Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn. Vår undersökning visar att andelen sålt vin ökar och andelen såld sprit minskar, ju högre utbildningsnivån i kommunen är. Vi fann även att sambandet mellan andelen sålt vin och sprit i förhållande till utbildningsnivån minskade mellan åren 1998 och 2007. Vidare kunde vi även finna att kommuner som ligger nära världsstäderna Stockholm och Köpenhamn, har högre andel vinkonsumtion. Detta visar att på att globaliseringen påverkar dryckesmönstren och även denna faktor hade större betydelse 1998 än 2007. Vi fann också att kommunernas medianinkomst påverkar vilken alkoholtyp som det säljs mest av i kommunen, men när vi jämförde den med andra faktorer förlorade den sin betydelse.Nyckelord: Sociologi, dryckesmönster, alkoholförsäljning, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, globalisering / The aim of this study is to examine which variable or variables that affect the division of alcoholic beverage selling in different types of alcoholic beverage, which variable that is the most important and if there have been any changes during the time between 1998 and 2007. We used regression analysis of statistics and used the Swedish municipalities as units. Furthermore we used Pierre Bourdieu’s concepts economic capital and cultural capital to analyse our data. We also used Anthony Gidden’s theory about the globalization and global cities. We used median income as an indicator for economic capital and level of education as an indicator for cultural capital. We also viewed how close the municipalities are located to Stockholm and Copenhagen as indicators for the importance of global cities. Our study shows that the proportion of sold wine increases and the proportion of sold spirits decreases the higher the mean education level in the municipalities is. The connection between the alcoholic beverage types and education level were stronger 1998 than 2007. We can also see a connection between how close to the global cites Stockholm and Copenhagen the municipalities are located. The wine selling is higher in the municipalities that are located close to the global cities than other municipalities. This shows the importance of the globalization as a factor that affects the alcoholic beverage selling. We also discovered a connection between median income and which alcoholic beverage type that is the most popular in a municipality. The importance of median income disappeared when we compared it to other variables.Keywords: Sociology, drinking pattern, alcoholic beverage selling, cultural capital, economic capital, globalization / VG

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme’s concepts ”goal rational” and ”education oriented” schools.

Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.   Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det.

Bakgrund: Samhällsintresset bland konsumenter har ökat, vilket har bidragit till att både svenska och internationella företag måste agera och ta sitt sociala ansvar.  Hållbarhet berör alla företag runt om i världen och i takt med detta skapas en angelägenhet för företag att arbeta i linje med CSR (Corporate Social Responsibility). Hur mycket ansvar ska företagen ta? Är målet att endast uppnå vinstmaximering eller ska CSR-perspektivet tas i beaktning? Syfte: Syftet i denna studie är att undersöka hur CSR-arbete påverkar svenska företags finansiella prestanda, med avseende på lönsamhet (CFP). Metod: Denna studie har använt en deduktiv kvantitativ metod, för att kunna besvara studiens frågeställning samt uppfylla syftet. Folksams rapport “Index för ansvarsfullt företagande” användes för att operationalisera CSR-variabeln och Tobin’s Q, ROE, ROA samt vinstmarginal användes för att operationalisera lönsamhet. För att undersöka vilket samband som råder genomfördes multipel regressionsanalys. Slutsats: Studiens resultat påvisar att det råder ett negativt samband mellan CSR och lönsamhetsmåttet ROE. Resterande lönsamhetsmått Tobin’s Q, ROA och vinstmarginal råder det inget samband, då det inte går att statistiskt påvisa. / Background: Consumer interest in the community has increased, which has helped both Swedish and international companies to act and take their social responsibility. Sustainability affects all companies around the world and, such as, creates an issue for companies to work with CSR (Corporate Social Responsibility). How much responsibility should companies take? Is the goal to only maximize profits, or should the CSR-perspective be considered? Purpose: The purpose of this study is to examine how CSR affects Swedish company’s financial performance, in terms of profitability (CFP). Methodology: This study has used a deductive quantitative method to be able to make a statistical generalization, to answer the question of the study as well as fulfillment the purpose. Folksam’s report “index för ansvarsfullt företagande” was chosen to operationalize the CSR-variable, and Tobin’s Q, ROE, ROA och profitmargin were used to operationalize profitability. To examine how CSR affects financial perfomance a multiple regression analysis was used. Conclusion: The studys results indicate that there is a negative correlation between CSR and ROE. Remaining profitability Tobin’s Q, ROA and profitmargin indicates that there is no significant correlation between CSR and profitability.

No description available.

Under början av 2000-talet stod musikbranschen inför några svåra år när fildelning blev allt vanligare och försäljningen av CD-skivor sjönk kraftigt. Denna uppsats undersöker vad som hände med musikbranschen efter denna kris och hur musikbranschen som fält ser ut idag. Detta undersöks utifrån Pierre Bourdieus teorier om det kulturella fältet och olika former av kapital samt Emma Stenströms teori om att vi rör oss i en ny kulturekonomi. Genom att lyssna på podcastserier från Sveriges Radio och DMG Education med fokus på musikbranschen utfördes en innehållsanalys som genererade fyra teman; krisen, musikbranschens demokratisering, image och pengar. Krisen uppkom som en konsekvens av digitaliseringen av musikindustrin. Denna digitalisering har ändrat förutsättningarna och strukturen för musikbranschen som fält. Skivbolagens maktposition är inte längre lika stor och streamingföretaget Spotify har snabbt stigit till att bli en av de dominerande aktörerna inom fältet. Artistens maktposition har även förstärkts, något som inom fältet beskrivs som demokratiseringen av musikbranschen. Krisen har även lett till att det blivit allt mer accepterat för artisterna att tjäna pengar och samarbeta med den kommersiella sektorn vilket tidigare inte vara lika accepterat. / In the beginning of the 20th century the music industry went into a crisis when file sharing became more common and at the same time the sale of the CD dropped. This thesis tries to examine what happened with the music industry in Sweden after this crisis and tries to identify the key actors in the field today. This will be illustrated through Pierre Bourdieu’s theory of the cultural field and different forms of capital as well as Emma Stenströms theory of the culture economy. A content analysis was made by listening to podcast series from Sveriges Radio and DMG Education covering the music industry, which generated four themes; the crisis, the democratisation of the music industry, image and money. The crisis emerged as a consequence of the digitalization of the music industry. This digitization has changed the structure and qualifications that constructs the field. The record companies power position is no longer as great and the streaming company Spotify have rapidly risen to become a dominating actor within the field. Even the artists power position has become greater, something that within the field has been described as the democratization of the music industry. It has become more acceptable for the artist to earn money after the crisis and cooperation with the commercial industry are at large more approved of. This goes against the previous position of the field where economic success was secondary to cultural values.

Introduktion En anledning till att företag vill ge ut frivillig redovisning kan vara för att erhålla positiva ekonomiska effekter så som minskad kapitalkostnad. Tidigare forskning finner blandade resultat gällande den frivilliga redovisningens påverkan på kapitalkostnaden. Forskningen indikerar att olika innehåll i den frivilliga redovisningen kan ge varierande effekter på kapitalkostnaden. Därför är det intressant att göra en mer detaljerad analys av innehållet i den frivilliga redovisningen relaterat till kostnaden för eget och lånat kapital. Syfte Studiens syfte är att förklara hur innehållet i den frivilliga redovisningen påverkar kostnaden för eget och lånat kapital. Metod Studien har en deduktiv ansats och utgår ifrån en kvantitativ strategi med kvalitativa inslag. Genom en tvärsnittsdesign genomförs en innehållsanalys av den frivilliga redovisningen i 44 börsnoterade bolags årsredovisningar för att kvantifiera innehållet. Slutsats Resultatet visar på att mer frivillig redovisning i form av information om risk och information av icke-finansiell karaktär leder till minskad kostnad för eget kapital. Mer aktierelaterad information, information av historisk, framåtriktad, kvantitativ, icke-kvantitativ och icke-finansiell karaktär leder till minskad kostnad för lånat kapital. Även mer frivillig redovisning totalt sett minskar kostnaden för lånat kapital. Resultatet bör dock endast ses som indikationer på hur sambanden kan se ut på grund av studiens begränsningar. / Introduction A reason for companies to publish voluntary disclosure can be to receive positive economic effects such as reduced cost of capital. Previous research find mixed results regarding the impact of voluntary disclosure on the cost of capital. Research indicates that different content of voluntary disclosure can affect the cost of capital differently. Therefore, it is of interest to conduct a more detailed analysis of the content of voluntary disclosure related to the cost of equity and debt capital. Purpose The purpose of this study is to explain how the content of voluntary disclosure affects the cost of equity and debt capital. Method This is a quantitative study with qualitative elements that has a deductive approach. Through a cross-sectional design, a content analysis of the voluntary disclosure in the annual reports of 44 listed companies is conducted to quantify the content. Conclusion The results show that more voluntary disclosure in the form ofinformation about risk and information of a non-financial nature leads to a reduced cost of equity. More share-related information and information of a historical, forward-looking, quantitative, non- quantitative and non-financial nature leads to a reduced cost of debt capital. More voluntary disclosure in total also reduces the cost of debt capital. However, due to the limitations of the study, the results should only be seen as indications of the nature of the relationships.

Tidigare forskning har endast fokuserats på företag med begränsningen LargeCap och i denna studie studerar vi vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital. Studiens resultat visar på ett liknande trendmönster med tidigare studier som enbart har analyserat LargeCap företag.   Syftet med studien är att undersöka vad medelstora företag rapporterar om intellektuellt kapital, med insamlad data från svenska börsnoterade företag. För att bemöta syftet har litteratur från tidigare forskning och empiriska data från urvalsföretagens årsredovisningar för 2014 samt 2018 använts. Till följd av detta kunde en frågeställning skapas: vilka delar av intellektuellt kapital är det börsnoterade företag redovisar?   Studien visar på att MidCap företag följer samma trend i rapporteringen av intellektuellt kapital som LargeCap företag. Resultatet visar dock på en lägre frekvens av rapporteringen i MidCap företag jämfört med tidigare studier om LargeCap företag.   Studien har bidragit till ett nytt teoretiskt perspektiv för att illustrera företags rapportering av intellektuellt kapital. Studien har bidragit till att skiljaktigheten i företagens rapportering inte är beroende av storleken för att bedöma ett rapporteringsmönster. Ett empiriskt bidrag är att studien har tillfört en ny tillämpningsgrupp i en befintlig teori och det praktiska bidraget är att intressenter informeras om vilka delar företag rapporterar om intellektuellt kapital samt hur företag kan använda denna studie till att anpassa rapporteringen av intellektuellt kapital. / Previous research has solely been focusing on companies with the restriction LargeCap and in this study we have studied what MidCap companies report regarding intellectual capital. The study results show a similar pattern with previous studies that has only analysed LargeCap.   The purpose of this study is to examine what MidCap companies reports about intellectual capital, with collected data from Swedish listed companies. To meet the purpose has literature from previous research and empirical data from the sampled companies' annual reports from 2014 and 2018 been used. Due to this could an issue be established: which parts of intellectual capital are the listed companies reporting?   The study of MidCap companies follows the same pattern in the reporting of intellectual capital as LargeCap companies. However, the result shows a lower frequency of reports in MidCap companies in relation to previous research about LargeCap companies.   The study has contributed to a new theoretical perspective to illustrate companies reporting regarding intellectual capital. The research has contributed to differences in companies reporting are not dependent on the size to assess a reporting pattern. An empirical contribution is that the study has brought a new sample group for an existing theory and the practical contribution is that the stakeholders are getting informed which parts of intellectual capital companies are reporting and also how companies can utilize this study to adjust their reporting of intellectual capital.

Högt presterande tjejer i gymnasieskolan erbjuds positioner som ger dem ett högt feminiserat kulturellt kapital men att de presterar bra behöver inte betyda att de är fria från sitt könshabitus och därmed mer jämställda. Jag har följt tretton tjejer på gymnasiekolans språkliga inriktning och studerat deras vardag i undervisningssituationer samt lyssnat till deras egen syn på sina prestationer. De aspekter jag särskilt lagt vikt vid är hur det feminina kapitalet reproduceras genom könshabitus, symboliskt våld samt det androcentriska synsättet. För att studera deras livsvärld har jag använt den etnografiska metoden och presenterar min empiri i form av en narrativ berättelse. Mitt resultat visar att tjejerna är framgångsrika och kompetenta men eftersom de erbjuds vissa subjektspositioner utifrån skolans förväntningar och utifrån det androcentriska heteronomin är deras höga prestationer dock ett feminiserat kapital. / High achieving girls at upper secondary school are given positions that give them a high feminized cultural capital, however, their high achievement does not translate into a position free from gender habitus. I followed thirteen girls at upper secondary school with language as major in their lifeworld in the classroom. I have also been listening to their own stories about their achievements. I have especially put notice into how the feminine capital is reproduced thru gender habitus, symbolic violence and the androcentric heteronomy. Furthermore, I have used the ethnographic method in order to study their everyday life in school and I present my data as a narrative story. My result shows that high achieving girls are highly competent and successful in the discourse of the school, however, the expectations of the school and the androcentric heteronomy offer them certain subject positions which make their high achievements a feminized capital.

With a background of digitalisation and what that has meant for the introduction of programming in the mathematics syllabus, this literature review examines forms of application for programming within mathematics in upper secondary school. This review also sets the background with the help of important key competencies for a digitalized information society, such as computational thinking, as described by the European Commission. The Swedish National Agency for Education has also prescribed several of these key competencies in its curricula. Previous research has also shown that increased digitalisation leads to an increased divide in society and threatens the equality of the school system. Thus, this review also examines possible risks of digital exclusion that applications of programming within mathematics and an emphasis on digitalisation may entail. To better explain this, Bourdieu’s theory of capital and habitus together with Selwyn’s theory of technical capital are used. The search results and their empirical data within this review include case studies, correlation and regression analyses, and data collected through interviews, questionnaires, and more. This review should not be considered generalizable for Sweden as a whole, but it shows several forms of application for programming within school mathematics and describes the impact on learning, risks of digital exclusion, success factors, and benefits this may entail. Furthermore, aspects of digital exclusion explicitly regarding capital are also discussed. This review is far from exhaustive, and several identified aspects have had to be excluded due to an ever-increasing scope. However, this only seems to indicate that interest for and within the research field is high and that it is actively being researched. This review highlights what much other research has shown, namely that the picture is not unambiguous and needs to be further clarified, which leads the discussion to further research. This review proposes a qualitative study to empirically examine students’ experiences of possible digital exclusion with an explicit connection to the application of programming within mathematics.