I Jönköpings kommun har stora utvecklings- och ombyggnadsarbeten pågått under ett an-tal år. En av de största förändringarna är en bro som byggdes över Munksjön och stod fär-dig under år 2006. Bron kan ses som en katalysator för flera andra projekt som har löpt pa-rallellt med broprojektet. Uppsatsen fokuserar på processen som förlöpt från det att brons planeringsstadium inleddes 1990 till dess att det slutgiltiga byggnadsbeslutet togs 2004. Bron var kontroversiell i bland annat miljöhänseende, men även ekonomiskt och i trafik-hänseende ansågs den vara en tveksam lösning på centrums problem. Första steget i upp-satsarbetet var att samla in information, främst från olika kommunfullmäktigedokument samt underlag som använts när beslut fattats i kommunfullmäktige. För att identifiera in-tressanta problem granskades dessa med hjälp av källkritiskt metod och delades kronolo-giskt in i sex faser, där varje fas representerade ett delbeslut i broprocessen. För det fortsatta arbetet behövdes en analysmodell, som inkluderade multipla aktörer, och som kunde användas för en analys av den process som löpt under cirka 15 års tid. Detta ledde först till klassiska implementeringsmodeller, främst Top-down och Bottom-up-modellerna och därefter vidare till Advocacy Coalition Framework (ACF) som utgör en vi-dareutveckling av de båda implementeringsmodellerna. Fördelarna med ACF var många. Den hanterar multipla aktörer, tidspannet lämpar sig väl, och den innehåller ett antal krite-rier vilka ger underlag för intressanta diskussioner. Med analysramen och dokumentstudien som bas kunde problemområde, hypotes, samt beroende och oberoende variabler faststäl-las. Valet av analysram föll således på ACF, vilken har använts mycket i USA bland annat för analys av miljöproblem. Ett av de största problemen med analysramen har då varit att mo-tivera varför olika koalitioner uppstått. Detta problem kringgås här genom att peka på de svenska partiernas större homogenitet än deras motsvarigheter i USA, detta beroende på att det där i princip endast finns två partier. För att motivera valet av ACF som analysram testades de nio kriterier som denna innefat-tar, och genom att dessa uppfylldes kunde analysramens relevans för forskningsområdet valideras. Med hjälp av analysramen och dess kriterier, samt den källkritiska analysen, upp-ställdes hypotesen: De mest miljömedvetna koalitionerna har fått göra flest eftergifter under broproces-sens gång. Innan analysen fortskred redovisas ytterligare två metoder: kvantitativ innehållsanalys och statistisk Chi-två metod. Den kvantitativa innehållsanalysen användes för att utifrån de svenska politiska partiernas höga grad av homogenitet motivera varför olika koalitioner uppstått. Chi-två metoden användes i resultatredovisningen för att ge statistiskt stöd för hypotesen. Analysen började med att identifiera de tre koalitioner, som bildats under processen, nämli-gen: Pro-bro, Avvaktande och Anti-bro. De olika aktörerna indelades därefter i den koali-tion de tillhört under varje fas. Vidare fastställdes de tillfällen då en koalition fått göra en eftergift under processen. Totalt har den mest miljömedvetna koalitionen gjort sex eftergif-ter medan den mindre miljömedvetna inte behövt göra någon eftergift. Med hjälp av den kvantitativa innehållsanalysen har det varit möjligt att visa hur det bilda-des två koalitioner varav en mer och en mindre miljömedveten. Den mest miljömedvetna koalitionen bestod av: Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet medan den mindre miljömedvetna bestod av Folkpartiet, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna. Ur koalitionsbildningarna och fördelningen av eftergifter kunde det utläsas att den mest miljömedvetna koalitionen fått göra flest eftergifter, sex mot noll. För att ge statistiskt stöd åt resultatet genomfördes även en Chi-två beräkning, vars utfall var statistiskt signifikant och gav stöd åt hypotesen. I den slutliga diskussionen ställs frågan varför kommunen inte följt Agenda 21 och de stat-ligt uppsatta miljömålen. Slutsatsen dras att det är vanligt med konflikter mellan kommuna-la miljö- och tillväxtmål. I detta fall har det blivit en tveksam kompromiss, som varken löst trafikfrågan i Jönköpings centrala delar eller kommit tillrätta med de existerande miljöpro-blemen. Uppsatsen avslutas med funderingar om hur ACF kan användas i framtida forskningspro-jekt på liknande områden. I en undersökning med mindre homogena aktörer behöver ana-lysramen kompletteras med bättre metoder för att beskriva hur koalitioner bildas utifrån gemensamma basala värderingar.

Abstract Purpose: This work presents Internet of Things or IoT in facility management; operation and maintenance. One of the many functions of IoT is making “smart” building components, which can communicate when they break and can be controlled from a distance. Today there are many articles on how you can use IoT in buildings but not as many on how you can use it in operation and maintenance of real estates. Therefore, the aim of this thesis is to investigate the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance work. This is investigated by the questions: (1) How can IoT be used in the facility management; operation andmaintenance work? (2) What are the savings in terms of workhours that can be made by using IoT in facility management; operation and maintenance work? (3) What is the attitude to IoT in the facility management industry? Method: The main strategy for this thesis is a case study in the facility section of the municipality in Jönköping. Approaches include interviews with IoT-consultants and employers at the facility section, document analysis of the workhours for different tasks of a operation technician and a literature study. Findings: The first question is answered by that IoT can be used for almost everything because of the huge amount of sensor types and that new ones are constantly in the making. You can also make unique IoT systems which contributes to the flexibility.The limits today are costs and finding value in the collected data. The second question is answered by that saving possibilities exists. Calculations are made based on attitudes from respondents and what they think are possible savings.This results in savings of about 13 000 workhours/year out of 30 000 workhours/year which equals 40 %. The third question is answered by that both employers at the facility section and IoT-consultants find IoT in facility management interesting. Of the different work-categories, it is interesting to mention that the most positive are the real estate managers and the maintenance engineers and the least positive are the operation technicians. Implications: Conclusions made are that the possibilities of IoT in facility management; operation and maintenance are many. In the future, a lot of savings of workhours can be made by using IoT. Since interest in IoT exists at the facility-section future studies should explore the costs of different IoT-systems. If the municipality of Jönköping chooses to implement IoT in their facilities they can become a role model for other facility managers. Limitations: The limitations in this work are the different costs of IoT-products and how the IoT-systems are built. The work tasks investigated include only supervision-tasks. / Sammanfattning Syfte: Detta arbete behandlar Internet of Things eller IoT inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. IoT handlar bl.a. om “smarta” byggnadskomponenter som kan meddela när de går sönder samt att man kan styra dessa på avstånd. Det finns många tidigare undersökningar kring hur man kan använda IoT i byggnader men inte särskilt många undersökningar på hur detta kan användas inom just drift och underhållsarbetet med fastigheter. Därför är målet med detta arbete att utreda möjligheterna till användning av Internet of Things inom drift och underhåll i förvaltningsskedet. Som i sin tur bryts ner i frågeställningarna: (1) Vilka användningsområden finns det för Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (2) Vilka besparingar i form av arbetstid skulle man kunna åstadkomma genom att tillämpa Internet of Things inom fastighetsförvaltning, avseende drift och underhåll? (3) Hur ser inställningen ut för tillämpning av Internet of Things i förvaltningsbranschen? Metod: Huvudstrategin för detta arbete är en Fallstudie på Fastighetsavdelningen, Jönköpings kommun. Tillvägagångssättet består av intervjuer med IoT-konsulter och med anställda på fastighetsavdelningen, dokumentanalys av enhetstider för olika arbetsuppgifter för drifttekniker i Jönköpings kommun samt litteraturstudie. Resultat: Den första frågeställningen besvaras att det mesta är möjligt med IoT då det finns en enorm mängd olika sensorer och det produceras ständigt nya sensortyper. Man kan även skräddarsy IoT-lösningar vilket bidrar till flexibiliteten i systemen. Det som sätter gränser för IoT i dagsläget är ekonomin samt att hitta värde i insamlade data. Frågeställning två visar att besparingsmöjligheter finns. Beräkningar är baserade på attityder hos respondenterna och vad de anser är rimliga besparingspotential. Detta resulterar i en besparing på ca 13 000 arbetstimmar/år av 30 000 arbetstimmar/år vilket är lika med 40 %. Den tredje frågeställningen ger resultatet att inställningen för att implementera IoT till arbetsuppgifter är överlag positiv hos både anställda på fastighetsavdelningen och IoT-konsulter. Av de olika yrkeskategorierna är det intressant att nämna att störst intresse ligger hos förvaltare och underhållsingenjörer och minst hos drifttekniker. Konsekvenser: Slutsatser dras att IoT kan effektivisera arbetet med drift och underhåll i förvaltningsskedet. Man kan komma att spara in mycket arbetstid genom att använda IoT. Eftersom intresse finns hos avdelningen borde man undersöka vidare vilka kostnader systemet kan komma att kosta om man skulle börja utrusta fastigheterna med sensorer etc. Vid en eventuell implementering kan Jönköpings kommun bli en förebild för andra förvaltare och hamna i framkant i teknikutvecklingen. Begränsningar: Avgränsningarna i detta arbete är kostnader för IoT-produkter och hur systemen i detalj är uppbyggda. De arbetsuppgifter som undersöks i detta arbete är tillsynsuppgifter.

Background: Cross-sector social partnership (CSSP) is a joint effort that utilizes resources from different sectors to solve social issues, such as poverty, pandemics and environmental degradation. According to the United Nations, the environmental tipping point of global warming is soon reached, and to avoid this irreversible situation, the collaboration between state and non-state actors is a requirement. With extended resources gained from different sectors, the outcome of the CSSP is greater than if the actors were handling issues by themselves. Problem: There is a growing trend of CSSPs that strive to mitigate climate change, and the Climate Council of Jönköping is a practical example of this phenomenon. Multinational corporations (MNCs) have a large environmental impact and therefore they have a special responsibility to contribute to communities’ efforts to tackle climate change. Furthermore, within CSSP literature, additional research of corporations’ roles in CSSPs has been suggested. Purpose: Considering the increased focus on partnership practices, along with research gaps and complex CSSP elements, the purpose of this thesis is to investigate how MNCs contribute to the CSSP, the Climate Council of Jönköping. Method: Descriptive research was used to describe how MNCs contribute to a CSSP. With an abductive approach, deeper knowledge about the Climate Council of Jönköping as a phenomenon was gained. Empirical data was collected through a qualitative study, consisting of observational research and in-depth interviews, which was analyzed by making use of template analysis. The MNCs of the Climate Council of Jönköping are Castellum, GARO, Husqvarna Group, IKEA, and Skanska. Conclusion: The major conclusion of this study is that the MNCs perceive that their task within the Climate Council of Jönköping is to be a role model and to exchange ideas and knowledge regarding sustainability with other actors. Within CSSP literature, trust among actors, clearly-defined roles, and bridging each other’s weaknesses, are central concepts. The findings about the MNCs deviate from this, as all these factors are not identified. This suggests that the Climate Council of Jönköping and the MNCs do not contribute to public value and mitigating climate change as much as they possibly could.

Under de senaste två decennierna har konsumtionen av nyproducerade kläder ökat med närmare 30 procent per person i Sverige. Den ökade konsumtionen har medfört att individers klädavfall blivit mer omfattande och många gånger slängs klädesplagg som fortfarande kan användas i hushållets restavfall även om andra alternativ är bättre. Med utgångspunkt i detta och tidigare forskning som visar att unga människor är en högkonsumerande grupp undersöker föreliggande studie hur studenter vid Jönköping University som är bosatta i Jönköpings kommun hanterar sitt klädavfall. Med en webbaserad enkätundersökning samlades data in för att ta reda på vilka av klädavfallsmetoderna secondhand, textilåtervinning, återförsäljning, ge till familj och/eller vänner och restavfall som målgruppen använder samt vad som motiverar deras val att använda dessa klädavfallsmetoder. Genom att utgå från teorin om bunden rationalitet och tematiskt analysera svaren på enkätens öppna frågor visar resultatet hos studiens 73 respondenter att valet av klädavfallsmetod är komplext och i många fall begränsas av omständigheter. Sådana omständigheter beskrivs av studiens respondenter som bland annat brist på tillgänglighet, tid och information. Resultatet visar också att valet av klädavfallsmetod många gånger inte enbart handlar om att göra sig av med sitt klädavfall på ett smidigt sätt. För vissa fungerar klädavfallsmetoderna även som ett sätt att generera extra intäkter eller för att hjälpa andra människor. En kunskap om och förståelse för varför klädavfallsflödena ser ut som de gör kan vara behjälpligt för såväl regeringar som kommuner i pågående arbete för ett mer cirkulärt samhälle. Senast januari 2025 ska nämligen alla EU:s medlemsländer uppfylla direktivet 2018/851 om avfall som bland annat innefattar krav på separat insamling av textilier. / Over the past two decades, the consumption of new clothing has increased by almost 30 percent per person in Sweden, which has also caused individual's clothing waste to become more extensive. Clothes that are still wearable is often disposed of in the household's residual waste. With this in mind, and with previous research showing that young people are considered a high- consuming group, this study aim to investigate how students at Jönköping University, who live in Jönköping municipality, handle their clothing waste. The empirical data was retrieved with a web-based survey to investigate which of the clothing disposal methods secondhand, textile recycling, private resale, giving to family and/or friends, and residual waste that are used by the target group and how they justify their choice of clothing disposal method. Through a thematic analysis of the open-ended questions in the survey, as well as through using the theory of bounded rationality, the results show that the choice of clothing disposal method is complex since it many times is limited by circumstances. Among the study’s 73 respondents, such circumstances turned out to be, among other things, a lack of accessibility, time, and information. Furthermore, the result shows that for some of the respondents the choice of clothing disposal method is not solely about getting rid of the clothes in a comfortable way. For some, clothing disposal is also about earning some extra money or about helping others. Knowledge and understanding of why clothing waste is handled the way it is and ends up where it ends up can be helpful for governments as well as for municipalities in their ongoing work for a more circular society. By January 2025, all EU member states must comply with the EU Directive 2018/851 on waste which among other things targets the need for a separate collection of textiles.

Bakgrund: Trots framsteg inom jämställdhetsområdet finns det fortfarande en tydlig obalans när det gäller könsfördelningen i styrelserummet. Genom att adressera och belysa denna obalans samt presentera potentiella fördelar med detta kan en mer jämställd representation uppnås. Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar och möjligheter som manliga styrelseledamöter upplever i fråga om jämställdhet i bolagsstyrelser, samt deras bidrag för att främja en jämnare könsfördelning. Metod: Studien antar en abduktiv ansatsmetod, genom att tolka och analysera de manliga styrelseledamöternas upplevelser utifrån befintlig teori och samtidigt vara öppen för nya insikter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av fenomenet. Vid insamling av empiri har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. För att beskriva informanternas upplevelser av den sociala kontexten genomfördes en tematisk analys varav tre huvudteman identifierades: Perspektiv och kompetens, Utmaningar och möjligheter i Jönköpings län, strategier för jämställdhet. De tre huvudtemana analyserades och kopplades sedan till relevant teori. Slutsats: Studiens resultat frambringar utmaningar och möjligheter i arbetet att främja en jämnare könsfördelning i styrelserna. Faktorer som påverkar och samspelar är befintliga ägande-och maktstrukturer, balans mellan karriär-och familjeliv, könsskillnader i risktagande och självförtroende samt brist på kvinnor i ledande positioner. Styrelseledamöterna kan påverka detta genom att ifrågasätta och utmana rådande normer samt belysa de fördelar som kommer av en jämställd styrelse. / Background: Despite progress in the field of gender equality, there is still a clear imbalance in the gender balance in boardrooms. By addressing and highlighting this imbalance and presenting potential benefits, more equal representation can be achieved. Purpose: The aim of the study is to describe the challenges and opportunities experienced by male directors in terms of gender equality in corporate boards, as well as their contribution to promoting gender balance. Method: The study adopts an abductive approach, by interpreting and analyzing the male board members' experiences based on existing theory and at the same time being open to new insights, the study contributes to a deeper understanding of the phenomenon. For the collection of empirical data, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. To describe the informants' experiences of the social context, a thematic analysis was carried out and three main themes were identified: Perspectives and competence, challenges and opportunities in Jönköping County, strategies for gender equality. The three main themes were then analyzed and linked to relevant theory. Conclusion: The results of the study highlight challenges and opportunities in promoting gender balance on boards. Factors that influence and interact are existing ownership and power structures, work-life balance, gender differences in risk-taking and self-confidence, and lack of women in leadership positions. Board members can influence this by questioning and challenging prevailing norms and highlighting the benefits of a gender-equal board.

Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna. / The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.

Information är idag en värdefull resurs i organisationer som blir mer och mer beroende av sina informationssystem. Information utsätts för olika hot och den behöver skyddas för att organisationer effektivt ska kunna driva sin verksamhet. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete hjälper organisationer att uppnå och upprätthålla en tillräcklig nivå av informationssäkerhet.   Studiens syfte är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer i allmänhet i nuläget. En fallstudie har genomförts på Folktandvården, Region Jönköpings län för att undersöka hur Folktandvårdens medarbetare hanterar informationssäkerheten. Dessutom syftar studien till att utvärdera medvetenhet om informationssäkerhet hos medarbetarna på Folktandvården och att presentera förslag på hur hanteringen av personuppgifter kan förbättras i organisationer.  Blandade tekniker har använts för att samla information.  Litteraturstudier inom området informationssäkerhet har genomförts. Empirisk data har samlats in genom en enkätundersökning, intervjuer och skriftliga frågor som har skickats via e-post till utvalda ansvariga som jobbar specifikt med frågor som berör informationssäkerhet inom Folktandvården. Denna studie använder de svenska standarderna SS-ISO/IEC 27001:2014 och SS-ISO/IEC 27002:2014 för att utvärdera informationssäkerhet på Folktandvården, Region Jönköpings län samt att få en bild av hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer. Organisationer kan upprätthålla säkerhet i sin informationshantering genom att tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som bevarar konfidentialitet, riktighet (integritet) och tillgänglighet av information.  Informationssäkerhetsarbetet och införandet av LIS skiljer sig mellan organisationer eftersom de kan påverkas av organisationens behov och mål, storlek och struktur. Fallstudiens resultat visar att Folktandvården, Region Jönköpings län genomför en aktiv hantering av informationssäkerhet. Folktandvården klarar de flesta kraven som ställdes i standarderna. Däremot föreslås det i studien att fler utbildningsprogram ordnas för att öka medvetenheten kring informationssäkerhet. Dessa utbildningsprogram bör uppdateras regelbundet för att det fortsätter att vara i linje med organisatoriska policy och rutiner. Det rekommenderas även att organisationen utför informationsklassning fullt ut enligt den modellen som Folktandvården har. Dessutom rekommenderas att utveckla planeringen av kontinuitet för informationssäkerhet. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetarna är medvetna om hur de hanterar informationssäkerhetsincidenter och upplever att systemen är tillgängliga för de behöriga. Flera av de förslag som presenterades av denna studie har hörsammats och kommer att leda till vidare arbete inom Folktandvården. Organisationers personuppgifter bör skyddas genom att tillämpa regler enligt gällande författningar. En ansvarig person i organisationen bör ge vägledning till de anställda om sitt ansvar för hantering av personuppgifter. / Information today is a valuable resource for organizations which become more and more dependent on their information systems. Information subject to various threats and the need to be protected in order that organizations can effectively run their business. A systematic information security helps organizations to achieve and maintain a sufficient level of information security. The study aims to investigate how information is managed within organizations in general. A case study has been performed in Folktandvården (the Public Dental Service), Region Jönköping County to investigate how the organization handle information security. In addition, the study aims to evaluate awareness of information security among employees at the business and to present proposals on how to improve handling of personal data. Mixed techniques have been used to gather information. Literature studies in the field of information security has been implemented. The empirical data collected through a questionnaire, interviews and written questions sent by e-mail to managers in Folktandvården. This study uses the standards SS-ISO / IEC 27001:2014 and SS-ISO / IEC 27002:2014 to evaluate the information in Folktandvården, Region Jönköping County and to get a picture of how information is managed within organizations. Organizations can maintain the security of their information by implementing an information security management system (ISMS) that preserves the confidentiality, integrity and availability of information. Information security and ISMS application differs between organizations, which could be affected by the organization's needs and goals, size and structure. Case study results show that Folktandvården, Region Jönköping County implements an active management of information. The organization manages most of the specifications in the standards. However this study proposes to organize more training programs for information security awareness. These programs should be updated regularly in order to continue to be in line with organizational policies and procedures. It is recommended that the organization performs information classification fully in accordance with the model it has. Additionally, it is recommended to develop the planning of continuity for information. The results from the questionnaire show that the employees are aware of how they handle information security incidents and they think that the systems are available for authorized access. Several of the proposals presented by this study have been heeded and will lead to further work in Folktandvården. Organizations' personal information should be protected by applying the rules in accordance with applicable regulations. A responsible person in the organization should provide guidance to employees about their responsibility for the handling of personal data.

Avsikten med denna C-uppsats är att undersöka hur samtalet kring svensk konstmuseiarkitektur förts i inhemsk dagspress och fackpress. Detta för att kunna identifiera vilka de rådande diskurserna varit under ett sekel av svensk konstmuseiarkitektur. Två underliggande frågeställningar som också varit relevanta är huruvida dessa diskurser förändrats avseende konstmuseets form, arkitektoniska symbolvärde eller placering i stadsbilden samt huruvida dessa diskurser kan avslöja något om samhällets syn på t.ex. bildning, demokrati och kultur under drygt hundra år. För att kunna göra utföra denna undersökning valdes fyra svenska konstmuseum som objekt för analysen: Göteborgs konstmuseum; Kalmar konstmuseum; Jönköpings läns museum samt Bildmuseet i Umeå. Med hjälp av analysen har jag kunnat identifiera fem tydliga diskurser rörande konstmuseiarkitektur i Sverige. En diskurs som varit rådande under hela seklet är den om modernitet som något positivt; att museet ska framstå som modernt, samtida eller nytt, rent arkitektoniskt sett. Bland de övriga diskurserna finns "stilbrott", där museibyggnadens arkitektoniska kontrast till sin omgivning uppfattas negativt om den är allt för stor, samt en diskurs där "transparens" - med ett fokus på luft, ljus och rymd - ses som en essentiell del av konstmuseiarkitekturen. Denna undersökning pekar att de flesta diskurserna kring arkitektur är allt annat än statiska utan förändras i takt med andra sociala förändringar som påverkar konstmuseets roll i stort. / The purpose of this bachelor thesis is to examine the discourse regarding art museum architecture in Swedish print media, with a focus on trade press magazines and daily newspapers, in order to identify the prevailing discourse(s) over the course of roughly a century. By using Norman Fairclough’s critical discourse analysis several articles in print media have been analysed, regarding the architecture of four museums built over a period of almost one hundred years: Gothenburg Museum of Art; Kalmar konstmuseum (Kalmar Art Museum); Jönköping County Museum and Bildmuseet in Umeå (Museum of Visual Arts). Five main discourses have been identified, with one predominantly present during the entire century: the importance of the museum architecture being ”modern”, ”new” or ”contemporary”. Other discourses include one that appeared after the emergence of modernism where parts of the general public associate obvious contrast between the building and its surroundings as a negative trait, and another one with an emphasis on transparency as a positive trait focusing on light and space. Overall, the discourses concerning domestic art museum architecture has been anything but static and has evolved in conjunction with changes in general architecture discourse, the symbolic value of the art museum, and social structures in the society as a whole.

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer.  Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior.  Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende / The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators.    The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior.  The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.

Konflikten mellan allmänna och enskilda intressen är central för fysisk planering. Fysik planering får sin legitimitet genom att vara den kraft som väger dessa intressen mot varandra och slår vakt om allmänhetens intressen. Särskilt i översiktsplanering, där en mångfald av intressen på en omfattande geografisk skala ska hanteras, är denna konflikt mellan allmänna och enskilda intressen tydlig. I takt med att allmänintressets teoretiska utgångspunkter har förändrats har dock idén om ett entydigt allmänintresse blivit alltmer ifrågasatt. De rationella, nyliberala samt postmoderna planeringsteorierna ger alla olika svar på vad allmänintresset är och hur den fysiska planeringen bör hantera det. Denna studie av allmänintressets planeringsteoretiska influenser genomförs i form av en kvalitativ textanalys där ett antal översiktsplaner från olika år studeras och ställs i förhållande till ett antal planeringsteorier. I analysen undersöks vilka planeringsteoretiska ställningstaganden som influerar hur allmänintressen definieras i översiktsplanerna, samt hur dessa definitioner har förändrats över tid.  I den undersökta empirin observeras ett antal utvecklingar där allmänintresset alltmer blir influerat av postmodernism, men hanteras genom en fortsatt rationell planeringsprocess. Översiktsplanerna framställer allmänintresset som alltmer flertydigt och enskilda intressen ges mer uppmärksamhet i de senare översiktsplanerna. Det praktiska resultatet av detta verkar vara en mer försiktig översiktsplanering där allmänintressen i allt större uträckning formuleras vagt och opreciserat.