I denna studie har vi sökt svara på frågan angående hur unga kvinnor ser på sig själva och sin roll i samhället. Detta har gjorts utifrån frågeställningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och självbild. Datainsamlingen utfördes med hjälp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i åldrarna 17 till 23 som på olika sätt varit i kontakt med organisationen Mamita Sthlm, en organisation som fokuserar på personlig utveckling med hjälp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som är en terapeut på Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare. Analysen av fynden har gjorts utifrån Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptäckter vi har gjort visar att informanterna upprätthåller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhället. De mest frekventa och framstående samtalsämnen som uppkom under intervjun var den stress som härstammar från känslan av att vilja förbereda sig för vilka olika vägar livet kan ta samt stressen av att känna sig tvungen att behöva dra nytta av de möjligheter som erbjuds unga kvinnor idag.

The purpose of this study is to examine discourses about norms and norm criticism regarding sex/gender and sexuality in preschool teachers’ and nursery nurses’ speech using a post-structuralist perspective. My two research questions are: How do the educators describe norms in general and norms about sex/gender and sexuality in relation to their work? How do the educators describe their work with norm criticism in relation to norms about sex/gender and sexuality? The theoretical base of this thesis is feminist post-structuralism and queer theory. Qualitative interviews were used as method to gather material and then a form of discourse analysis was made based on the transcribed interviews. Five preschool teachers and one nursery nurse participated in this study. Four of these educators work in two different open preschools, which are lgbtq-certified by RFSL, The Swedish Federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender Rights, and two educators work in a preschool that explicitly say that they work with a norm criticism perspective.   In this study I found that the main discourses about norms were that they can be both positive and negative, but controlling and often invisible. Norms concerning sex/gender and sexuality were mainly described as limiting and narrow. The main discourses found about norm criticism were that it is a work without specific methods but that there are still norms concerning it. That norm criticism is about broadening the meanings of different norms and also, that how teachers talk and respond to children and parents affects them and how they understand and create themselves and others. The conclusions are that many discourses contradict each other in ways that are necessary. That the discourses mainly focused on educator’s and adult’s impact on children, and that norms which are perceived by the educators as dominant in society affect the educators discourses.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka organiseringsprocesser inom den kommunala förvaltningen som konstruerar och reproducerar ojämlikhet. Frågeställningen om hur ojämlikhet konstrueras och reproduceras i organiseringen av den kommunala hemtjänsten undersöks med utgångpunkt i betydelsen av kön/genus, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet. Mitt teoretiska ramverk utgörs av dessa teoretiska fält inklusive begreppet intersektionalitet samt genus- och organisationsforskaren Joan Ackers teori om organisationer som ojämlikhetsregimer. För att undersöka organisationernas ojämlikhetsregimer har jag intervjuat fem undersköterskor inom den kommunala hemtjänsten i en svensk storstadsregion för att åskådliggöra de praktiska aktiviteterna som organiserar arbetet. Mina resultat visar bland annat på några av de organisationsprocesser som skapar ojämlikhet, att ojämlikheterna nästan uteslutande är obegripliga för organisationen och att dessa därför legitimeras. Ett exempel är hemtjänstens begär efter femininitet som osynliggörs och på så vis fastställer yrkets låga position i organisationens hierarki. Jag visar även att hetero- och cisnormativitet råder i de informella interaktionerna medan en ”gör jobbet” och som därför verkar osynliggörande och exkluderande för dem som bryter mot dessa normer. Rasism genomsyrar samtliga undersökta delar av organisationernas ojämlikhetsregimer. Jag synliggör även den hegemoniska maskuliniteten som en faktor som skapar och upprätthåller den könssegregerade arbetsmarknaden (och organisationen) där hemtjänsten som kvinnodominerande arbetsplats erbjuder en trygg frizon. / The purpose of this essay is to investigate, through an intersectional perspective, organizational processes within the municipal administration that construct and reproduce inequality. The question of how inequality is constructed and reproduced in the organization of the municipal home care service is examined on the basis of the significance of sex/gender, sexuality, class and race/ethnicity. My theoretical framework consists of these theoretical fields including the concept of intersectionality and the gender and organizational researcher Joan Acker's theory of organizations as inequality regimes. In order to investigate the organizations' inequality regimes, I interviewed five assistant nurses within the municipal home care service in a Swedish metropolitan region to illustrate the practical activities that organize the work. My results show, among other things, some of the organizational processes that create inequality, that the inequalities are almost entirely incomprehensible to the organization and that these are therefore legitimized. One example is the home care service's desire for femininity that is invisible and thus determines the profession's low position in the organization’s hierarchy. I also show that hetero- and cisnormativity prevail in the informal interactions while "doing the work" and which therefore exclude and make those who do not conform to these norms invisible. Racism permeates all the investigated parts of the organizations' inequality regimes. I also highlight the hegemonic masculinity as a factor that creates and maintains the gender-segregated labor market (and the organization) where home care service as a women-dominated workplace offers a safe zone.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kön/genus och sexualitet gestaltas i figurteater i förskolan samt om/hur berättelserna som gestaltas utmanar och/eller reproducerar normer kring kön/genus och sexualitet. Genom kvalitativ metod och observationer där pedagoger gestaltat figurteater har empirin samlats in och analyserats med Butlers (i Rosenberg 2005; 2007) begrepp performativitet och den heterosexuella matrisen. Med begreppen som analysverktyg har tre mönster trätt fram i empirin från observationerna i förhållande till mina två frågeställningar. Mönstren är: figurerna, aktörskap och heterosexualitet. Mina frågeställningar är:•Hur gestaltas kön/genus och sexualitet i narrativen?•Vilka berättelser gestaltas med figurteater i förskolan, är det utmanande och/eller reproduktiva berättelser?Resultatet av denna studie visar att gestaltningarna med figurteater till största delen reproduserar de rådande normer kring kön/genus och sexualitet. Det fanns några exempel när pedagoger bröt mot de rådande stereotypa kön/genus normerna genom att förändra berättelsen, karaktärers aktörskap eller hur figurernas såg ut i gestaltningen däremot fanns det ingen annan sexualitet gestaltad än den heterosexuella. Slutsatsen är att de berättelser som gestaltas till mycket liten del utmanar de rådande normerna kring kön/genus och sexualitet.

Moral och moralutveckling är ett komplext område som kan vara viktigt att belysa i socialt arbete, då det visat sig att ungdomar med ett normbrytande beteende ofta har en lägre moralnivå än andra ungdomar. Det kan därför hävdas att det finns ett behov av moralfrämjande insatser inom ramen för behandling. Studiens syfte är att undersöka moralutveckling och ställa detta mot behandlingsprogrammet Aggression Replacement Training för att se hur de moralbildande komponenterna är tänkta att främja normbrytande ungdomars moralutveckling. Ett vidare syfte är att undersöka hur moralteorier och ART kan förstås ur ett genusperspektiv. I Studien används scoping samt en riktad innehållsanalys för att tematisera manual, forskning och litteratur. Resultatet visar att ART:s syfte med moralträning är att ungdomar ska ledas framåt i sin moralutveckling och nå en medvetenhet kring ömsesidigt beroende mellan individ och samhälle. Behandlingsutfallet påverkas av en kombination av olika faktorer, inom och utanför behandlingsprogrammets ramar. Det är oklart huruvida det finns ett behov av att anpassa behandling utefter kön, dock kan det hävdas att det utifrån ett genusperspektiv krävs individanpassning. Diskussionen belyser att det kan finnas ett behov av att göra en distinktion mellan moraliskt resonerande och moraliskt handlande, samt så diskuteras genusperspektivets betydelse i relation till könsroller och socialisering. / Morality and moral development are complex topics that may be important to social work, as it has been found that adolescents with antisocial behavior often has a lower moral level than other juveniles. It can therefore be argued that there is a need for moral interventions when different interventions are organized. The purpose of this study is to explore moral development in relation to the treatment program Aggression Replacement Training, how the components in moral skill training are meant to promote moral development in juvenile delinquents. A further aim is to examine how moral theories and ART can be understood from a gender perspective. Methods used in this study are scoping and directed content analysis. The results show that ART:s aim with moral training is to lead juveniles forward in their moral development. A combination of factors, both within and outside the treatment program affects the treatment outcome. Whether there is a need to adjust treatment to sex is unclear, thus it can be argued that there from a gender perspective may exist a need for more personalized treatment. The discussion illuminates a need to make a distinction between moral reasoning and moral action in treatment. Furthermore the discussion considers gender perspective in relation to gender role and socialization.

In this essay the aim is to examine what an analysis of records of the Swedish phenomenon called the “mara” or nightmare can tell us about gender relations in the nineteenth century Swedish peasant society. From Snorre Sturlasson to studies done in the present day I go through records and the people who has written them for answers to my questions. I use the methods sex/gender and Michel Foucault’s perspective of power and my main material I study is records from DAG.With this essay I take you through methods, and descriptions of the “mara”. I also take a closer look on the people who has written down what the people thought and their believes about the “mara” during the nineteenth century. I also take a closer look on the books that has been followed by the recorders.

Studiens syfte är att undersöka hur diskursen om glastaket har förändrats under en tjugoårsperiod. Detta med avsikt att utifrån ett genusvetenskapligt angreppsätt belysa vilka föreställningar och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändring i diskursen bygger på. Mina frågeställningar följer mitt syfte. Mina avgränsningar är kön/genus, den ojämna könsfördelningen på svenskt näringsliv och en tjugoårsperiod. Dessa avgränsningar grundar sig i mitt material som är två statliga offentliga utredningar från 1997 och 2014 som har behandlat glastaket. Uppsatsens teori och metod består av en kritisk diskursanalys, varav teoridelen består av Faircloughs tredimensionella modell. Slutsatsen dras från resultatet som visar att diskursen om glastaket har förändrats, från ett fokus på en diskurs om befattningssegregering med faktorer som ålder, arbetstid och utbildning till förändring med faktorerna jämställdhet, genus och föräldraskap. De föreställningar och maktstrukturer mellan kvinnor och män som förändringen bygger på är isärhållning av kön och manlig överordning. / The aim of this essay is to examine how the discourse of the glass ceiling has changed in twenty years. This with an approach of gender studies highlight which performances and power structures between women and men this change is based on. My questions follow my aim. My delimitations are sex/gender, the unequal gender distribution in Swedish industry and a twenty-year period. This is based on my material that are two State public reports from 1997 and 2014 that have treated the glass ceiling. The theory and method are a critical discourse analysis, whereof the theory is Faircloughs three-dimensional model. The conclusion can be drawn from the results and it shows that the discourse of the glass ceiling has changed, from a focus on position segregation to change. The performances and power structures between women and men that this change is based on are separating the sexes and male superiority.

<p>Med utgångspunkt i diskrimineringslagen och läroplanen analyseras i denna uppsats framställningen av kön och sexualitet i tre läroböcker för tyska för nybörjare. Analysen har ett normkritiskt och queerteoretiskt perspektiv och utgår ifrån att samhälleliga normer skapar makt och hierarkier mellan människor och grupper samt att det talade och skrivna språket spelar en betydande roll i norm(re)produktionen. Läroböckerna skapar en mycket heteronormativ bild av verkligheten, då figurerna ofta är stereotypt manliga och kvinnliga och då enbart heterosexuella kärleksrelationer och familjekonstellationer visas upp. I diskussionen ställs frågan om detta är förenligt med läroplanen, som bl.a. menar att skolan ska motverka traditionella könsmönster, och normkritisk pedagogik diskuteras som ett sätt att göra undervisningen mer inkluderande.</p> / <p>Mit dem Diskriminierungsgesetz und dem Lehrplan als Ausgangspunkte, wird in dieser Arbeit die Darstellung von Geschlecht und Sexualität in drei Lehrbüchern für Deutsch als Fremdsprache analysiert. Die Analyse hat eine normkritische und eine queertheoretische Perspektive und geht davon aus, dass gesellschaftliche Normen Macht und Hierarchien zwischen Menschen und Gruppen herstellen und befestigen. Es wird auch vorausgesetzt, dass die gesprochene und geschriebene Sprache eine bedeutende Rolle an der Norm(re)produktion spielt. Die Lehrbücher zeigen ein sehr heteronormatives Weltbild auf, indem die Figuren oft stereotyp männlich und weiblich sind und weil ausschließlich heterosexuelle Liebesbeziehungen und Familienkonstellationen vorhanden sind. Es wird die Frage gestellt, ob diese Tatsache mit dem Lehrplan vereinbar ist, der u.a. meint, dass die Schule traditionelle Geschlechtsmuster beseitigen soll. Die normkritische Pädagogik wird als eine Lösung präsentiert, die den Unterricht inkludierender machen kann.</p>

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses. The thesis shows how the life of singles is made understandable where the interviewee´s constructs their reality by either creating their own life's as possible ways of living and distance themselves from coupledom or by striving for the twosome way of living. This is done by a construction of gender and age performance as different in the single and the twosome life. It also shows paradoxes where discourses of advantage independence meet discourses that construct twosome relationships as the only place for the development of real masculinity or of a special form of preferable femininity. The construction of gender and age as performed different in the single and the couple life provides an understanding of the interviewee's creation of self-image in relation to normative heterosexual coupledom.

<p>This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses. The thesis shows how the life of singles is made understandable where the interviewee´s constructs their reality by either creating their own life's as possible ways of living and distance themselves from coupledom or by striving for the twosome way of living. This is done by a construction of gender and age performance as different in the single and the twosome life. It also shows paradoxes where discourses of advantage independence meet discourses that construct twosome relationships as the only place for the development of real masculinity or of a special form of preferable femininity. The construction of gender and age as performed different in the single and the couple life provides an understanding of the interviewee's creation of self-image in relation to normative heterosexual coupledom.</p>