I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar på landsbygden påverkas av de samhällsförändringar som intåget i det postmoderna samhället har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och därefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien är alla själva verksamma inom idrottsklubbar på små orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar på landsbygden kan komma att utvecklas inom de närmaste åren. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av såväl nya medlemmar som ideellt engagerade tränare och styrelseledamöter. Dessutom påvisar studien en pågående konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering. / In this thesis, a study of how Swedish sports associations in rural areas are affected by the societal changes which the advent of the post-modern society has brought is declared. The studied data has been collected through qualitative interviews and thenceforth analyzed through the research method grounded theory. The informants who have participated in the study are all active in sports clubs in small villages themselves, and this thesis provides an insight in their experiences which hopefully can contribute to an increased knowledge about how Swedish sports associations in rural areas may develop in the next few years. The results reveal that the studied sports clubs experience severe problems in the recruitment of new members as well as voluntary trainers and members of the board. Moreover, the study proves an ongoing conflict between urban and rural areas which in particular concerns allocation of resources and political priority.

Denna studie bygger på andraspråksinlärares skriftliga kompetens kopplad till syntaktiska och kommunikativa nivåer. I synnerhet är syftet att studera språkliga syntaktiska nivåer i texter skrivna av andraspråksinlärare som har behörighet att studera vid universitet. Ytterligare ett syfte är att studera om innehållet i texter kan förmedlas på ett kommunikativt och idiomatisk sätt. Den teoretiska ramen för att mäta syntaktiska nivåer som informanter i denna studie har uppnått bygger på processbarhetsteorin (Pienneman, 1998/ Pienneman & Håkansson, 1999). Studien visar att godkända texter i Svenska som andraspråk B och Tisustest uppnår nivå 4 och 5 på syntaktisk nivå.   Studien visar också på variation av kommunikativ kompetens utifrån förmågan att förmedla ett central innehåll. Informanterna uppnår delvis målspråksnormen och delvis avviker från målspråksnormen i varierad grad vilket påverkar den kommunikativa kompetensen. Det mesta av resultatet pekar på individuella skillnader. Vad som kan förklara skillnader mellan informanterna kan delvis kopplas till varierad kognitiv svårighetsgrad i texterna. Studien visar att processbarhetsteorin kan vara ett fördelaktigt verktyg för att mäta syntaktiska nivåer i texter. Dock pekar studien på att det är av vikt att också genomföra en mer omfattande bedömning av kommunikativa språkkunskaper för att kunna göra en helhetsbedömning av skriftlig språkkompetens av andraspråksinlärare. / The present study concerns second language learners' syntactic and communicative competence in writing. The aim is to study syntactic performances in texts written by learners of Swedish as a second language permitted to study at university. Another aim is to discuss the communicative and idiomatic performances of the informants.   The theoretical framework used for assessment of achieved syntactic levels is the Processability Theory (Pienneman, 1998/Pienneman & Håkansson, 1999). The results reveal that the students who´s texts in Svenska som andraspråk B[1]and the Tisustest[2]have passed the exam have achieved either syntactic level 4 or 5 according to Processability Theory.    The study also reveals the variety of communicative and idiomatic competence based on the ability to convey a core content. The informants partly achieve and partly do not achieve the Swedish language norms, in various degrees, which effects the level of communicative competence which they are able to express. The results point to more or less individual differences. There are small differences between the group of informants in Svenska som andraspråk B and in the Tisustest. Possible causes for these differences may partly be connected to the varying degree of cognitive difficulty in producing the different texts.   The study shows that the use of Processability Theory may be a beneficial tool to measure levels of syntactic proficiency levels in second language learner texts. However, it appears that it also is important to establish a comprehensive assessment of communicative language skills in order to make an overall assessment of written language skills of second language learners. [1]Swedish as a second language, level B [2]Tisus - Test in Swedish for university studies.

It is important that children develop their communicating skills to be able to interact withother persons in different social contexts. Without the necessary skills, the child will struggleto understand others, as well as to be understood. My qualitative research takes place in a preschoolclass at a primary school in Stockholm, where I from a sociocultural perspective onteaching and learning aim to clarify how the students’ ability to develop their linguisticperformance and their communicative competence is stimulated within this primary preschool’seducational framework. Empirical data was collected both through observations ofthe daily activities in the pre-school class as well as through interviews of three employedteachers. My research indicates that the educational framework in this pre-school class is structured tocomply with the official Swedish Curriculum, Lpo. 94. The students’ linguistic performanceand their communicative competence were well stimulated through a diverse set of organizedactivities and their own unstructured play. My research also concludes that the educationalframework was built around a constant interaction and collaborative measures between theteachers and the students, as well as among the students themselves. I can from thesociocultural perspective hence conclude that the students are given all the tools needed todevelop their linguistic performance and their communicative competence.

Syfte: Studien avser ta reda på: Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror på Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare Metod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman. Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit: Det internationella ledarskapet finns Dock krävs vissa kulturella anpassningar De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd Förslag till fortsatt forskning: Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länder Studera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet Uppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands. / Aim: The aim of the study is to find out: If the international leadership exists If the leadership has to be adjusted to cultural needs What is the reason behind the adjustments of the leadership What distinguish a respected international leader from a none respected Method: I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories. Result & Conclusions: The result of the thesis are: The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity Suggestions for future research: The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material It could be done on more countries More great international leaders can be studied to find their qualifications Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject   Contribution of the thesis: The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.

Aspergers syndrom (AS) innebär bland annat en begränsning i social interaktion, vilket resulterar i svårigheter inom flera kommunikativa förmågor. Trots dessa svårigheter finns ett begränsat utbud av kommunikativ intervention för personer med AS idag. Syftet med föreliggande studie var att analysera den vardagliga interaktionen hos vuxna personer med AS för att få fram ett underlag för hur en kommunikativ intervention skulle kunna utformas. Föreliggande studie bestod av en intervjudel och en videodel. I intervjudelen ingick sju deltagare och i videodelen ingick två deltagare. Intervjudelen bestod av semistrukturerade intervjuer, där deltagarnas uppfattning om sin egen och omgivningens kommunikation, medvetna strategier för att underlätta kommunikationen samt erfarenheter och preferenser för intervention undersöktes. Intervjudelen analyserades med metoden innehållsanalys. I videodelen spelades två videofilmer av vardaglig interaktion in. Videofilmerna analyserades med Conversation Analysis (CA) och deltagarnas interaktionella styrkor och svårigheter belystes genom detta.Innehållsanalysen resulterade i tio kategorier som åskådliggör olika aspekter av kommunikation hos personer med AS ur deras eget perspektiv. Majoriteten av deltagarna var intresserade av att medverka i kommunikativ intervention. Vid analys av videofilmerna framkom att reparationer och organisation av samtalsämnen kan utgöra kommunikativa svårigheter. Uppbackningar visade sig utgöra en kommunikativ styrka. Utifrån studiens samtliga fynd föreslår uppsatsförfattarna en varierad intervention där gruppintervention och individuell intervention varvas. Exempel på kommunikativa förmågor som kan tränas är reparation, organisation av samtalsämnen samt uppbackningar. Individens närmaste omgivning bör integreras i interventionen. I interventionen bör även filmning av verkliga situationer ingå, vilka med fördel kan analyseras med CA. Träning av enskilda kommunikativa beteenden kan bland annat genomföras med hjälp av rollspel. Då resultatet av både intervju- och videodelen tyder på stora individuella skillnader är det av stor vikt att individanpassa interventionen. / Asperger syndrome (AS) results, among other things, in a deficit in social interaction. This deficit causes difficulties with several communicative abilities. Still, there is a limited range of communicative intervention programs for people with AS. The aims of this study were to analyze the interaction in the daily life of adults with AS, to further be able to construct a foundation for the design of future intervention programs. The study consisted of an interview part and a video part. Seven individuals participated in the interview part and two in the video part. The interview part consisted of semi-structured interviews, where the following aspects were investigated: how the participant experienced her/his own and the surrounding’s communicative abilities, conscious strategies to facilitate the communication, and lastly, experiences of and preferences for intervention. The interview part was analyzed with content analysis. Regarding the video part, two film clips were recorded. The film clips were analyzed with Conversation Analysis (CA), in order to describe the interactional strengths and difficulties of the participants.The content analysis resulted in the identification of ten categories, which highlight different aspects of communication in individuals with AS from their own perspective. The majority of the participants showed an interest in participating in communicative. The analysis of the film clips indicated that repair and organization of topics may be problematic areas in the communication of individuals with AS. Continuers proved to be a communicative strength. Considering all of the results in this study, the authors suggest a varied intervention, where group and individual intervention are combined. Examples of communicative abilities that can be practiced are repair, organization of topics and continuers. People close to the individual with AS should be integrated in the intervention. Video recordings of real life situations should be part of the intervention and may advantageously be analyzed with CA. The practice of specific communicative behaviors can be carried out using role-playing. Since the result of both the interview and the video part suggest great individual differences, it is of great importance that the intervention is based on individual abilities.

This degree project aims to yield new knowledge about oral communication in English classes by investigating whether and to what extent students are given opportunities to develop their communicative abilities. A socio-cultural and pragmatic perspective was adopted and previous research was thoroughly examined. The study rests on the scientific approaches hermeneutics and phenomenography, which also influenced the methods used to collect data, that is, interviews and observations. This study includes four informants who are teachers in years 3–6. These teachers were interviewed and observed during one English class each, which means that their respective groups of students also participated in the study. The results show that English was the language used most frequently in the observed classrooms. The teachers in the study describe problems with using English Only in their classrooms as the students are on different levels of English proficiency. Furthermore, the results show that collegial cooperation is necessary if an expanded and comprehensive view of English teaching in years 1–6 is to be achieved. Finally, the participating teachers expressed a need to develop their own knowledge in teaching English in order to meet the requirements of communicative language teaching expressed in the curriculum. / Mitt arbete syftar till att bidra med ny kunskap om muntlig kommunikation under engelsklektioner genom att undersöka huruvida elever ges möjlighet till att utveckla sina kommunikativa förmågor. Genom ett sociokulturellt och pragmatiskt teoretiskt perspektiv samt en genomlysning av tidigare forskning som rör ämnet söker jag förståelse för hur muntlig kommunikation ter sig i engelskundervisningen. Vetenskapliga förhållningssätt som studien har utgått från är hermeneutik och fenomenografi, vilka även påverkade studiens datainsamlingsmetoder nämligen intervjuer och observationer. De fyra informanter som deltog i studien är verksamma lärare i årskurserna 3-6. Dessa lärare intervjuades samt observerades under en lektion vardera, således deltog även informanternas klasser i observationerna. Resultaten visar att muntlig engelska får stor plats i de observerade klassrummen. Lärarna som deltog i studien beskriver en problematik där en undervisning som huvudsakligen sker på målspråket (English Only) inte fungerar när eleverna är på så många olika nivåer. Vidare visar resultaten att ett kollegialt samarbete anses nödvändigt, dels för att kunna utveckla och strukturera engelskämnet bättre, dels för att skapa en helhetssyn över årskurserna 1–6. Slutligen uttrycker lärarna i studien ett behov av kompetensutveckling där de önskar få tillgång till verktyg för att kunna undervisa i linje med kursplanens kommunikativa inriktning och funktionella språksyn.

Bakgrund: Det förekommer skillnader avseende hur barnhälsovårdssjuksköterskor identifierar utvecklingsavvikelser, och det har sedan länge efterfrågats evidensbaserade, standardiserade metoder för upptäckt av kommunikativa och motoriska utvecklingsavvikelser. Syfte: Att undersöka hur motoriska och eller kommunikativa utvecklingsavvikelser för barn upp till och med 18 månader uppmärksammas inom barnhälsovården, vilka förutsättningar det finns för bedömningen, samt vilka åtgärder som vidtas vid utvecklingsavvikelser. Metod: En beskrivande kvalitativ studie baserad på individuella semi-strukturerade intervjuer med 12 barnhälsovårdssjuksköterskor som arbetade på barnavårdscentraler inom Region Uppsala genomfördes. Materialet har analyserats utifrån Malteruds analysmetod systematisk textkondensering. Resultat: Barnhälsovårdsjuksköterskorna använde klinisk blick, vilken de utvecklat genom erfarenhet, när de bedömde barns utveckling. Den kliniska undersökningen beskrevs i termer av att erhålla en helhetsbild av barnet, samt att den motoriska och kommunikativa utvecklingen hör samman, och bedömdes i denna helhet. Kontinuiteten beskrevs som betydelsefull och något som underlättade bedömningen av barnets utveckling. Ett kollegialt stöd beskrevs som värdefullt, och vid utvecklingsavvikelser kunde barnhälsovårdssjuksköterskorna konsultera varandra. Vid misstanke om utvecklingsförsening följdes barnet upp, samt fick ofta uppgifter att öva på till återbesöket. I de fall utvecklingsavvikelsen kvarstod eller då det handlade om en tydlig avvikelse remitterades barnet vidare. I analysen framkom att det fanns individuella skillnader i barnhälsovårdsjuksköterskornas bedömning. Slutsats: Dagens riktlinjer med fokus på milstolpar kan försvåra barnhälsovårdssjuksköterskans utvecklingsbedömning för barn upp till och med 18 månader. En standardisering, eller ett screeninginstrument för att tydliggöra bedömningarna bidrar till en jämlik och rättvis barnhälsovård. Tidig upptäckt och tidiga insatser har stor betydelse för barnets framtida utveckling. / Background: There are differences in how Child health nurses identify developmental disorders. Furthermore, it has been requested evidence-based methods for detection of communicative- and motor disorders. Aim: Investigate how motor and communicative disorders for children up to, and including 18 months, are noted in Child health centres. Also, the basis for the assessment, what measures are taken in case of developmental disorders, and if there are any differences in the assessments. Method: Descriptive qualitative interview study, based on individual semi-structured interviews, with 12 Child health nurses working at Child health centres in Uppsala Region. The transcriptions were analysed with systematic text condensation by Malterud. Result: Child health nurses used intuition when assessing children's development, which they had procured through experience. The clinical examination was described as getting a general picture of the child. The motor and communication development was assessed in whole, due to their related. Continuity was described as meaningful and something that facilitated the assessment of the child. Collegial support was valuable, and the Child health nurses could consult each other, in case of developmental disorders. If the Child health nurses suspected development delay, the child was followed up. The family then often got exercises to practice before the re-visit. In cases where the developmental delay remained, or when the disorder was obvious, the child was referral further. The analysis found that there were individual differences in the assessment done by Child health nurses. Conclusions: Today's guidelines focusing on milestones can aggravate the Child health nurse's developmental assessment of children up to and including 18 months. A standardized method, or a screening tool, contributes to an equal and fair Child healthcare. Early detection and early intervention are of great importance to the child's future development.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om ett experimenterande med etnopoetisk transkribering av den i fältarbetet skapade etnografin kan ge fördjupade insikter i musikens funktion och betydelse inom demensvården. Det sju dagar långa fältarbetet på ett demensboende gav upphov till ljud- och videoupptagningar, intervjuer med personalen, samt fältanteckningar och -dagbok. Etnografin presenteras i två empirisk- analytiska kapitel, av vilka det första undersöker formellt organiserade musiksituationer, medan det andra undersöker informella musiksituationer på demensboendet. Den etnopoetiska transkriberingen eftersträvar att i text så noggrant som möjligt återge tal och sång, liksom även de minsta detaljer i mänsklig kommunikation, så som prosodi, gestik, koreografi och andra paralingvistiska element. Som svar på fem ställda frågor konkluderar undersökningen att den etnopoetiska transkriberingen tydliggör: 1) hur spegling, upprepning och turtagning strukturerar samspelet mellan vårdtagare och personal; 2) den sociala interaktionen mellan forskaren, personer med demenssjukdom och deras personal; 3) hur musik förekommer i situationer som inte vid första anblicken uppfattas som musik; 4) demenspatienter (som agerande subjekt); 5) den kommunikativa musikkompetensen hos personer med demenssjukdom, de anhöriga och personalen. / The aim of this paper is to investigate if an experiment with ethnopoetic transcription of the ethnography created in a field study can convey profound insights into the functions and meanings of music in dementia care. The seven days fieldwork, resulting in sound- and video recordings, interviews, field notes and diaries, was conducted in a nursing home. The ethnography is presented in two empirical-analytical chapters, the first of which investigates formally organized music situations, whereas the second scrutinizes informal music situations in the nursing home. The ethnopoetic transcript aspires to meticulously render speech and singing in text, as well as minute details of interaction, such as prosody, gestures, choreography and other paralinguistic elements of communication. In response to a set of five questions, the investigation concludes that the ethnopoetic transcription makes evident: 1) how mirroring, repetition and turn-taking structure the interaction between patients and nursing staff; 2) the social interaction between the researcher, the patients and the nursing staff; 3) how music actually happens in situations that at first sight may be considered non-music situations; 4) dementia patients (as acting subjects); 5) the communicative music-competence of dementia patients, their relatives and the nursing staff.

Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk. Resultatet visar att de kan hantera översättningen i de flesta avseenden även om de inte fått mycket undervisning om problemet. Valet av you som motsvarighet till man är dock övervägande och eftersom detta val signalerar informalitet kan kommunikationen påverkas. / One of the goals of the Swedish national curriculum is that students develop a communicative and social competence. According to the English B-level syllabus, the students should among other things develop their ability to adjust language use to the situation. The indefinite pronoun man is a frequent occurrence in the Swedish language. Translating this word requires an understanding of situation as well as register. The study examines how the students handle the translation of man and if they know when the situation requires formal or informal language. The result shows that they can handle the translation in most cases even though they have not been given much instruction on the problem. However, the choice of you as a correspondence to man is predominant, and since this choice signals informality communication might be affected.

El objetivo de este trabajo es averiguar la función que cumple la enseñanza del castellano como lengua materna en la formación del bilingüismo de hispanohablantes en Suecia. La hipótesis es que con la influencia positiva que la lengua materna ofrece, la proyección de ella, hace que exista el interés por más tiempo de enseñanza de idioma materno. El resultado de este estudio muestra que las clases de la lengua materna tienen una influencia positiva en el idioma sueco de los estudiantes bilingües. También se ha mostrado que hay un interés elevado entre los alumnos y los padres de familia que las clases de castellano como idioma materno tenga una incrementación de tiempo de enseñanza comparado con el tiempo que se da en la actualidad. Las metodologías utilizadas en este estudio son dos, la cuantitativa y la comparativa. El corpus está basado en encuestas a informantes, los cuales son padres de familia y alumnos que asisten ó asistieron a las clases de idioma materno.