Anestesisjuksköterskan utför vård på avancerad nivå till patienter med behov av anestesi vid undersökningar och behandlingar. Arbetet sker i samråd med anestesiolog som del av ett multiprofessionellt vårdteam. Arbetsmiljöns fysiska, organisatoriska- och sociala faktorer påverkar vårdkvalitén, patientsäkerheten och personalens hälsa. Bristande arbetsmiljö kan orsaka ohälsa hos personalen vilket genererar ökad risk för vårdskador och vårdlidande. Syftet var att kartlägga anestesisjuksköterskors arbetsmiljö verksamma på operationsavdelningar inom VGR och Region Halland. En prospektiv tvärsnittsstudie med webbaserade anonyma enkäter genomfördes. Icke-parametriska tester av variablerna genomfördes i SPSS. Upplevelsen av arbetsmiljön tolkas som relativt god. Äldre och mer erfaren personal visade statistiskt signifikant samband med lägre grad nervositet. Statistiskt signifikant samband återfanns mellan konflikter och arbetsbelastning. Korrelation mellan självförverkligande, nervositet och konflikter visade på statistisk signifikans. Arbetsbelastningen anas upplevas något högre än önskvärt. Arbetet tycks innefatta konstant stress och strategier för att hantera detta kan underlätta. Anestesisjuksköterskestudenter och mindre erfarna upplever högre andel stress än äldre och mer erfaren personal vilket i vissa fall kan leda till byte av yrke. Viss brist på anestesisjuksköterskor finns samt en vårdskuld efter CoVid-19 pandemin kan påverka arbetsbelastningen och ett högre arbetstempo sker i kombination med mindre möjlighet till återhämtning och semester för personalen. En strategisk planering av resurser kan förbättra arbetsmiljön vilket ökar personalens prestationer och vårdkvalitén hålls konstant utan att bli ekonomiskt kostsam. Fortsatt kartläggning av arbetsmiljön för anestesisjuksköterskan behövs för att upptäcka förändringar över tid. Vidare studier behöver göras för att framför allt undersöka kausalitet.

Flerspråkiga elever börjar skolan med skilda språkliga förutsättningar vilket kan påverka deras skriftspråkstillägnande eftersom eleverna förväntas att lära sig att läsa och skriva på svenska i första hand. För att ge eleverna goda möjligheter att tillägna sig skriftspråket betonas förebyggande arbete för att undvika läs- och skrivproblematik vilket är något som modersmålslärare och specialpedagoger har erfarenheter av och kan samverkan kring. Studien syftar därför till att utveckla innebörder av specialpedagogers och modersmålslärares uppfattningar av att samverka samt undersöka om ett flerspråkigt kartläggningsredskap kan ge stöd i samverkan och bidra till förståelse av flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande. Studiens teoretiska del beskriver läsning och skrivning ur ett andraspråksperspektiv samt förutsättningar för samverkan mellan specialpedagoger och modersmålslärare. Studiens empiriska del visar resultat från en kvalitativ intervjuundersökning och med frågeformulär från 23 specialpedagoger och 27 modersmålslärare. Resultatet visar att det finns en variation av uppfattningar av att samverka eftersom samverkan i sig är ett komplext fenomen. Samverkan uppfattas på olika sätt vilket ger olika konsekvenser för dem som ska samverka. Samverkan kan uppfattas som situationsbunden vilket medför att det kan vara svårt att uppfatta möjligheter till samverkan. Samverkan kan också uppfattas som relationsbunden vilket innebär att samverkan utvecklas på olika sätt beroende på vilken relation som skapas. Om samverkan uppfattas utgöras av ambition innebär det att drivkraften till att söka svar kring de gemensamma flerspråkiga elevernas läsning och skrivning utvecklar samverkan i olika riktningar. Resultatet av kartläggningsredskapets stödjande funktion visar att redskapet inbjuder till samtal och diskussioner och ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och kunskaper kring eleverna. En övergripande slutsats som dras av studiens resultat är att för att specialpedagoger och modersmålslärare ska kunna samverka kring och arbeta förebyggande med sina elevers läsning och skrivning behöver de ges möjligheter att mötas, samtala och diskutera utifrån sina specifika kompetenser i ett flerspråkigt perspektiv. Det flerspråkiga kartläggningsredskapet kan bidra till samtal och diskussioner kring de gemensamma elevernas läsning och skrivning på olika språk och på så sätt öka förståelse för flerspråkiga elevers skriftspråkstillägnande.

Industries consists of processes where hundreds of products are produced every day. This means that small flaws within the flow of the information or process can show up relatively fast. This creates an interesting question: how different forms of information flaws can affect processes. A few previous studies have been conducted regarding this area. This purpose of this study is to research the different forms of information flaws that can affect a flow of information between two processes. An information and process map has been created through a case study at Kubal. The researched process has been the flow of material between two processes. The conclusions of this research has been that the information flow between processes has to be tied together in every area, so that every relevant process owner is aware of the whole process. Failure to do so implies that the flow of information works sub-optimally. Another important point is to be consistent with what system is being used; lack of certain functions within a system generates additional systems that acts as complements to the main system, which implies that another problem arises within the flow of information / Industrier består av processer där hundratals produkter produceras per dag. Detta betyder att små brister inom process- eller informationsflödet ger stora utslag relativt snabbt. Detta gör att en intressant frågeställning uppstår: hur olika former av informationsbrister påverkar processer. Ett fåtal tidigare studier diskuterar detta problem. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika former av informationsbrister kan påverka ett informationsflöde mellan två processer. En informations- och processkartläggning har skett genom en fallstudie på Kubal. Den undersökta processen har varit det materialflödet mellan två processer. De slutsatser som tagits fram är att informationsflödet inom processer måste knytas på en generell nivå, så att alla relevanta delprocessägare är med inom flödet. Misslyckandet av att motverka detta leder till att informationsflödet agerar suboptimalt. En annan viktig punkt är att vara konsistent med de system som används; funktionsbrister inom dessa system leder till att ytterligare system genereras för att agera som komplement, vilket implicerar ytterligare problem inom informationsflödet.

<p>When a company in the manufactory industry makes costly investments, it's important that these are used as much as possible. The company in this case claims that their invested robot cell, with CNC machine isn't used enough. The questions here are: How can we improve the use of the robot cell? Which products are appropriate for the production in the robot cell?</p><p> </p><p>As a method to come to a conclusion, an analysis has been made over the manufactured products. And also interviews with machine operators and the production management. Our work has also been based on literature studies,   because the production moment has been compared with models from Lean Production theories.     </p><p>The analysis shows that there are some limitations in the robot cell, which means that there are several demands that have to be fulfilled. From the investigated material our conclusion is that many products don't keep up with following demands: length, surface, tolerance dimensions, and shape. As a result of this, there are some products that can´t be manufactured in the robot cell, and therefore has to be produced in the ordinary CNC machine group.</p><p> </p><p>Interviews have declared that there doesn't exist any documentation from the production in the robot cell, which causes stop in the production. The data collection shows that an inner setting in the robot cell varies a lot, because the article supply is vast. Therefore it's hard to estimate average time for inner settings. The total time for inner settings could be reduced by shorten time for cleaning the CNC machine, pre-programming the robot and using fixtures which can be attached easily. This should increase the ability to run more articles in the robot cell.</p><p> </p><p>The conclusion is that the company could improve the production, by upgrading and investing in equipment for the robot cell.</p><p>Improvements can also be achieved by reduce the time for inner settings, and also by collect statistics from the production in the robot cell. This should make it easier to find reasons that keep the utilization rate low.   </p>

Massmedier utmålar den svenska skolan som i stadigt förfall. Enligt den senaste PISA undersökningen har resultaten i matematik försämrats jämfört med tidigare undersökningar. För att ge elever det stöd de behöver i matematik spelar kartläggningen av deras kunskaper en avgörande roll. En kartläggning behöver ge utförlig och entydig beskrivning av elevers kunskaper som förstås av alla inblandade parter. Denna studie undersöker hur speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter samt om hur de upptäcker, kartlägger och organiserar stödundervisningen för elever i matematiksvårigheter. Studien visar att intervjuade speciallärare och specialpedagoger beskriver matematiksvårigheter på samma sätt som också återkommer i forskningen. De finner diagnosen dyskalkyli problematisk då den beskriver elevens matematiksvårigheter, men inte dess orsaker. Speciallärarna och specialpedagogerna ser ett mervärde av diagnosticering om de får veta vad de ska göra med en elev som har dyskalkyli. Även i fråga om väl utförd kartläggning är både forskning och informanter eniga om dess betydelse för stödundervisningens utformning. Speciallärarna och specialpedagogerna anser entydigt att många elever i matematiksvårigheter utvecklar känslomässiga blockeringar som gör det svårare att arbeta med matematik. De för också fram betydelsen av att förebyggande insatser införs redan när eleverna börjar lågstadiet. Studien visar att matematikundervisningen bör arbeta än mer med att utveckla elevernas förståelse för matematik.

Syftet med detta arbete är att belysa förekomsten och genomförandet av kartläggningar av skriftspråkliga svårigheter inom sfi samt dess innehåll och ev. konsekvenser. Studien har ett specialpedagogiskt perspektiv, är inspirerad av kvantitativ metod och genomfördes med hjälp av webbaserad enkät där data insamlades från 29 lärare/personal inom sfi-utbildningen i olika kommuner i södra Sverige. En bakgrund ges med information omkring sfi-utbildningen följt av ett litteraturavsnitt där forskning gällande kartläggning på svenska och andraspråk presenteras. På grund av det låga deltagarantalet redovisas resultatet deskriptivt med frekvenstabeller och stapeldiagram. Studien visar att kartläggning av skriftspråkliga svårigheter förekommer, att de innehåller samma testbatteri som för studerande med svenska som modersmål och att de genomförs inom tre månader från kursstart av läraren i kursen eller speciallärare/pedagog. Den vanligaste konsekvensen är individuell läs- och skrivträning. Åtgärderna utvärderas kontinuerligt men trots detta räcker inte stödet till för att den studerande ska nå kursmålen. Bäst fungerar kartläggning och stöd när en speciallärare genomför kartläggningen, ett åtgärdsförslag upprättas och den studerande har studievana från hemlandet.

Under de senaste åren har antalet nyanlända ökat i Sverige vilket innebär en större flerspråkighet i skolan. I vår tidigare kunskapsöversikt undersöktes de två teoretiska läsmodellerna, Phonics och Whole Language, utifrån ett flerspråkigt perspektiv. I kunskapsöversikten framkom en intressant faktor som belyste vilken läsinlärningsmodell som bör användas i läsundervisningen gällande ett flerspråkigt barn. Faktorn nämnde att det beror på i vilken ålder ett flerspråkigt barn blivit exponerat för sitt andraspråk. För att lärare ska ta reda på när en elev blivit exponerad för sitt andraspråk ska hen undersöka elevens språkliga bakgrund. För att inhämta information om den flerspråkiga elevens språkliga bakgrund behöver eleverna kartläggas. Studien syftar därför till att ta reda på vilka former av kartläggning verksamma F- 3 lärare använder sig av när de kartlägger flerspråkiga elever och om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elevers förutsättningar i val av läsmetoder. Undersökningsmetod för den insamlade empirin är enkät som innefattar både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningen resulterade i att kartläggningsformerna är mångfaldiga. De kartläggningsmetoder som framkom ur resultatet var ett kartläggningsprogram, egen kartläggning, kartläggning i samspel med resurs, att lärare tog del av resursernas kartläggning samt muntlig kartläggning. Det framgår inte om kartläggningen ligger till grund för den metod som lärare väljer i läsundervisning utan lärarna väljer den metod de själva anser gynna de flerspråkiga eleverna. Det framgår heller inte om lärare tar hänsyn till flerspråkiga elever förutsättningar i val av läsmetod.

Studiens syfte är att undersöka hur kartläggningsverksamheten av nyanlända elever ser ut i en större kommun och hur överlämnandet av kartläggningen hanteras från den kommunala enheten till de aktuella skolorna i kommunen. Studien syftar även till att undersöka hur några lärare på olika skolor i en större kommun upplever hanteringen av kunskapskartläggning av nyanlända elever utifrån de nya bestämmelserna. Tidigare forskning visar att det finns outforskade områden om hur kartläggningen hanteras i praktiken. I denna kvalitativa studie har intervjuer använts som undersökningsmetod. Sex grundskolelärare och två lärare på den kommunala enheten har deltagit i denna studie och tolkningen av studiens empiri utgår från ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att trots att den kommunala enheten genomför en tidig kartläggning behöver den kompletteras med ytterligare tester för att lärarna ska kunna bedriva en individanpassad undervisning. Slutsatsen är således att nyanlända elever blir integrerade i svenska skolan men dock visar verkligheten att hanteringen av kartläggningen inte tillräckligt bidrar till att inkludera nyanlända elever i skolan och således samhället.

Syftet med denna studie är att undersöka några skånska skolor strategier för att förebygga och åtgärda långvarig skolfrånvaro. Undersökningen görs via en enkätundersökning som sedan analyseras utifrån systemteorin i syfte att utröna om det finns samband mellan skolans utseende, så som storlek och placering, och frekvensen av frånvarande elever på de deltagande skolorna. Resultaten visar på en påverkan av bland annat skolans storlek, antalet pedagoger eleven möter per dag på antalet elever med hög frånvaro.

Följande rapport behandlar ekonomiska handlingar och analyserar ett företags finansiella styrka utifrån relevanta nyckeltal som kan appliceras utifrån Du-Pont modellen. Utifrån följande analys visualiseras och beaktas företagets ekonomiska position på marknaden. Analysen grundar sig och är utformad enligt en kvalitativ metod innehållande ostrukturerade intervjuer och ett iaktagande av företagets aktiviteter. Den ekonomiska analysen är ämnad att utgå från logistikbranschen, med perspektivet från ett tredjepartslogistikföretag, läsaren bör därför ha i åtanke att kvoter kan differera branscher i mellan. För att kunna genomgå analysen har ekonomiska dokument i form av företagets bokslut använts för att styrka de nyckeltal som presenteras i rapporten. Genom att få en överblick över företagets situation kring lager, hantering och andra tillhörande ekonomiska faktorer kan en Du-Pont modell appliceras och en överblick likaväl som en djupgående syn på dess finansiella styrka ges. Efter den rådande analysen har ett flertal slutsatser kunnat dras där nyckeltal som behöver stärkas har kunnat identifieras. Det främsta nyckeltalet som rapporten kommer att lägga fokus på, för att rådslå kring förbättringsmöjligheter, är vinstmarginal. Utifrån analysen har en identifiering av sagt nyckeltal gjorts där lösningsförslagen ligger i en reformering av intäkter samt utgifter, vilket kan främja en mer hälsosam räntabilitet. Lösningsförslag för att främja en mer hälsosam räntabilitet ligger i att utnyttja företagets resurser för att säkerställa att kapacitet inte går outnyttjad samt söka kunder vars lager innehar en hög omsättning. Kunder med hög omsättning på sina varor leder till högre hanteringsintäkter vilket främjar företaget i fråga. Rapporten kan vara till nytta för företagets ledning som hjälp i framtida beslutsfattning, målsättning och prognostisering. / The following report deals with financial documents and analyzes the financial strength of a company based on relevant key ratios that can be applied through the Du-Pont model. Based on the following analysis, the company's financial position is visualized and taken into account. The analysis is based on a qualitative method that contains unstructured interviews and a follow-up of the company's activities. The economic analysis is intended to be based on the logistics industry, with the perspective of a third-party logistics company, so the reader should keep in mind that quotas can differ in industries in between. In order to undergo the analysis, financial statements have been used to strengthen the key figures presented in the report. By getting an overview of the company's situation regarding stocks, management and other related economic factors, a Du-Pont model can be applied which provides overview as well as an in-depth view of its financial strength. A number of conclusions have been drawn where key ratios that need to be strengthened have been identified. The key ratio to which the report will focus on, to advise on improvement opportunities, is the profit margin. Based on the analysis, identification of said key ratio has been made where the solution proposals are in a reform of revenue and expenses, which can promote a better return on investment. Solutions to promote a more healthy return on investment are to utilize the company's resources to ensure that capacity is not exploited and to seek customers whose stocks hold high sales. Customers with high turnover on their goods lead to higher management income, which promotes the company in question. The report may be arbitrary for the management of the company to assist in future decision-making, objectives and forecasting.