<p>Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas. Vårt material är ett urval på fyra annonser av kampanjens totalt 40 annonser samt fyra personer ur Diesels målgrupp – i detta fall mellan 20 och 25 år. Diesel säljer kläder och accessoarer och anses som ett väletablerat företag. För sådana företag räcker det ofta med att placera sin logotyp i annonsen tillsammans med en illustration för att nå sin målgrupp. Vi har i uppsatsen även använt oss av teorier om företags märkesbild, varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, livsstil och kampanjer. I besvarandet av våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna semiotik och retorik kombinerade i vår egen modell Retorsemiomodellen samt kvalitativa intervjuer och receptionsanalys. Efter att ha gjort analyser utifrån dessa metoder kom vi fram till att respondenterna överlag var mycket överrens i sin tolkning av annonserna. Utifrån vår modell ser vi att annonserna kan tolkas på ett sätt som får mottagare att reagera, dock inte särskilt kraftigt. På många frågor uttrycker våra respondenter en osäkerhet i förståelsen av annonserna. Men en sak är säker; samtliga vill vara stupid efter att ha tagit del av de fyra annonserna.</p>

Reklam försöker fånga intresset hos likgiltiga och stressade mottagare. Den försöker få oss att stanna till, men vill även bli ihågkommen efter att vi har lämnat den. I den här c-uppsatsen Are you smart enough to be stupid? är syftet att få ökad förståelse för hur Diesels - ett modeföretags - image framställs i dessa annonser. Vi besvarar frågor om vilket budskap annonserna förmedlar till dess mottagare och hur orden smart och stupid tolkas. Vårt material är ett urval på fyra annonser av kampanjens totalt 40 annonser samt fyra personer ur Diesels målgrupp – i detta fall mellan 20 och 25 år. Diesel säljer kläder och accessoarer och anses som ett väletablerat företag. För sådana företag räcker det ofta med att placera sin logotyp i annonsen tillsammans med en illustration för att nå sin målgrupp. Vi har i uppsatsen även använt oss av teorier om företags märkesbild, varumärkesbyggande, varumärkesidentitet, livsstil och kampanjer. I besvarandet av våra frågeställningar har vi använt oss av metoderna semiotik och retorik kombinerade i vår egen modell Retorsemiomodellen samt kvalitativa intervjuer och receptionsanalys. Efter att ha gjort analyser utifrån dessa metoder kom vi fram till att respondenterna överlag var mycket överrens i sin tolkning av annonserna. Utifrån vår modell ser vi att annonserna kan tolkas på ett sätt som får mottagare att reagera, dock inte särskilt kraftigt. På många frågor uttrycker våra respondenter en osäkerhet i förståelsen av annonserna. Men en sak är säker; samtliga vill vara stupid efter att ha tagit del av de fyra annonserna.

Studien ämnar undersöka lärarstudenters mottagande av en kommunikationskampanj mot näthat. Syftet är att förstå hur de uppfattar kampanjen och dess budskap, samt hur de ser på kampanjen i förhållande till sin framtida yrkesroll som lärare. Studien använder tvåstegshypotesen och begreppet opinionsbildare, samt social marketing-disciplinens ramverk för att besvara frågeställningarna. Dessutom används teorin om sekundär socialisation och tankar om sociala normer för att bättre förstå studiens kontext. Studien har en kvantitativ ansats och empiri samlas in med hjälp av en digital enkät. Empirin analyseras och diskuteras sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Studien visar att lärarstudenterna anser att kampanjen berör viktiga ämnen och anser att klassrumsövningarna är användbara. De anser sig i allmänhet vara kunniga om ämnen som kampanjen tar upp, som sexism, rasism, homofobi och samhällets normer. Däremot anser de sig inte veta så mycket om anonymitet på nätet, lagstiftning kring kränkningar online och var det finns hjälp att få vid nätmobbning. Analysen av resultatet pekar också på att de har en medvetenhet kring sin framtida yrkesroll och anser att de har ett ansvar att arbeta med de frågor som kampanjen berör. Det verkar också som att de anser att kampanjens metodmaterial skulle utgöra ett användbart verktyg som kan hjälpa dem att ta sig an den uppgiften. / This study aims to examine the reception of a communication campaign against hate speech online and cyber-bullying. The purpose it to understand how teacher students at university level, perceive the campaign and its messages, as well as how they perceive the campaign in relation to their future teacher profession. The study’s theoretical framework includes the theory of two-step flow of communication, with the core concept of opinion leaders. It also includes teachings from the social marketing discipline. To better understand the context of the study, the theory of secondary socialisation is used, together with a social norms-perspective. The study uses a quantitative survey method. Empirical data is collected through an online survey and is later analysed and discussed with the help of the aforementioned theoretical framework. The results show that the teacher students think the topics of the campaign are important. In general, they rate their knowledge on the campaign topics highly. They claim to know a lot about sexism, racism, homophobia and societal norms. However, they rate their knowledge on other topics lower – they claim to not know as much about online anonymity, legislation about hate speech or the resources that are available when cyber-bullying occurs. The analysis shows that the teacher students are aware of the socialising role that comes with their future profession. They seem to think that it is part of their responsibility as teachers to work with the themes specified in the campaign. It seems like they think the campaign material and classroom exercises would be useful tools when it comes to living up to that responsibility

Prejudices are a big problem in our society and something that some underprivileged groups suffer from more than others. One of the many negative effects of prejudices is that some groups are finding it more difficult than others to get a job. One of these groups are people with a disability. Would it be possible to reduce prejudices and change negative attitudes by using commercials? If so, how could it be accomplished?The purpose of this study is to investigate how the prominent participants of Arbetsförmedlingen’s campaign Se Kraften are depicted in the campaign. I have analysed two texts, two film clips and one image from the campaign by using qualitative text analysis and multimodal analysis. I have also used a comparative analysis between the results of the accomplished analysis and the expressed strategies of the campaign.The results show that people with a disability are depicted as active and just as good co-workers as people without a disability. The employers in the campaign are depicted as people who employ people with a disability and who encourage other employers to do the same thing. Arbetsförmedlingen are depicted as an administrative authority which can help employers with the employment of people with a disability and the target audience “employers” are depicted as people who obviously want to employ people with a disability.

Konsumtionen i världen ökar och ett sätt att motverka den miljöpåverkan det medför är återanvändning genom second hand. Många second hand-verksamheter har välgörenhetssyfte och för att uppmuntra till köp krävs god marknadsföring samt ett starkt varumärke och där spelar butiken en central roll. Föreliggande studie har därför undersökt hur ett grafiskt kampanjmaterial för användning i en second hand-butik med välgörenhetssyfte kan vara utformat för att öka betalningsviljan. För att besvara forskningsfrågan har forskning genom design använts. Tidigare forskning och en förstudie har legat till grund för designarbetet genom vilket två koncept kallade Oväntad kombo och På köpet har tagit fram. Båda koncepten förmedlar vad pengarna vid köp går till, men har olika angreppssätt. Koncepten värderades genom kvalitativa intervjuer, vilka visade att det fanns stora risker att konceptet På köpet missuppfattades, medan Oväntad kombo upplevdes som tydligt och väckte positiva känslor. Värderingen resulterade i att konceptet Oväntad kombo rekommenderas för användning i butik. En kvantitativ jämförelse visade dessutom att konceptet leder till mätbar ökad betalningsvilja.

Studiens syfte är att se hur sociala rörelser och stater interagerar, samt hur dialogen ser ut inom respektive part. Frågeställningarna som syftar till att fånga det är således; Hur ser relationen mellan sociala rörelser och stater ut, och hur påverkar var sidas val av strategier motpartens handlingsmönster? Samt; Vilka interna strategier inom kampanj respektive stat är mest framträdande? För att undersöka det har två kampanjer valts ut, Fees Must Fall i Sydafrika och Fund Our Future i Storbritannien. Vidare har nyhetsartiklar valts från sammanlagt nio av ländernas mest lästa nyhetstidningar. Fyra teoretiska ingångar fått vägleda analysarbetet; radical flank effect, symbolic damage, protest policing och eventful protest. Dessa är alla analytiska verktyg som hjälper oss förstå de mångfacetterade dimensionerna som existerar parallellt inom sociala rörelser och statens arbete. Den samlade tidigare forskningen har utforskat specifika delar av de nämnda begreppen, men däremot har aspekternas samverkande förmåga inte tidigare studerats. Studiens resultat visar att våldsamma aktioner ofta leds av radikala demonstranter. Dessa leder ofta inte enbart till stor medial uppmärksamhet, utan kan beroende på kontext förändra sociala rörelser och statens interna strategiska struktur. Det innebär även att fredliga aktioner ofta hamnar i skymundan, vilket bidrar till att befästa uppfattningen om att våld krävs för att sociala rörelsers syfte ska synas. Även stater kan uppleva sig nödgade att använda våldsamma strategier i mötet med demonstranter. Vidare visar resultaten på att det finns en interaktiv dynamik mellan kampanjer och stater, som även visar på aktörskap inom respektive part.

Det kan idag vara svårt för företag att engagera sin publik på grund av allt innehåll som ständigtpubliceras. Transmedialt berättande har kommit att bli ett begrepp som tillåter publik attinteragera med innehållet och sprida det vidare. Konceptet har kommit att bli ettmarknadsföringsverktyg för att det tillåter att kunna interagera med målgrupp och sprida ettföretags information.Tidigare exempel på transmedialt berättande appliceras i huvudsak på större företag ochproduktioner. Syftet med studien är därför att utforska transmedialt berättande sommarknadsföringsverktyg för mindre verksamheter. Detta sker genom att praktiskt utforma enkampanj tillsammans med STPLN där STPLN står som exempel för hur detta kan appliceras påen mindre verksamhet.Studien har använt sig av två kvalitativa metoder - deltagande design ochfokusgruppsintervjuer. Deltagande design är studiens primära datainsamlingsmetod och haranvänts för att låta STPLN vara en del av arbetsprocessen då dessa besitter kunskap som är avvärde för utformningen av kampanjen. Utformningsarbetet har genomförts med hjälp av bådaparternas expertis, STPLN och författarna till studien. Fokusgrupperna med berörd målgrupputvärderade det praktiska arbetet.Resultatet av studien visar på att den transmedialt berättande kampanjen för STPLN börutformas utifrån aktivt deltagande, kollektiv intelligens, interaktion och platsspecifiktberättande. Detta kan i sin tur generera spridning i och med att det tillåter användaren att varaden indirekta marknadsföraren för kampanjen. / Today it is difficult for companies to engage the audience due to the content that is constantlybeing published. Transmedia storytelling allows the user to interact with the content and to passit through. The concept has become an effective marketing tool to interact with the target groupand to spread a companys’ information.Previous examples of transmedia storytelling are mainly applied on enterprises and largeproductions. Thus, the purpose is to explore transmedia storytelling as a marketing tool forsmaller organizations. It happens by practically designing a campaign together with STPLNwhere STPLN stand as an example of how it can be applied to a smaller organization.The thesis has used two qualitative methods - participatory design and focus groups.Participatory design is the primary method and has been used to include STPLN in the processdue to their knowledge which is of value for the campaign. The practical work has beenimplemented by the expertise from both parties, the organization and the authors of the thesis.The target group then evaluated the practical work through two focus groups.The result indicates that the transmedia storytelling campaign for STPLN should be designedbased on the aspects of active participation, collective intelligence, interaction and site specificstorytelling. Subsequently this may generate in spreadability of the campaign since it allows theuser to be its indirect marketer.

Syftet med studien är att undersöka hur medias rapportering av LVU-kampanjen ser ut. LVU-kampanjen syftar till den kampanj där den svenska socialtjänsten påstås kidnappa muslimska barn utan rättslig grund. Med studien vill vi synliggöra de diskurser och eventuella underliggande attityder som skapas när media rapporterar om LVU-kampanjen. Fokus för studien ligger på vilka kategorier av människor som ställs emot varandra, vilka personer som kommer till tals i artiklarna och hur det påverkar hur debatten beskrivs samt hur språket används för att beskriva socialtjänsten och deras arbete. Uppsatsen redogör för och diskuterar de mest framträdande diskurserna i debatten; våldsdiskursen, diskursen om hot mot den svenska säkerheten, diskursen om den hotfulla socialtjänsten samt diskursen om den obildade andre. Analysen visar att nyhetsmedia porträtterar en bild av att debatten ger uttryck för hot och våld mot yrkesverksamma, som utifrån ett större perspektiv kan påverka den svenska säkerheten. Den visar också att socialtjänsten målas upp som hotfull samt en bild av att rädslan och misstron gentemot socialtjänsten är baserad på okunskap. / The aim of this study is to analyze how the LVU-campaign is presented in news media. The LVU-campaign aims at the campaign in which the Swedish social service is alleged to kidnap muslim children without a legal basis. With the study, we want to pay attention to the discourses and possible underlying attitudes that are created in the media. The study focuses on the categorization of people, which people are spoken in the articles and how that affects how the debate is described, and lastly how the language is used to describe social services and their work. The essay describes and discusses the most salient discourses in the debate; the discourse of violence, the discourse about threats to Swedish security, the discourse about the threatening social service and the discourse about the uneducated others. The analysis shows that the news media portrays that the debate gives expression to threats and violence against professionals, which from a larger perspective can affect Swedish security. The analysis also shows that the news media portrays the social services as threatening and that the debate is developed because of lack of knowledge.

This study examines cinematic storytelling by looking at screenshots from episode three of the tv-series The Last of Us (2023). The purpose is to illustrate how scenography in the chosen material can represent meaningful concepts about the main character's identity and statues. The study examines how scenography in the character Bill's home can be seen as identity markers based on Pierre Bourdieu's capital theory. The study further uses Petter Skult to contextualize the world and zombie genre in which the tv-series takes place. Through a qualitative visual analysis the screenshots are described and analyzed in relation to Bourdieu's ideas about economic and cultural capital. The results suggest that Bill's status has increased both in terms of economic and cultural capital in the context of a unraveling zombie apocalypse. Scenography in Bill’s home further suggests his contradictive identity as both tough survivalist and cultural connoisseur. His home in an idyllic small-town neighborhood further suggests his identity as a symbol for American patriotism. The result is lastly followed by a discussion about class and xenophobia. / This media production is a fictional marketing campaign for the city of Malmö which uses visual communication with the aim to encourage young people to send in citizen proposals.

Ett problem svenska socialtjänsten står inför är att förtroendet från medborgarna minskar, desinformation delas i större utsträckning och år 2021 började LVU-kampanjen att spridas. Kampanjen hävdar att socialtjänsten omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd. Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare upplever att deras arbete påverkas av den pågående LVU-kampanjen. Uppsatsen är en kvalitativ studie utförd med semistrukturerade intervjuer, fem respondenter deltog vilka samtliga är socialsekreterare från olika kommuner i Sverige. En tematisk analys har sedan använts för att hitta mönster och teman i empirin. Teorier som sedan applicerats i analysavsnittet är handlingsutrymme, socialkonstruktionism och makt. Studiens resultat visar att socialsekreterarnas arbetssituation påverkas av LVU-kampanjen men i varierande utsträckning. Bland annat så framkommer det att socialsekreterarnas relation och kontakt med deras klienter har förändrats och försämrats. Det framkommer även att det tar längre tid i möten med klienterna vilket är en bidragande faktor till att arbetsbelastningen har ökat. Dessutom visar resultatet att fler klienter avstår från att söka hjälp av socialtjänsten på grund av ökad rädsla att deras barn ska omhändertas. Socialsekreterarna upplever dessutom en större oro inför att utsättas för hot relaterat till kampanjen och dess anhängare. Vidare framkommer det att LVU-kampanjen diskuteras på samtliga arbetsplatser men att detta sker i olika forum och i varierande utsträckning. Socialsekreterarna själva uppfattar fenomenet bland annat som skadligt och oroväckande. Det framkommer även att få förändringar har gjorts på arbetsplatsen relaterat till kampanjen men att det som har förändrats är relaterat till säkerhet, likt begränsningar att filma och spela in ljud i offentliga utrymmen på socialkontoren. Resultatet visar även att handläggningsprocessen i ärenden inte påverkats av kampanjen. De förändringar som socialsekreterare anses krävs för att minska desinformationen är mer resurser, bättre kommunikationsvägar mellan klienter och myndigheter, fler politiker som intresserar sig för problematiken samt ett ökat samhällsengagemang. Slutligen framkom det att kampanjen som inledningsvis handlat om att muslimska barn omhändertagits utan rättsligt stöd, nu inkluderar oro från fler familjer oberoende av religiös tillhörighet / The Swedish social services are facing a problem where the citizens' trust is declining, disinformation is spreading and in 2021 a campaign started claiming that Muslim children are being taken into immediate care without legal support. The purpose of the study is to examine how Swedish social workers experience that their work is affected by the ongoing LVU-campaign. The study was carried out with a qualitative method and semi-structured interviews and five social secretaries from different municipalities participated. A thematic analysis was used to find patterns and themes in the material extracted from the interviews. Theories that were applied in the analysis section were margin for maneuver in work, social constructionism and power. The study’s results showed that social workers' situations are affected by the LVU-campaign in different ways. The meetings with clients take more time which is a contributory factor to the increased workload. Some of the study's key findings are that the contact and relationships with the clients have changed for the worse and also that clients are seeking less help because of fear. Social secretaries are also more worried about being threatened because of the campaign. The study also shows that the campaign is discussed at all of the social secretaries’ workplaces but that they talk about it in different forms and variations. The social workers themselves describe the phenomenon as damaging and alarming. Some more findings show that the different workplaces have made certain changes related to the campaign but that these are mostly related to security, like limitations to record sound or video inside public spaces in social services offices. The result also shows that the social secretary's work process in client cases has not changed due to the campaign. The changes that the social workers consider necessary in order to reduce the disinformation are more resources, better lines of communication between clients and authorities, more politicians who are interested in the problem as well as increased community involvement. Lastly the campaign is also considered to have spread from just being about muslim children being taken into immediate care without legal support to include concerns about the social services from more families regardless of their religion or nationality.