behöver arbeta med frågan samtidigt som individer bör reflektera över sig själva och varandra för att på så vis utveckla en välkomnade och inkluderande organisationskultur där (o)likheter tillvaratas och värdesätts.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sitt uppdrag att arbeta för att motverka traditionella könsmönster och könsroller samt hur arbetet kommuniceras mellan förskollärare och vårdnadshavare. Utifrån syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur uppfattar förskollärarna sitt uppdrag beträffande läroplanens krav att motverka traditionella könsmönster och könsroller på förskolan?- Hur kommuniceras förskolans jämställdhetsarbete med vårdnadshavare? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört åtta kvalitativa intervjuer med aktiva förskollärare vilka har dokumenterats med hjälp av ljudupptagning. Vi har även genomfört 20 kvalitativa/kvantitativa enkäter med vårdnadshavare. All data som samlats in har analyserats genom dels en systematisk och tematisk innehållsanalys samt genom den normkritiska pedagogiken där intersektionalitet och queerteori är centrala begrepp. Resultatet visar att förskollärare har olika syn på vad jämställdhetsuppdraget innebär för förskolans verksamhet men att stor vikt läggs vid reflektioner kring hur förskollärarnas bemötande påverkar barnen. Resultatet visar även att jämställdhetsarbetet kommuniceras med vårdnadshavarna på flera olika sätt och att detta påverkar det samarbete som enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) ska ske mellan förskolan och hemmet.

No description available.

”Here to stay” is the english title of this essay, about middle aged women who participates in these subcultures punk/hardcore, hard rock/metal and folk music in Sweden. The purpose is to explore the terms and conditions of participation for middle aged women in the subcultures. I have made interviews with six women between fortyseven och and sixtyseven years old who are organisers, musicians and in other ways taking part in these subcultures and scenes. I have also made observations at events and used autoethnography as method as I am part of the Swedish DIY punk scene. My analysis is based on poststructrural theory. I have used Judith Butlers theories on performativity and subject positions and used Jason Glynos and David Howarths theories on logics to explain the discourses I found. The results of this essay showed that the subcultures punk/hardcore and hard rock/metal are associated with male youth and that folk music include women of all ages at a higher extent than folk music. The more aggressive the music, the more the subcultures in my study evolve around hegemonic masculinity and male homosociality. On the other hand, women who take part in punk/hardcore and hard rock/metal have a chance to negotiate with and reject traditional femininity as a way of expressing their subcultural identity. The discourse implies that folk music is a welcoming subculture, which leads to the risk that excluding norms stand unchallenged. Women tend to leave the subculture they take part in as they become mothers, but those who stay gets to represent both their gender and their age.

To fight as a gladiator held such appeal to some Romans during the early empire that they actually were ready to incur the legal stigma of infamia (infamy) just in order to participate as gladiators. But there were not only men who were drawn to the lure of the arena, even women fought as venatores (beast-hunters) and gladiators in the Roman games. The roman historian Cassius Dio informs us that in the early empire during the reign of Nero even men and women from the equestrian and senatorial rank participated in the arena in increasing numbers. This often overseen fact that women would appear as participants in the gladiatorial games in the Greco-Roman world is just another signifier that we have to re-evaluate our knowledge of the women of antiquity and their social outlooks. The fact that women participated is in a sense nothing new for the modern scholars, who have tended to view the evidence in the light of the lacking material and appearance in the ancient sources and have been content to explain the phenomena as something of a novelty, which does not tell us much about the romans or their society at all. But what does the appearance of women in the gladiatorial games tell us about the Romans view on gender roles in the arena? How did a female gladiator differ from a male gladiator in the Roman empire? With an intersectional perspective and a close-reading of the texts referring to female and male contestants and gladiators this study has showed that the roman elite observed the female gladiators with overwhelmingly negative attitudes if they where of higher social status. In this case they differ little from male gladiators. But attitudes concerning female gladiators were not all bad, especially if they were of no prominent class, some were even praised for their bravery and likened with Amazons or even Heraclese

Studien studerar vithet och vithetsprivilegium och problemet är att vi lever i en värld där det fortfarande råder vithetshegemoni. Denna hegemoni bidrar till att en del människor utesluts från vissa möjligheter, baserade på ens etniska tillhörighet, sexuella läggning, trosuppfattning etc. Syftet med denna studie är att studera hur ”det vita rummet” upplevs av och påverkar rasifierade kvinnor med afrikansk bakgrund i högre utbildning. Rasifiering beskriver sociala konstruktioner som gör att människor placeras i olika fack. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på två fokusgrupper med totalt 6 kvinnliga informanter med afrikansk bakgrund. De resultat som framträder i undersökningen är att informanterna upplevde diskriminering under sin universitetstid dock, främst från lärare och studenter. De menar att det inte är själva utbildningen som har en ensidig bild och upprätthåller diskriminering utan det är människorna de mött på under sin universitetstid som utsatt de för diskriminering. Denna utsatthet som kvinnorna upplevt har påverkat de då dem reflekterat över sina möjligheter respektive hinder i att vara en svart kvinna. Kvinnornas olika upplevelser visar på hur diskriminering är ett strukturellt problem när de inte endast mött på diskriminering av klasskamrater utan även av professorer och av utbildningsmaterial som diskuteras senare i studien. Ett sådant fenomen bör tas på samhällsnivå och inte på individnivå som kan kopplas till olika perspektiv och tidigare forskning som kan förklara deras erfarenheter.

Att vara homosexuell och att resa kan ge upphov till många problem trots uppfattningen att en homonormativitet håller på att utvecklas i dagens samhällen. Inom ramen för denna uppsats undersöks homosexuella svenskars upplevelser och behov som turister. Perspektivet intersektionalitet har tillämpats för att se eventuella privilegier och förtryck hos homosexuella män och kvinnor i en turismkontext. De metodiska angreppssätten är kvalitativa mejlintervjuer där ett snöbollsurval applicerats samt en temaanalys för att analysera respondenternas svar. Uppsatser har visat att när personerna reser till icke-gayvänliga destinationer och utrymmen blir de utsatta för förtryck i olika former. Både män och kvinnor reflekterar över sin säkerhet vid val av destinationer och i viss mån undviker att resa till vissa länder. Kvinnor avsäger behovet av specifika produkter och tjänster som homosexuella, medan männen bejakar gaykulturen. Kvinnor, i detta fall, kan vara mer benägna att utsättas för förtryck i många olika perspektiv. I viss mån anser författarna att ett heteronormativt förtryck existerar i dagens turism och att det är ett långsiktigt arbete för att rå bukt med de problem som homosexuella utsätts för. / Being gay and to travel can give rise to many problems despite the perception that a homonormativity is evolving in today's societies. Within the scope of this paper it examines homosexual Swedes' experiences and needs as tourists. The perspective of intersectionality has been applied to distinguish privilege and oppression of gay men and women in a tourism context. The methodological approaches are qualitative e-mail interviews with a snowball sample and a thematic analysis to analyze the respondents' answers. This paper has shown that when people are traveling to non-gay-friendly destinations and spaces they’re subjected to repression in various forms. Both men and women reflect on their safety when choosing destinations and to some extent avoid traveling to certain countries. Women disclaim their needs of specific products and services as homosexuals, while the men affirm the gay culture. Women, in this case, may be more likely to be subjected to oppression in many different perspectives. To some extent, the authors consider that a heteronormative oppression exist in today's tourism and it is a long-term effort to overcome the problems that homosexuals are subjected to.

I dagens samhälle fungerar media som en enorm informationsspridare. Därför är det utav stor vikt att ställa sig frågan om alla grupper kommer till tals i media och därmed få lika stort handlingsutrymme? Alltför ofta använder man sig som betraktare av tv som en källa utan att för den sakens skull tänka kritiskt kring det man har sett. Som betraktare blir vi matade med vinklade perspektiv i vår vardag utan vidare reflektion. Syftet med den här studien var skapandet av ett ämnesintegrerat lektionsupplägg i ämnena bild och So. Den centrala tanken med upplägget var att det skulle öppna upp för samtal med eleverna om grupper som inte får lika mycket exponering i media som andra grupper. Denna implicita maktordning bidrar till en marginalisering och en polarisering där människans värde är beroende av rådande normer samt där individer ställs mot varandra. Under höstterminen 2016 genomförde jag en etnografisk undersökning som baserades på ett lektionsupplägg med förankring i Lgr 11, som behandlade kön, etnicitet, funktionalitet, genus och klass. Undersökningen tog avstamp ur de teoretiska perspektiven socialkonstruktionism, normkritik, postkolonialism, visuell retorik.  Insamlandet av data gjordes med hjälp av etnografiska klassrumsstudier samt a/r/tography vilket senare analyserades med hjälp av metoden diskursanalys. Resultatet av denna undersökning visade att eleverna fann det meningsfullt att jobba med normkritik samt att de ansåg att lärare borde väva in detta mer i sin undervisning istället för att introducera detta ämne under temadagar. Detta arbete består av både en skriftlig del och en gestaltande del. I den gestaltande delen så ställs de insamlade elevernas verk ut i en installation som påvisar elevernas perspektiv av de nyheter som de har fått ta del av i sin undervisning. Dessa illustationer innehåller tankar, funderingar och erfarenheter kring normer och värderingar i dagens samhälle. / In todays’ society media functions as a major source of information. Due to this fact it is important to ask ourselves the question if all groups of society have the same amount of space in media. Too often media and news are used as a validation of source without the question if it is biased information. The purpose of this examination were the creation of a lesson based on subject integration between art and society knowledge. The central thought with the lesson was to create conversations with the pupils about groups that do not have the same coverage in the news as other groups that fit into the norm. This implicit power structure contributes to a marginalisation and a polarisation where the human worth is based on norms that creates a rift among individuals. During the autumn term of 2016 I preformed an ethnographic survey that was based on a lesson anchoring the Swedish curriculum called LGR 11,  in both the subject art and in the subject society knowledge which treated both sex, gender, ethnicity, class and functionality. The survey sprang from the theoretical perspectives such as social constructionism, norm criticism, post colonialism and visual rhetoric's. I collected the data through ethnographic classroom studies and through A/r/tography which was later analysed through the method of discourse analysis. The result of this examination showed that the pupils found this topic meaningful to work with norm criticism  in their education. According to the pupils' opinion, teachers must be more capable of weaving this kind of matters into their teaching without necessarily creating special theme days that addresses norms.  My work consists of a written part and a creative, formative part where the pupils' illustrations are hung in an installation that pictures their view and experience of the news about norms in todays’ society.

I denna studie undersöks representationen av genus, etnicitet samt personer med funktionsvariationer i fyra vanligt förekommande skönlitterära böcker, ämnesöverskridande i svenska och geografi, för barn i skolans mellanår. Böckerna som analyseras är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (2017), Pojken och Tigern - en Sverigesaga (2002), Fröken Europa (2004) och Kompassresan (2009). Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet. Böckerna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa analysen av genus har egennamn och substantiv för män respektive kvinnor räknats. Den kvalitativa analysen visar att samtliga böcker framställer respektive kön på ett mer eller mindre normativt sätt. Det råder en obalans vad gäller hur aktiva respektive kön framställs. Kvinnorna är mer passiva och har mindre betydande roller för intrigen medan männen är mer aktiva och driver berättelserna framåt. Endast en bok har en karaktär med en funktionsvariation, vilken inte har någon påverkan på berättelsens helhet. Analysen av etnicitet visar att böckerna tillsammans har tio karaktärer med en annan etnicitet än svensk, av vilka tre har betydelse för böckernas händelseförlopp. Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, vilket handlar hur vi positioneras i samhället utifrån den kombination av kategorier som sammanfaller hos individen. Detta är ett perspektiv som använts vid analysen av karaktärerna. Sammanfattningsvis speglar studiens resultat inte dagens samhälle vilket är problematiskt. De analyserade böckerna läses ofta av elever och är vanliga att använda i undervisningen. Läraren har en viktig roll i hur undervisningen utformas. Eleverna tar med sig erfarenheter från läsningen och dess undervisning, så kallade följemeningar vidare ut i livet.