We have determined that both active listening and a good balance between inquire/advocate are key factors to increasing a group's performance by increasing its collective intelligence. The degree of a group’s active listening determines how engaged the members are by showing each other that everyone's ideas are equally valuable. Active listening helps the social processes every group goes through when tackling a problem or task. The balance between inquire/advocate is important to a group’s understanding and decision making when handling a problem or task. Inquire is used to create a shared understanding while advocate is voicing ideas. When the scale tips too much on either side the group’s performance decreases. / Vi har kommit fram till att både aktivt lyssnande och en bra balans mellan inquire/advocate är viktiga faktorer för att öka en grupps prestation genom den kollektiva intelligensen. Graden av en grupps aktiva lyssnande avgör hur engagerade medlemmarna är genom att visa varandra att allas idéer är lika värdefulla. Aktivt lyssnande hjälper de sociala processer som varje grupp går igenom när man tar itu med ett problem eller en uppgift. Balansen mellan inquire/advocate är viktig för en grupps förståelse och beslutsfattande när man hanterar ett problem eller en uppgift. Inquire används för att skapa en gemensam förståelse medan advocate uttrycker idéer. När vågen tippar för mycket på vardera sidan minskar gruppens prestation.

This study focuses on historical reenactment, and the informal learning that takes place within that subculture. Through observations during events, and informal semi-structured interviews I have tried to identify some of the aspects that contribute to the motivation to learn that is prominent within the historical reenactment community. Why do people choose to learn things that they do not have to? What can I learn from that, and use to improve my own teaching? The study finds that some of the key facors for the motivation to learn is: having a social context that gives feedback and encouragement, beeing able to get practical use out of the knowledge you try to obtain, feeling satisfied with your own work, and having an enthusiastic teacher who can capture your curiosity.   The study also includes photographic works that aim to show some of the informal learning that takes place within the historical reenactment community. The purpose is also to initiate thoughts and discussions concerning informal learning and learning processes in general. Along with the photographs there are sounds taken from the interviews made during the study. The people heard give their perspective on the motivation to learn. Both photographs and sound were displayed in the Vårutställning at Konstfack.   Lastly I put forward some suggestions as to how teaching might be improved in order to help students feel more motivated to learn.

This essay is investigating what type of sources we trust, depending on how the information in these sources is created and provided. To exemplify, the sources Wikipedia and Nationalencyklopedin (the Swedish National Encyclopedia) were used, each one representing different approaches. The first is a representation of the collective intelligence, where anyone can contribute with their knowledge to the public – freedom under responsibility. The latter represents peer-reviewed knowledge, desirable enough to have people paying for it– true and unaffected.Based on theories of source criticism, collective intelligence, expertise and the different generations of digital natives and digital immigrants, two focus groups were conducted and analysed. A group of upper secondary school students and a group of retirees were presented with encoded texts from both encyclopedias, which they analysed critically from their opinion on reliability and objectivity. Their reasoning shows a well demonstrated awareness of the need of a critical reasoning and information literacy when dealing with different sources. But the question remained, particularly in regards to the students, if they do after all practice these skills in their information retrieval. / Program: Bibliotekarie

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur webbplatsen Newsmill påverkat det svenska debattklimatet på internet. Studien har genomförts genom att intervjua personer verksamma inom media. Bakgrunden till denna undersökning har varit att internet alltmer intagit den roll papperstidningarna förut hade. Numera är det i debattforum på nätet de offentliga samtalen äger rum. Intervjuerna har genomförts med fyra personer med nära anknytning till den sortens publicistik som bedrivs av Newsmill. Intervjuerna är analyserade utifrån Pierre Lévys teorier om kollektiv intelligens, Joshua Cohens ideal för deliberativ demokrati och Denis McQuails definitioner av framing, som är en process av mediernas agenda setting. Resultaten visar att Newsmill uppfyllt syftet med att låta oetablerade skribenter nå ut med sina åsikter. Newsmill fungerar därmed som en kanal för åsikter som inte får plats på de stora mediernas debattsidor. Redaktionen har kunnat etablera en plats i den svenska mediesfären tack vare publicerade artiklar som fått spin-off effekt i större medier. Den snabba publiceringstakten är till viss del inte till Newsmills fördel då sidan av intervjupersonerna kan upplevas som överbelamrad med åsikter.

Innovation är ett väl debatterat ämne inom företagsvärlden liksom för forskningsvärlden och beskrivs oftast som motorn för ett företags tillväxt. Dess betydelse är någonting som har forskats på långt bakåt i historien. Men på senare tid, har en kombination av olika faktorer, för att inte nämna de teknologiska framsteg som gjorts de senare decennierna, haft ett stor inflytande på hur innovation idag har förändrats. De närmaste åren har innovation och dess process blivit allt kortare och den aktiva konkurrens som sker i dagens marknad har lett fram till en ny sorts innovation, så kallad Öppen innovation (Chesbrough H. , 2003a), vilken tillför till dagens innovation nya sätt för företag och organisationer, inte bara att verka inom företagets ramar, utan att även interagera med sin näromgivning för att skapa innovation. Som ett efterspel av detta samt med en allt mer interaktiv och samarbetande roll tillsammans med externa aktörer via Internet, så myntades begreppet Crowdsourcing (Howe, 2006). Crowdsourcing är en relativt ny term som syftar till att förklara förhållandet till när företag outsourcar uppgifter till en större skara människor via internet. För att hitta en djupare förståelse för hur detta har frambringats har vi försökt att kartlägga dess ursprung genom att gå bakåt i forskningen och titta närmare på innovationen i sig. Vår teoretiska referensram bygger på äldre och nya inflytelserika studier (inom innovation, öppen- och sluten innovation, öppen källkod, kollektiv intelligens, användarinnovation samt motivationen bakom deltagande på crowdsourcing plattformar) som speglar hur vi har utformat och genomfört studiens empiriska undersökning. Syftet med denna studie var att bidra till en vidare förståelse kring detta område samt tydliggöra för områdena Öppen Innovation och Crowdsourcing genom att koppla ihop fördelarna de ger till innovation. Motivationen är också essensen som driver medverkan i denna typ av innovation och utgör en central del för öppen innovation och crowdsourcing. Därför har vi valt att studera de bakonliggande motiven som bidrar till att ”crowden” väljer och inspireras att delta på crowdsourcing plattformar som Etsy. Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt som bygger på 18 intervjuer baserat på crowdsourcing plattformen Etsy. Vi valde att utgå från användarens perspektiv för att få en djupare förståelse för motivet bakom deltagande på plattformen. Alla intervjuer skedde via ”Instant Messenger” och resultatet utformar vårt empiriska underlag för denna studie. Vi har funnit incitament för att crowdsourcing har en stor påverkan för innovation. Det kan användas på flera olika plan bland organisationer och företag. När det används rätt bidrar det till att effektivisera framtagandet av nya produkter, marknadsföring, supportfunktioner samt att det i många industrier däribland Etsy’s även revolutionerar marknaden som de verkar i. En annan intressant faktor som frambringades av studien är att den sociala aspekten av att delta, grupptillhörighet, att träffa nya vänner och att lära sig nya färdigheter har en större betydelse än det monetära motivet.

The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity. The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established. This knowledge has been acquired by personal experience, by consulting a physiotherapist or by sharing information which intend to serve as self-help for other members.

Det digitala beteendet förändras i takt med samhället och vår sociala värld flyttar sig allt mertill digitala miljöer. Samtidigt ställer samtiden höga krav på individualisering. Trots det sökersig allt fler kvinnor till separatistiska gemenskapsgrupper. Syftet med denna studie är attbättre förstå digitala separatistiska grupper på Facebook och vilken funktion de fyller genomatt studera interaktionsmönster mellan gruppmedlemmar. Gruppernas egenskaper analyserasför att undersöka vilken roll det kollektiva har och hur känslan av trygghet skapas. Detta görsutifrån Giddens teorier om individualism och reflexivet, ett feministiskt perspektiv och nyareteorier kopplat till digital interaktion på Facebook. Fem individer har intervjuats kring deraspersonliga upplevelser och reflektioner av att vara medlem till en grupp som är till för demsom identifierar sig som kvinna. Resultatet visar att Facebookgruppen används som enreflexiv resurs där medlemmarna delar vardagliga frågor och dilemman. Empirin ger ocksåstöd för att det finns två huvudsakliga förhållningssätt, passivt och aktivt, med ett antal behov.Behoven kretsar kring att uppleva samhörighet och utbyta erfarenheter som således bottnar idet kollektiva. Gruppen samskapar trygghet i hur detta utbyte sker. Studien ger belägg för attvar medlems individuella erfarenheter bidrar till en kollektiv resurs som således allamedlemmar får tillgång till, oavsett passivt eller aktivt förhållningssätt. Kollektivet stimulerarsåledes till den individuella kvinnans förmåga att reflektera över de frågor och funderingarsom gruppen sluts upp kring. Empirin pekar på att dessa digitala rum är ett sätt att bemötamaktordningarna utanför gruppen i den fysiska världen. Sammanbindande normer bidrar tillgruppens trygghet och upplevs dels i en strukturell konstruktion av administratörerna, dels iett samskapande som bygger på interaktionen inom gruppen. Hur medlemmarna delar ochkommenterar inlägg baseras på en rituell och deltagande kultur, men också på strukturellametoder för att stänga ute konflikter och andra hot mot den säkra miljön som det digitalatrygga rummet ska utgöra.

Med en snabb förändring i dagens arbetsliv ställs det högre krav på organisationer att värna om de unika kompetenser, kunskaper och erfarenheter som finns hos dess medarbetare. För att kunna göra detta måste organisationer skapa förståelse för hur kunskap delas och således bygga en brygga som går från det individuella lärandet till det kollektiva. En byggsten som visat sig vara av stor vikt för att öka det kollektiva lärandet är känslan av psykologisk trygghet och vi har i den här studien valt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till denna trygghet och i sin tur ett kollektivt lärande. Studien är skriven på uppdrag av Vasakronan där en kvalitativ metod har använts och där empirin har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på en komplexitet då en mängd faktorer är av betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet och då det individuella har en övervägande roll för lärandet. Trots att det inte finns ett färdigt recept visar resultatet på en bas av viktiga teman bestående av relationik, ledarskap och lärtillfällen vilka kan bidra till en större förståelse för hur vi ökar antalet kollektiva lärtillfällen. Åtgärder som bland annat framkommer som förbättringsförslag i studien är att våga experimentera med arbetssätt även om detta medför en högre risk för att fela. Övergripande studerad forskning för arbetet påvisar att möjligheten att begå misstag är en av de viktigaste komponenterna för att lära inom en organisation eftersom det i en accepterande kultur kan bidra till reflektion och utvinning av kunskap.

This qualitative study is about project managers’ perceptions of self-leadership and its benefits and challenges for the project managers, the team, and the project result. The study has been implemented by conducting semi-structured interviews with ten project managers from diverse cultural backgrounds, ages, and work sectors with experience of self-leadership. The data obtained has been transcribed, coded, and analysed by using thematic analysis. The main themes that were found were the following: The management of emotions, the power of collective intelligence, alignment between work and life and the final theme of the resilient project manager. The first theme deals with the importance of being self-aware and authentic as a project manager and to focus on emotional intelligence rather than IQ and hard skills. The second theme’s focal point is on the importance of having feedback and support from the team, mentors, or co-workers in learning more about oneself as a project manager. The third theme deals with project managers’ having a balance between their work and their spare time by planning and being organized, with the purpose of not becoming overworked or lose out on valuable time with friends and family. The final theme handles the project manager’s focus on strengths and being persistent until the end of a project. The benefits of self-leadership, according to the respondents in this study, are easier to experience for the project manager him/herself in terms of self-development but benefits can also be seen for the whole team and indirectly for the project goal as with a well-functioning project manager and self-governing team, the project results will improve. One challenge of self-leadership can be to lead oneself with a long-term perspective as priorities and teams change in projects. Also, if a project manager does not have support, it can be difficult for him/her to keep the motivation to self-lead.The results in this study are in alignment with earlier studies such as for instance Neck, Manz & Houghton’s study from 2019.

Det kan idag vara svårt för företag att engagera sin publik på grund av allt innehåll som ständigtpubliceras. Transmedialt berättande har kommit att bli ett begrepp som tillåter publik attinteragera med innehållet och sprida det vidare. Konceptet har kommit att bli ettmarknadsföringsverktyg för att det tillåter att kunna interagera med målgrupp och sprida ettföretags information.Tidigare exempel på transmedialt berättande appliceras i huvudsak på större företag ochproduktioner. Syftet med studien är därför att utforska transmedialt berättande sommarknadsföringsverktyg för mindre verksamheter. Detta sker genom att praktiskt utforma enkampanj tillsammans med STPLN där STPLN står som exempel för hur detta kan appliceras påen mindre verksamhet.Studien har använt sig av två kvalitativa metoder - deltagande design ochfokusgruppsintervjuer. Deltagande design är studiens primära datainsamlingsmetod och haranvänts för att låta STPLN vara en del av arbetsprocessen då dessa besitter kunskap som är avvärde för utformningen av kampanjen. Utformningsarbetet har genomförts med hjälp av bådaparternas expertis, STPLN och författarna till studien. Fokusgrupperna med berörd målgrupputvärderade det praktiska arbetet.Resultatet av studien visar på att den transmedialt berättande kampanjen för STPLN börutformas utifrån aktivt deltagande, kollektiv intelligens, interaktion och platsspecifiktberättande. Detta kan i sin tur generera spridning i och med att det tillåter användaren att varaden indirekta marknadsföraren för kampanjen. / Today it is difficult for companies to engage the audience due to the content that is constantlybeing published. Transmedia storytelling allows the user to interact with the content and to passit through. The concept has become an effective marketing tool to interact with the target groupand to spread a companys’ information.Previous examples of transmedia storytelling are mainly applied on enterprises and largeproductions. Thus, the purpose is to explore transmedia storytelling as a marketing tool forsmaller organizations. It happens by practically designing a campaign together with STPLNwhere STPLN stand as an example of how it can be applied to a smaller organization.The thesis has used two qualitative methods - participatory design and focus groups.Participatory design is the primary method and has been used to include STPLN in the processdue to their knowledge which is of value for the campaign. The practical work has beenimplemented by the expertise from both parties, the organization and the authors of the thesis.The target group then evaluated the practical work through two focus groups.The result indicates that the transmedia storytelling campaign for STPLN should be designedbased on the aspects of active participation, collective intelligence, interaction and site specificstorytelling. Subsequently this may generate in spreadability of the campaign since it allows theuser to be its indirect marketer.