Syftet med denna studie var att undersöka om känslor som väcktes hos potentiella givare i mötet med tiggare predicerade hur de förstnämnda bedömde sannolikheten för att ge eller inte ge ett bidrag. Dessutom undersöktes även om personlighet och ålder korrelerade med givmildhet, samt om könsskillnader förelåg med avseende på givmildhet. Metoden var kvantitativ och undersökningen genomfördes via onlineenkät. Undersökningsgruppen utgjordes av 51 st kvinnor och 36 st män. Åldersspannet var från 18-75 år. Resultatet visade att grundaffekterna intresse och ledsnad korrelerade signifikant positivt med givmildhet, medan avsky, avsmak och vrede korrelerade negativt med givmildhet. Inga andra signifikanta korrelationer förelåg. Dock går inte att dra några slutsatser kring varför korrelation fanns mellan affekterna och givmildhet. Studien visar inte vad som väckte affekterna, det kan vara mötet med tiggare men även bero på andra faktorer.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är ett samlingsnamn för en rad olika neurodegenerativa sjukdomar. Gemensamt och karaktäristiskt för dessa sjukdomar är att de är progressiva och successivt bryter ner det motoriska nervsystemet. För att kunna tillgodose dessa personers omvårdnadsbehov så är det av vikt att sjuksköterskan besitter kunskaper om hur det är att leva med ALS. Sammanställning av litteraturen om personers upplevelse av sin sjukdom är betydelsefull och kan hjälpa sjuksköterskor till att bättre möta omvårdnadsbehoven och bidra till en mer personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: En litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna analyserades med en manifest innehållsanalys beskriven av Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet speglar personers upplevelse av att leva med amyotrofisk lateralskleros genom tre kategorier innehållande underkategorier. Kategorierna är Känslomässig påverkan, Existentiella frågor och mening i livet samt Förändrad livssituation. Slutsats: Att leva med ALS visade sig kunna upplevas på många olika sätt och man kan se individuella skillnader i upplevelsen av detta. Insjuknandet i ALS medför en rad olika fysiska förändringar men även förändringar i hur livet värderas, sättet att tänka på sina anhöriga och sättet att utföra vardagliga aktiviteter. Dessa förändringar hos den som insjuknat orsakar en rad olika känslor som måste tas i beaktan för att förstå den specifika individens upplevelser. Föreliggande studie skapar en förståelse för hur det kan kännas att leva med ALS som skulle kunna användas av sjuksköterskor för att utveckla omvårdnaden av denna grupp personer. Vidare forskning krävs för att sjuksköterskor ska bli mer medvetna om hur en person kan uppleva att leva med ALS för att i större utsträckning kunna utföra personcentrerad omvårdnad.

Introduktion/Bakgrund: En hjärttransplantation är till för patienter som är i slutskedet av en hjärtsjukdom där andra behandlingsalternativ har blivit uteslutna. Detta sätter igång en lång process där patienten kan genomleva flera olika känslor och upplevelser. Syfte: Att belysa mottagarnas känslor och upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: Litteraturstudie med grund i Polit och Becks (2017) nio steg. Cinahl och PubMed användes som sökmotorer för att få fram artiklar. Totalt resulterades sökningen i elva artiklar som svarade på studiens syfte, åtta kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Databearbetningen resulterade i tre teman; Att få någon annans hjärta, Att uppleva komplexa känslor och Att lära sig leva. Deltagarna upplevde både positiva och negativa känslor efter transplantationen. Flera mottagare upplevde en identitetsförändring och kämpade med att knyta an till det nya hjärtat. Svåra känslor som tacksamhet och skuld men även stress och depression var vanligt förekommande. Behovet av stöd efter transplantationen framkom och olika strategier användes för att bemästra den nya situationen. Slutsats: Att genomgå en hjärttransplantation upplevdes som en livsförändrande händelse. Påfrestningarna var både fysiska och psykiska, vilket resulterade i att en mängd olika känslor upplevdes.

The purpose of the study was to provide an insight into how a selection of preschool teachers believes that child literature can be used as a tool in the educational activity, to support older children in linguistic expression of their emotions and consideration for others. And how the preschool teachers reason about the revised assignment in the preschool curriculm Lpfö18, which deals whit empathy and care in realtion to the work with children´s literature. The method used in the study is qualitative interviews, in which six preschool teachers participated. The study´s results show that children´s literature is a valuable educational tool in the work towards the revised assignment, as many books highlight empathy, care and emotions. The children´s literature was used continuously through reading and conversations to give the children the opportunity to acquire words to be able to express themselves linguistically. The results show that the preschool teachers in this study are aware of how they can work whit children´s literature in relation to the revised assignment in order to support the children to express themselves linguistically. Finally, it emerges that the preschool teachers in this study are perceived to be aware of how they should work to provide the conditions for children to express their feelings linguistically.

Intresset av att fånga aktualiteter i projekt uppmuntrade den här studien till att fånga verkliga, levda erfarenheter kring hur positiva känslor skapas i projekt. Genom studiens inledning, resultat och diskussion har det getts en inblick om hur positiva känslor i projekt skapas samt beskrivit tillfällen i projekt som ger upphov till dessa känslor. Att förstå behoven som beskrivs genom positiv mening är av stor nytta i ett projektsammanhang då projektledare kan förse projektmedlemmarna med rätt förutsättningar för att uppleva positiva känslor i projektet. Genom att ge mer uppmärksamhet till positiva känslors betydelse i projekt kan det bidra till mer projektframgångar men också till ett förbättrat välmående bland projektmedlemmarna i en arbetsmiljö som tidigare forskning beskriver som komplex, stressande och krävande.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur pedagoger beskriver att de bemöter känslor i förskolan. Följande frågeställning fokuseras i studien: Hur beskriver pedagoger att de förhåller sig till och bemöter känslor i förskolan? Studien är genomförd med fokusgruppsintervju som metod där tio yrkesverksamma pedagoger i förskolan deltagit i tre olika fokusgrupper. Datainsamlingen har analyserats utifrån Kleins fem samspelskriterier: avsikt och ömsesidighet, innebörd, utvidgade erfarenheter, duglighetskänsla och inverkan på tillvägagångsätt eller reglering av beteende. Resultatet visar att arbetet med barns känslor är beroende av flera faktorer så som social kompetens och emotionell mognad. Bemötandet av känslorna ses som avgörande i det sociala samspelet på förskolan. Mognad och verbal utveckling anses som förutsättningar för barns reglering av sina känslor. Resultatet visar även att det är en balansgång mellan att vara professionell och privat i sitt känslospel i rollen som pedagog i förskolan.

Tidigare studier visar att färre studenter söker sig vidare till naturvetenskapliga karriärer och att unga förlorar intresset för naturvetenskapliga ämnen under sin skolgång. Eftersom positiva attityder till ämnena har visats påverka ungas vidare karriärval är det av vikt att elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen är positiva under elevernas skolgång. Vilket på sikt kan öka rekryteringen till naturvetenskapliga karriärer. För att ta reda på hur dessa positiva attityder skapas måste vuxenvärlden utgå från elevernas känslor och intressen i utformning av undervisningen. Som en del i att ta reda på elevernas känslor och upplevelser av biologiundervisningen i skolan utfördes i denna studie intervjuer av elever i årskurs nio för att undersöka vad eleverna upplevde som minnesvärt och intresseväckande i biologiundervisningen. Det visades i studien att eleverna upplever att de kommer ihåg bättre om lektionerna är roliga vilket också ger dem positiva känslor såsom glädje och stolthet. Det visades även att lärarens sätt och personlighet påverkar elevernas attityder till ämnet. Studien visar således att roliga lektioner som skänker eleverna glädje och stolthet samt engagerade lärare är eftersträvansvärt i undervisningen.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur musiklyssning kan påverka ungdomars sinnesstämning och hur ungdomar beskriver sig bli påverkade känslomässigt av att lyssna på musik. Studien är kvalitativ och data samlades in genom intervjuer som genomförts i två olika grupper med tre deltagare i varje grupp. Resultat visar att musiklyssning kan användas till att lindra stress, få lyssnarna att må bra på olika sätt, ge en lugnande effekt och fungera som en tillflyktszon från vardagliga rutiner. Resultatet visar också att olika typer av genrer inom musik har olika effekt på lyssnarna där musik kan ha en lugnande effekt, men även där andra hittar en balans i musik som går i samma tempo som deras stressnivå. Det visar sig även att några lyssnare har utvecklat speciella spellistor med musik som hjälper dem koncentrera sig där musiken är noggrant utvald. Det visar sig också att musik är så pass viktig för deltagarna att de skulle bli galna, få ångest och minskad livslust om musiken försvann ur deras liv.

BakgrundKonflikter är en vanlig företeelse i förskolans vardag. Både den litteratur vi tagit del av och pedagogerna i undersökningen tar upp att en konflikt innebär en oenighet mellan barnen. Undersökningen tar upp att känslor är en stor orsak till många konflikter. För att konflikten ska kunna hanteras på ett konstruktivt sätt är det betydelsefullt med bra kommunikation.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagogerna går till väga för att lösa de konflikter som uppstår mellan barnen i förskolan.MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av observationer och intervjuer i förskolan. Vi har observerat några konfliktsituationer i förskolan för att på så sätt få syn på pedagogernas sätt att hantera dessa. Vi har även intervjuat pedagogerna för att få deras tankar om vad en konflikt är.ResultatResultatet visar att pedagogerna använder sig av olika tillvägagångssätt när de ska hantera barnens konflikter. De olika tillvägagångssätten som vi identifierat är konflikthantering med hjälp av kommunikation, ett empatiskt förhållningssätt, en avvaktande strategi och slutligen en avledande strategi. Många av pedagogerna strävade efter att barnen skulle lära sig att hantera sina konflikter på egen hand. När det uppkom en konflikt försökte pedagogerna på olika sätt få barnen att både lyssna på varandra och kommunicera, det för att barnen själva skulle kunna lösa konflikten. / Program: Lärarutbildningen

No description available.