Denna studie syftar till att göra en fördjupad trygghetsundersökning mellan två bostadsområden i Landskrona. Undersökningen genomförs på uppdrag av Landskrona stad och de två bostadsområdena är utvalda mot bakgrund av tidigare trygghetsmätningar genomförda av Polisen. Genom enkätundersökning ämnar studien analysera skillnader mellan bostadsområdena angående individers trygghet, lokal problemnivå samt förtroende för lokala myndigheter. Resultatet visar att deltagarna på Gröna Gång upplever högre nivåer av otrygghet och oro att utsättas för brott trots att Koppargården visar högre nivåer av sociala och fysiska ordningsstörningar samt lägre kollektiv förmåga. / The purpose of this paper is to do an in-depth study between two residential neighbourhoods in Landskrona. The study is carried out on behalf of the city of Landskrona and the two residential areas have been selected in the light of previous safety surveys conducted by the police. Through a self-report survey, the study aims to analyse differences between the neighbourhoods regarding individual’s feelings and perceptions of fear of crime, levels of local disorder and confidence in local authorities. The result show that the participants living at Gröna Gång experience higher levels of fear of crime although Koppargården shows higher levels of social and physical disorder and lower collective efficacy.

I de flesta organisationer och företag finns idag komplexa arbetsuppgifter som kan kallas kunskapsintensiva och som bygger på att personer med någon form av specialiserad kunskap samarbetar och sammanför sin kunskap. Genom att graden av specialisering ökar blir också kunskap allt mer distribuerad inom och mellan organisationer. Organisationer och företag kan därför i allt högre grad beskrivas som distribuerade kunskapssystem. Det innebär att de använder kunskap i en omfattning som ingen enskild aktör kan överblicka eller i förväg förutsäga var den kommer att behövas och när. Organisationer tenderar därför att bli decentraliserade system utan överskådlighet. Samtidigt blir förmågan till kunskapsintegration en allt viktigare faktor för organisationers framgång och konkurrenskraft. Vad avgör då vår kollektiva förmåga att hantera kunskap?   Syftet med denna avhandling är att bidra till en ökad förståelse av hur kunskap integreras, eller inte, på gruppnivå i kunskapsintensiva miljöer. De frågor som undersöks är vad kunskapsintegration är och vad som gör om den blir effektiv eller inte. Vidare undersöks vad som gör att vissa grupper lyckas bättre med detta än andra, och särskilt vilken roll deltagarna spelar i denna process. Vad är det som gör att grupper får kollektiv förmåga? / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Denna studie syftar till att studera om teorin kollektiv förmåga går att applicera i en svensk kontext. Mer specifikt genom att undersöka om områden som skiljer sig gällande socioekonomisk status, andelen utflyttningar och nivån av etnisk heterogenitet också skiljer sig gällande nivån av kollektiv förmåga. Vidare syftar studien till att studera sambandet mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Med detta som bakgrund krävs två områden som skiljer sig gällande samtliga aspekter som presenterats ovan. Vid genomgång av statistik ansågs Brommas och Skärholmens stadsdelsområden som lämpliga att inkludera i studien. Studiens primärdata samlas in med hjälp av enkäter, i syfte att mäta kollektiv förmåga i respektive område. Enkäterna analyseras med hjälp av korstabeller och regressionsanalyser. Resultaten visar att nivån av kollektiv förmåga skiljer sig mellan de två områdena. Vidare påvisas ett samband mellan kollektiv förmåga och våldsbrott. Detta samband kvarstår när en rad individbaserade variabler inkluderas i modellerna för att testa det ursprungliga sambandet. Slutsatsen är att teorins grundläggande antagande gällande strukturella faktorers inverkan på kollektiv förmåga kan påvisas i en svensk kontext. Vidare finns det också ett samband mellan högre kollektiv förmåga och lägre nivåer av våldsbrott.

The aim of this study was to investigate youths and elderly’s experiences of safety guards based on sociodemographic factors, as well as to understand what significance social capital have for the experience of safety guards. The study was formed out via a request from Sölvesborgs commune regarding the new law “Lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete”. Previous research has studied how different types of capable safety guards contribute to reduced crimes, as well as factors in youths and elderly’s concerns about being exposed to crime, but rarely examines the residents’ experiences of the safety guards’ work role. This study has therefore analyzed this in order to fill a knowledge gap and increase the knowhow for the commune’s crime prevention work. In order to study how youths and elderly’s perception and experiences of safety guards look like, 13 participants who had come into contact with safety guards were interviewed and divided into four focus groups, where two of the focus groups consisted of young people and the remaining focus groups consisted of elderly living in Sölvesborg commune. The theoretical framework from which the study was based on, was Putnam and Sampson ́s two perspectives on social capital and its characteristics. The characteristics used in the analysis were shared norms, trust, social networks, socialization and collective ability.   The result from the analysis showed that the residents’ perception and experiences of safety guards differ and depend on the degree of social capital cornerstones rather than sociodemographic factors. The older participants perceived the safety guards as an extended arm of the police and experienced them as protective, which could be due to the fact that the elderly and the security guards formed a social network and trust in each other that contributed to this perception. The results from the focus groups also illustrated that youths created a friendly relationship with the safety guards, which contributed to them having a trusting view of the guards. This is because the youths formed common norms towards the safety guards that developed trust and a social network between them and the guards.

Rädsla för brott är ett samhällsproblem som påverkar stora delar av befolkningen och ärdärför ett centralt ämne i den kriminalpolitiska sfären. Därför är det av intresse att studerafaktorer som är associerade med rädslan där en tolkning av Sampson, Raudenbush och Earls(1997) teori om kollektiv förmåga kan tänkas vara relevant. Den här kvantitativa studien baseras på data från Stockholms stads Trygghetsmätning somgenomfördes åren 2020 och 2023 i syfte att undersöka om det finns ett negativt sambandmellan kollektiv förmåga och självrapporterad rädsla för brott samt om det sambandetkvarstår med kontroll för demografiska och socioekonomiska faktorer. Resultatet analyserasutifrån teorin om kollektiv förmåga som rör hur social sammanhållning mellan invånare ochinformell social kontroll i ett bostadsområde kan påverka förekomsten av brottslighet. I denhär studien appliceras teorin utifrån tolkningen om att samma sociala mekanismer även har endämpande verkan på invånares rädsla för brott som begås i deras bostadsområde. Dataanalyseras i Statistical Product and Service Solutions (SPSS) med multipel regressionsanalys(eng. Ordinary Least Squares, förk. OLS). Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant negativt icke-linjärt samband mellankollektiv förmåga och rädsla för brott som kvarstår med kontroll för demografiska ochsocioekonomiska bakgrundsfaktorer. Graden av rädsla för brott planas ut vid en medelnivå avkollektiv förmåga, vilket innebär att skillnaderna i rädsla för brott blev färre. Det innebär attden här studien påvisar ett empiriskt stöd för att en högre grad av kollektiv förmågasamvarierar med en lägre nivå av rädsla för brott. Sambandet är dock något svagt, vilket tyderpå att det finns andra mekanismer utöver kollektiv förmåga som också har betydelse för rädslaför brott. Slutligen diskuteras studiens implikationer, idéer kring potentiella åtgärder för attöka kollektiv förmåga i bostadsområden, studiens styrkor och svagheter samt förslag påframtida forskning.

This study has conducted eight semi-structured interviews and a thematic analysis to investigate how collective efficacy affects trust in the police, the justice system, and the location of Södertälje, as well as how this, in turn, influences residents' experiences of safety and insecurity. The research design was qualitative and inductive, and the theory of collective efficacy was applied to explain the respondents' experiences. The results showed a high level of fear of crime and a lack of trust in the area due to the high level of crime in the surrounding areas of Södertälje. Lack of trust in the police and the justice system was also one of the most important factors that affected respondents' experiences of safety and fear of crime. / Denna studie har genomfört åtta semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys för att undersöka hur kollektiv förmåga påverkar förtroendet för polisen, rättssystemet och platsen Södertälje samt hur detta i sin tur påverkar invånarnas upplevelser av trygghet och otrygghet. Forskningsdesignen var kvalitativ och induktiv, och teorin om kollektiv förmåga applicerades för att förklara respondenternas upplevelser. Resultaten visade en hög grad av rädsla för brott och bristande tillit till platsen på grund av den höga nivån av kriminalitet i områdena runt omi Södertälje. Tillitsbrist till polisen och rättssystemet var också en av de viktigaste faktorerna som påverkade respondenternas upplevelse av trygghet och rädsla för brott. / <p>2023-04-13</p>

Denna uppsats har syftat till att identifiera lärdomar från två tidigare utsatta områden (Rannebergen i Göteborg och Klockaretorpet i Norrköping) och ett tidigare särskilt utsatt område (Gårdsten i Göteborg). Intervjuer med polis, kommun, socialförvaltning, bostadsbolag och civilsamhälle har genomförts i varje stadsdel för att undersöka vilka insatser och åtgärder som har genomförts av aktörerna i områdena. Tidigare forskning och teorier har behandlat sociala risker, kollektiv förmåga, socialt kapital, fasteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsideal. Resultatet från Klockaretorpet visar på betydelsen av samverkan och relationsskapande insatser med fokus på delaktighet, kontinuitet och snabba ageranden. I Gårdsten har utvecklingen vänt mycket med hjälp av det starka lokala bostadsbolaget Gårdstensbostäder som bland annat använt hårdare strategier gentemot sina hyresgäster för att skapa kontroll och öka tryggheten i området. I Rannebergen råder det dock en diffus förståelse över områdets faktiska situation då aktörer anser att det snarare är en pågående negativ utveckling i området trots en borttagning från polisens lista över utsatta områden. Slutsatsen blir därmed att polisens klassificeringar inte alltid visar den faktiska verkligheten och att en borttagning inte innebär att all problematik är borta eller att insatser kommer att upphöra. Slutligen behöver alla aktörer i ett samhälle kliva fram, ta plats och ansvar i områdena för att vända en negativ utveckling. Det är viktigt att se på områdenas möjligheter och förstärka insatser även när utvecklingen går åt en positiv riktning, vilket pekar på betydelsen av kontinuitet och långsiktighet. / This thesis has aimed to identify lessons learned from two previous vulnerable areas (Rannebergen in Gothenburg and Klockaretorpet in Norrköping) and a previous particularly vulnerable area (Gårdsten in Gothenburg). Interviews with the police, municipalities, social service center, housing companies and civil society have been conducted in each district to examine which initiatives/efforts and measures have been implemented by the actors in the areas. Previous research and theories have included social risks, collective efficacy, social capital, phase theory, CPTED and Jane Jacob's urban planning ideals. The results from Klockaretorpet showed the importance of collaboration and relationship-building initiatives with a focus on involvement, continuity and quick actions. In Gårdsten, the development has reversed a lot with the help of the strong local housing company Gårdstensbostäder, which, among other things, has used tougher strategies towards its tenants to create control and increase safety in the area. In Rannebergen, however, there is a diffuse understanding of the area's actual situation as actors believe that there is rather an ongoing negative development in the area despite a removal from the police's list of vulnerable areas. Hence, the conclusion is that the police's classifications do not always show the actual reality and that a removal does not mean that all problems are gone or that efforts should cease. Finally, all actors in a society need to step forward, take place and responsibility in the areas to reverse a negative development. It is important to look at the areas' opportunities and strengthen efforts even when development is moving in a positive direction, which points to the importance of continuity and long-term perspective.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om motiv som leder till att medborgare organiserar sig mot vapenvåld och för en tryggare ort, efter att en ung man i området skjutits till döds på öppen gata. Vidare var syftet att få en förståelse för hur de mobiliserande processerna tar sig uttryck i Skarpnäck. Studiens frågeställningar har besvarats genom kvalitativa intervjuer med sju medborgare som deltar i mobiliseringen, samt ostrukturerade observationer av mobiliseringens skeende. Studiens data har analyserats med teorin om sociala rörelser, samt Bourdieus kapitalformer i kombination med begreppen fält och habitus. Resultaten visar på att motiven till deltagandet grundar sig i en kombination av faktorer, som exempelvis sociala relationer, platsidentitet och gemenskap. Vidare framkommer det av resultatet att området präglas av bland annat boendesegregation och resursbrister i den kommunala skolan, som på olika sätt bidrar med en distans mellan medborgarna och aktörer inom den offentliga sektorn. Mobiliseringen i Skarpnäck utgörs av ett kritiskt och kollektivt handlade som fokuserar på att kartlägga behov i området, vilket sedermera framförts till Stadsdelsnämnden i form av ett medborgarförslag. / The aim of this paper is to increase knowledge on the motives that lead to citizens organizing against gun violence and for a safer neighborhood, after a young man in the community was shot to death on an open street. Furthermore, the aim of this paper is to gain an understanding of how the process of mobilisation took place in Skarpnäck. The study’s questions have been answered through two research methods; qualitative interviews with seven citizens who took part in the mobilization, as well as by unstructured observations of mobilising events. Theories applied whilst analysing the collected data were social movement theoryand Bourdieu’s theory of capital as well as the terms field and habitus. Results show that citizen participation is motivated by several factors, such as social ties,  place identity and  community. Results also show that the neighborhood, amongst other things, is affected by segregation and lack of resources in the local public school, which in different ways  contribute to a distance between citizens and civil servants in the public sector. Mobilisation in Skarpnäck takes form through critical and collective action that focuses on mapping needs in the neighborhood, which are then presented to the districts committee as citizen proposals.

En fallstudie har genomförts för att undersöka Farsta stadsdelsförvaltnings arbete med att tillämpa kollektiv förmåga i trygghetsarbetet i stadsdelen Farsta strand i Stockholms län för att bidra till förståelsen för begreppet och hur det relaterar till trygghet samt kan praktiseras i Sverige. En dokumentstudie av kommunala hemsidor och dokument samt en fallstudie om konkreta insatser i stadsdelen har genomförts och analyserats för att undersöka hur väl insatserna överensstämmer med teoretiska kriterier kring kollektiv förmåga och vilka lärdomar som kan dras av dem. Studien fann att insatserna verkade stämma överens väl med teorin och att olika lärdomar kring anpassning efter lokala förutsättningar, samverkan med andra aktörer och förtroendeingivande insatser möjligtvis kunde dras av stadsdelsförvaltningens arbete. Studien fann också viss utvecklingspotential hos insatserna gällande fördjupning av det praktisk arbetet, större inkludering av boende och diversifiering av insatsernas innehåll. Överlag ska resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsningar i studiens omfattning. / A case study was conducted to investigate Farsta stadsdelsförvaltning’s practice of applying collective efficacy in the safety practice in Farsta strand in Stockholm County in order to contribute to understanding the concept of collective efficacy, how it relates to safety issues and how it can be practised in Sweden. A study of municipal documents and websites as well as a case study of different local interventions in the area has been conducted. This in order to investigate to what degree these interventions align with theoretical criteria of collective efficacy and the lessons they can teach to other municipal organisations in Sweden. The study found that the interventions seemed to align well with the theory and that different lessons possibly can be learned about adapting the work to local conditions, coordinating interventions with other actors and increasing trust in public institutions. The study also found some potential for development of the interventions such as deepening the practical work, including residents more and diversifying the interventions’ substance. Overall the results should be treated with caution due to limitations in the study’s comprehensiveness.

Segregation är ett samhällsproblem som är en av Sveriges största utmaningar, där stadsdelar med socioekonomiska utmaningar har ökat i Sverige och återfinns i de flesta av Sveriges kommuner. Stadsdelar med socioekonomiska utmaningar karaktäriseras inte sällan av faktorer som påverkar tryggheten, och en majoritet av invånarna i dessa stadsdelar tenderar att känna sig extra utsatta och otrygga i samhället, inte minst barn och unga. Ambitionen med detta examensarbete var att göra ett kombinerat arbete som undersöker hur samhällsplanerare genom fysisk planering kan arbeta med trygghet och säkerhet för i synnerhet barn och unga, i områden med socioekonomiska utmaningar.  Utifrån tidigare forskning och praktisk evidens inom ämnet, har ett åtgärdsprogram arbetats fram som belyser de mest bidragande åtgärderna och verktygen som kan användas på statlig-, kommunal- och kvarter- och stadsdelsnivå, för att bidra till en trygg och säker livsmiljö för barn och unga. Vidare har arbetets vetenskapliga bakgrund i form av åtgärdsprogrammet, samt arbetets platsspecifika analys av Lorensborg, satt ramarna för ett gestaltningsförslag som gjorts på Lorensborg i Malmö, som är en stadsdel med socioekonomiska utmaningar. Utifrån den vetenskapliga bakgrunden, tillsammans med analys av Lorensborgs förutsättningar, har planförslagets mål och strategier arbetats fram, vilka utgör länken mellan den vetenskapliga bakgrunden och gestaltningsförslaget. Analysen resulterade i de tre målen: Innehållsrik och varierad stadsdel Levande stadsdel Tydlig stadsdel med hög kollektiv förmåga Målen har sedan resulterat i strategier under tre teman, som berör ‘bebyggelse’, ‘trafikinfrastruktur’ och ‘funktioner och mötesplatser’. Arbetet har givit betydelsefull kunskap om hur trygghet och säkerhet, utifrån barn och ungas behov, kan hanteras i stadsdelar med socioekonomiska utmaningar med hjälp av konkreta verktyg och åtgärder. Vilket är viktigt med tanke på den utveckling som sker i dagens samhälle. / Segregation is a problem that Swedish society faces, and one of Sweden's biggest challenges. Neighborhoods facing socioeconomic challenges have increased in the country and can be found in most municipalities. Neighborhoods with socioeconomic challenges are often characterized by factors that affect security, and a majority of residents in these neighborhoods tend to feel particularly vulnerable and unsafe in society, especially children and young people.  The aim of this thesis was to create a combined study that explores how we can address security and safety, especially for children and young people, through physical planning in areas with socioeconomic challenges. Based on previous research and practical evidence in the field, an action program has been developed to highlight the most contributing design tools that can be used at the national, municipal, neighborhood, and district levels to promote security and safety. Furthermore, the scientific background of the work in the form of the action program, and the site analysis of Lorensborg has provided the framework for a design proposal carried out for the Lorensborg area of Malmö, which is a neighborhood facing socioeconomic challenges. Drawing on the scientific background together with an analysis of Lorensborg's conditions, the goals and strategies for the planning proposals have been developed, bridging the gap between analysis and design. The analysis resulted in three goals: A rich and diverse neighborhood A vibrant neighborhood A distinct neighborhood with a strong collective efficacy These goals resulted into strategies under three themes, addressing 'built environment,' 'traffic infrastructure,' and 'functions and meeting places.' The work has provided significant knowledge on how to address security and safety in neighborhoods with socioeconomic challenges, considering the needs of children, through the use of concrete tools and measures. This is important considering the developments taking place in today's society.