Problemformulering: Går det att uppnå en signifikant återkommande överavkastning samt riskjusterad överavkastning i förhållande till den svenska aktiemarknaden genom systematiskt följande av investeringsstrategin “Dogs of the Dow”? Syfte: Syftet är att undersöka huruvida teorin ”Dogs of the Dow” är applicerbar på den svenska aktiemarknaden i sökandet efter en signifikant återkommande överavkastning i förhållande till marknaden. Med detta hoppas det finnas en positiv differens av den riskjusterade överavkastningen gentemot index. Metod: Studien samlar in primärdata för empirin via SIX Trust, SIX Edge samt från Riksbankens hemsida. Sekundärdata härstammar från vetenskapliga artiklar uthämtade från främst JStor och EBSCO Host. Även studentlitteratur, tidigare studier utgör sekundärdata. Studien tillämpar befintliga teorier för att via modeller studera studiens syfte. Resultat: Resultatet anses av författarna vara imponerande. Portföljerna sammansatta i enlighet med investeringsstrategin ”Dogs of the Dow” presterar till de skådade faktorerna i genomsnitt över lag bättre än jämförelseindexen SIXRX och SIX30RX. Resultaten kan dock inte fastställas statistiskt men författarna önskar skilja på statistisk och praktisk signifikans då en möjlig kumulativ effekt genererar enorm förmögenhetsutveckling. / Problem: Is it possible to receive a reoccurring significant abnormal return as well as risk adjusted abnormal return against the Swedish stock market through systematic appliance of the investment strategy ”Dogs of the Dow”? Objective: The objective is to study whether the theory ”Dogs of the Dow” is applicable on the Swedish stock market in the search of a significant reoccurring abnormal return against the market. The hopes are to find a positive difference between the risk adjusted abnormal return and index. Method: The study collects the primary empirical data through SIX Trust, SIX Edge as well as from the Swedish central bank. The secondary data is derived from scientific articles, student literature, and previous studies. Models are used to study the objective. Results: The authors find the results to be impressive. The portfolios structured through the investment strategy “Dogs of the Dow” outperform the comparison indices SIXRX and SIX30RX in general on all the observed accounts. The results can although not be stated as statistically significant within any reasonable confidence levels, but the authors would like to emphasize the difference between the terms statistically and practically significant. This since cumulative gains could contribute to a massive gain of wealth which could be practically significant for the long-term investor.

Titel: Portföljförvaltarens kamp mot index Syftet: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera aktiv fondförvaltning genomriskjusterad avkastning. Metod: En kvantitativ studie har genomförts för att uppfylla syftet och besvara studiensfrågeställning för undersökningsperioden 2018–2022. Riskjusterade prestationsmåtten somanvänds är jensens alfa, sharpe- och treynorkvoten. Empiriskt resultat: Studien är baserad på 21 aktivt förvaltade fonder som är registrerad iSverige. Vidare har dessa fonder placeringsinriktning på industrisektorn samt har 80% av sittinnehav på svenska aktier. Slutsats: Mer än hälften av alla fonder genererade ett positivt jensens alfa. Dock visar etttvåsidigt t-test att inget alfavärde var statistiskt signifikant med både 90% och 95%konfidensgrad.Nyckelord: Riskjusterad avkastning, Aktiv fondförvaltning, Treynokvot, Sharpekvot, Jensensalfa, Marknadsindex, Capital Asset Pricing Model (CAPM) och Modern Portföljteori. / Title: Fund manager’s battle against index. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze active funds through riskadjusted returns. Methodology: The study uses a quantitative research method with data from secondarysources that contains fund’s net asset value (NAV). The research period of this study is 2018 to 2022. The study uses jensens alpha, treynor- and sharperatio as risk adjusted measurements. Empirical foundation: This study uses 21 active mutual funds that are registered in Sweden.The mutual funds that were obtained has an investment strategy that focuses on industry.Furthermore, these mutual funds have 80% holdings in Swedish stocks. Conclusion: More than half of the active mutual funds generated a positive jensens alpha.However, according to a two-sided t-test of a 90% and 95% confidence level, none of themutual fund’s alpha showed to be statistically significant and therefore no conclusions weremade.

Tjänstepensionen utgör en viktig del av en individs pension och prognoser visar att den kommerutgöra en allt större del av den totala pensionen. Trots den ökande betydelsen är kunskapsenkring tjänstepensionen låg. Varje tjänstepensionsavtal har ett ickevals-alternativ som spararesom inte gör ett eget val, soffliggarna, hamnar i. Denna uppsats undersöker vilka skillnader som finns mellan ickevals-alternativen i de fyra största tjänstepensionsavtalen: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL och SAF-LO. Skillnaderna som studeras är värdeökning till följd av den årliga avkastningen under perioden 2008-2018,risk i form av standardavvikelse och känslighet för förändringar på marknaden (Beta),Sharpekvoten och Jensens alfa. Resultatet visar att det finns ekonomiskt sigfnikanta skillnader i alla av de prestationsmått som undersöks. Några statistiska skillnader i differensen i den genomsnittliga avkastningen eller differensen i Jensens alfa när beta är kontrollerat för finnes ej. / Occupational pension is an important part of an individual’s pension and projections showthat it will make up an increasingly larger part of the total pension. Despite its increasingimportance, the knowledge regarding occupational pension is low. Each occupational pensionagreement has a default alternative where the savings of the people who do not make a choiceof their own, the idlers, end up in. This thesis examines if and what differences exist between default alternatives in the four largest occupational pension agreements: ITP, PA 16, AKAP-KL/KAP-KL and SAF-LO. The examined differences are the yearly returns and the value increase it results in during theperiod 2008-2019, risk in terms of standard deviation and sensitivity to changes in the market(Beta), Sharpe ratio and Jensen’s alpha. The result shows that there is significant economical differences in all of the performance measures that are examined. Any statistical significant differences in the average return and differences in Jensen’s alpha when beta is controlled for was not found.

Börshandlade fonder (ETF:er) blir alltmer populära som spar- och investeringsalternativ. Antalet ETF:er och variationen av dessa ökar stadigt. Denna studie ser på ETF:er likställda aktier (ur ett värdepappersperspektiv) och syftar till att applicera momentumstrategier på den amerikanska ETF-marknaden, likt Jegadeesh och Titman (1993), för att testa sambandet mellan ETF:ers kapitalvärde och riskjusterad överavkastning, estimerat genom Jensens alfa. Med utgångspunkt från Banz (1981) som visar på samband mellan investeringar i småbolagsaktier och högre riskjusterad avkastning (än motsvarande investeringar i stora bolags aktier). Testet har baserats på portföljer sammansatta på momentum- och contrarianstrategier för att utröna om en ETFs storlek på kapitalvärde är avgörande för en ETFs avkastning. Populationen har delats upp efter kapitalvärde i grupper om 25% största respektive 25% minsta, varefter portföljer skapats med momentumvinnare och momentumförlorare inom respektive grupp. Resultaten är mångtydiga och är i en del fall i linje med forskning som stödjer teorier om sambandet mellan lågt kapitalvärde och hög riskjusterad överavkastning. I andra fall är resultatet motsatt. Dock ger de flesta observationer inte statistisk signifikans och sambandet kan därför inte styrkas statistiskt. Resultatet tyder snarare på att ett samband mellan dessa två variabler inte föreligger.

This study will investigate how Joel Greenblatts magic formula has performed on the Swedish stock market compared to the OMXSPI index. The study will also investigate how different portfolio sizes when using the magic formula will perform in a risk perspective to see if it has been more rewardable to take more risk.

<p>Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.  </p><p>Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen.</p><p>En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.  </p><p>Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.</p>

Fondsparandet har länge varit den dominerande sparformen i Sverige. Totalt ägnar sig hela 74 procent av Sveriges befolkning åt aktivt fondsparande, och andelen blir högre vid pensionssparande. Tendensen är tydlig, svenskar ägnar sig allt mindre åt att själva äga aktier och har i stället överlåtit sparandet till banker och fondförvaltare. Storleken på en aktiefond har stor betydelse för vilken strategi en förvaltare väljer. Tidigare studier har funnit att det finns skillnader mellan förvaltad fondförmögenhet, avkastning och risktagande. Studierna är dock få på den svenska marknaden. Uppsatsen syftar till att undersöka risk och avkastning i mindre och större fondförmögenheter inom Sverige. Om det föreligger en skillnad i risktagandet skall det även undersökas i fall fonder får betalt för sina risker.   Den kvantitativa undersökningen av små respektive stora fonder har utretts utifrån ett finansteoretiskt perspektiv med empirisk data och statistisk metodik. Undersökningen har baserats på Morningstars data av Sverigefonder. Huvudmåtten som använts är Sharpes kvot, Treynors kvot och Jensens alfa. Aktiv risk har använts som referens till huvudmåtten. Data har sammanställts och beräknats i två statistiska datorprogram. Resultatet har därefter analyserats utifrån gällande frågeställningar och matas ut i form av diagram och tabeller. De induktiva slutsatserna har härletts från diskussion av resultatet och analysen. En klar majoritet av måtten visade att små fonder är att föredra. Alla mått visade att både små och stora fonder utmärkte sig positivt över mätperioden, men att de flesta av storbankernas fonder presterade i paritet med index eller något bättre. Förvaltare som tog en hög aktiv risk blev ofta belönade genom en överavkastning mot index.   Slutsatserna är att Sverigefonder skiljer sig mellan mindre och större förmögenheter, men att den aktiva förvaltningsrisken är påtaglig i respektive fondstorlek. Det är med andra ord skickligheten hos förvaltaren som avgör hur avkastningen kommer att se ut. Valet av Sverigefonder bör stå mellan olika små fonder med hög aktiv risk som förvaltas av duktiga förvaltare.

Background: The Swedish fund savings have developed strongly over the past two decades. Together with this development, the knowledge that the earth's population is facing an extensive climate challenge has also increased. For many people today, living sustainably has become a central aspect of everyday life, and when it comes to investing their savings, the majority of Sweden's fund savers state that sustainability is something that is taken into account when choosing an investment. Investments in funds that based on measuring tools, show a high degree of sustainability have thus increased. This raises the question of whether these sustainable funds can generate a higher alpha and thus a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Previous studies have shown differences of opinion, which means that it is relevant to examine how these different types of funds perform against each other in the Swedish market.   Purpose: The aim of this study is to analyze whether fund savers that are investing in sustainable funds can generate a higher alpha and thereby a better risk adjusted return than fund savers that invests in less sustainable alternatives.   Methodology: The study was conducted with a quantitative method and a deductive approach. Sustainability ratings have been collected for 253 funds from a measuring institute. For these 253 funds, data in the form of net asset value have been collected between the period 2016 - 2020 monthly. These funds have then been evaluated based on risk-adjusted returns where regression analysis has been the groundwork for finding answers to whether alpha has been achieved compared to the market or not. Results obtained have then been statistically examined through various tests.   Conclusion: After completed study, there were no signs that studied sustainable funds have given rise to a better risk-adjusted return than the less sustainable alternatives available on the market. Of the 253 funds included in the study, only five funds showed a risk-adjusted return statistically different from zero, where three had a negative return and two a positive return. When the 253 funds were divided into four different quartiles based on sustainability ratings, it appeared that the funds with a positive risk-adjusted return were placed in quartile four, which was the one with the highest sustainability rating. However, this may be based on chance and a result of two in a sample of 253 gives clear indications that efficiency prevails in the market.

Aim:The purpose of this study is to investigate whether an investor will have to s acrifice their expectations of return by investing in a responsible way. Theory: The thesis is based on the efficient market hypothesis through the modern portfolio theory to make it possible to test whether the investor will have to sacrifice return after taking into account of the risk. To measure the risk-adjusted return we used Sharpe ratio, the Modigliani-Modigliani (M2), Jensen's alpha, which later on is the basis for the study's results and conclusion. Method: The study is a quantitative survey with a deductive approach where the selected theories determined what data is collected. Based on these theories we construct a hypothesis that this study later intended to test. Data was collected from Bloomberg. Conclusion: The study shows that several ethical indexes have a higher return while at the same time showing a higher risk-adjusted return. This higher risk-adjusted return is not statistically significant except for a few of the measured markets. The study also shows that the ethical indexes generally have a lower 𝛽, which can be interpreted as a lower systematic risk. Meanwhile the tracking error / active risk is higher and the screened indexes therefore should not be compared with say, index funds. When taken into account the longer period active risk levels match actively managed funds. As in previous studies, this study did not show any significant difference in risk-adjusted returns but a higher risk.

Background: In 1999 the Swedish pension system was reformed with an aim to create a stable and high return on pension assets. First, Second, Third and Fourth general pension funds, hereby referred to as AP1-AP4, had an important part in the reform. AP1-AP4, also called the buffer funds, was assigned to secure long-term, big parts of the pension capital. The funds objective is by law, to manage the fund's assets in a manner that provides maximum benefit for the state pension. The funds will also invest pension assets with an overall low level of risk while achieving a sustainable high return. Aim: The purpose of this study is to investigate whether the First-Fourth AP-Funds is meeting its objectives regarding risk and return according to Swedish law. The aim is also to see how AP1-AP4 risk-adjusted returns compare to the four Sweden funds risk-adjusted returns according to modern portfolio theory. Theory: Morningstar Rating, Treynor ratio, Sharpe ratio, Jensen's Alpha, Standard Deviation, Beta. Conclusion: The risk-adjusted performance measures used in this study shows that there are clear differences between the two fund groups, where the AP-funds performed worse than the Sweden funds in every measurement. The study shows that the pension funds do not reach their goals over the five-year period, in four of the five time intervals listed in the study. In summary, the study shows that pension funds have a lower risk-adjusted return than the four bank Sweden funds and that the pension funds have not achieved their goals.