Inledning: Psykodynamisk parterapi handlar om interaktion mellan tre personer. Möten som syftar till förändring i samspel och att finna ny förståelse för varandras livsberättelse. Syftet med detta arbete var att undersöka psykodynamiska parterapeuters upplevelser och erfarenheter av förändring i parterapi. Frågeställningar: Vilka terapeutiska egenskaper är av betydelse för mötet i parterapin? Vilka terapeutiska egenskaper påverkar att parrelationens samspel förändras? Vilka möjligheter och svårigheter ställs en parterapeut inför? Metod: Fem terapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ metod och en tematisk metod användes i analysen. Resultat: Det intersubjektiva mötet mellan terapeut och par var av betydelse för förändringsarbetet i psykodynamisk parterapi. Personlig hållning och receptiv förmåga att uppfatta kommunikativ allians skapade ett terapeutiskt rum där accepterande av olikheter och förmåga att stå ut med motsatser utvecklades. Diskussion: Den terapeutiska ramen, och informanternas simultanförmåga att upprätta och bevaka allians, var faktorer av särskild betydelse för parterapins tre parallellt pågående relationer. Informanternas samtidiga förmåga att uppfatta och undersöka kommunikativ allians var en faktor som påverkade den terapeutiska relationen positivt. Informanterna skapade sådana samspel att parets engagemang ökade. Genom att vara personliga och använda sig av primärt mjuka känslor engagerades paret till att vara personliga och nå djupare känslomässiga upplevelser. Dessa intersubjektiva möten ledde till en förändrad relation med tryggare emotionella band och en ökad psykisk närhet. / Introduction: Psychodynamic couple therapy is about the interaction in between three people. Meetings which aim to change the interaction and find new understanding of each other’s life experiences. The purpose of this study was to analyse psychotherapists’ understanding and experience of changes in couple therapy. Topics of discussion: Which therapeutic factors are relevant for couple therapy? Which therapeutic factors affect the interaction of the couple? What benefits or difficulties is a therapist posed to? Method: Five therapists were interviewed with respect to both qualitative and thematic methods. Conclusion: The intersubjective interaction between therapist and couples has relevance for implementing changes in psychodynamic couple therapy. Personal attitude and receptive ability to perceive communicative alliance created through a therapeutic environment in which acceptance of inequalities and difference of opinions was developed. Discussion: The therapeutic framework, and the informants’ simultaneous ability to establish and monitor the alliance, were factors of particular significance for the three parallel ongoing relationships of the couple therapy. The informants’ simultaneous ability to perceive and investigate communicative alliance was a factor that positively affected the therapeutic relationship. The therapists’ application of such interactions increased the couple's engagement in the therapy. By being personal and making use of primarily soft emotions, the couple became more open and were able to reach deeper emotional experiences. These intersubjective meetings led to a changed relationship with more secure emotional ties and an increased psychological presence.

No description available.

Denna kandidatuppsats utgår från en egen översättning från franska till svenska av delar ur pjäsen Hôtel Pacifiqueav den franskkanadensiska författaren Fanny Britt.Syftet med examensarbetet är, förutom att skapa en spelbar text som fungerar i sin målspråkskontext, att undersöka det specifika i att översätta dramatik. I syftet ingår också att belysa och skapa förståelse för Québecfranskan och problem relaterade till att översätta språklig varietet. Det talade ordet står genomgående i fokus: replikerna i dramatexten och de karaktäristiska muntliga dragen för Québecfranskan. Newmarks kommunikativa översättningsmetod används som övergripande översättningsprincip för arbetet och visar sig vara kompatibel med texttypen trots vissa undantag. Resultatet blev en modern svensk pjäs med talspråkligt och idiomatiskt språk i replikerna. För att avgöra om texten är spelbar krävs dock att dramat uppförs på scen, vilket är ett framtida mål. / This essay is based on my own translation from French to Swedish of parts of the play Hôtel Pacifiqueby the Québécois author Fanny Britt. The purpose of the essay, apart from creating a text performable in its target language context, is to discuss and analyze the specialized nature of translating drama. The essay also aims to provide new perspectives on Québécois French and problems related to translating language varieties. The spoken word is the focal point: i.e. the lines of the drama and the characteristic oral features of Québécois French. Newmark's communicative translation method is used as the main translation principle. The method proves to be compatible with the text type despite certain exceptions. The result was a modern Swedish play with colloquial and idiomatic language. However, in order to determine if the text is performable, the drama must be presented on stage, which is a future goal.

Många av våra samtida städer står inför en ökad urbanisering vilket kan leda till störrepåfrestningar och nya utmaningar för stadsplaneringen att handskas med. Smarta städer harkommit som en reaktion på den ökade komplexitet städerna står inför i samband med attfler människor kommer konkurrera om samma ytor. En av dessa komplexiteter är hurmobiliteten i städerna ska förbättras utan att äventyra andra värden. Idag sker det enintensiv utveckling av autonoma fordon vilket många tror kan vara en lösning påmobilitetsproblematiken. En identifierad problematik är den stora ovissheten, som härrörfrån de bristande erfarenheterna kring autonoma fordons effekter i staden. Denna ovisshetskapar behovet av en tvärsektoriell samverkan mellan kommunal planering ochteknikutvecklingsföretag för att åstadkomma en mer omfattande kunskapsbild.En fallstudie har genomförts i Göteborg där representanter från den kommunalaplaneringen, det privata näringslivet och konsultföretag har intervjuats. Observationsstudierhar genomförts för att få en uppfattning av hur kunskapsbildningsprocessen ser ut mellanden offentliga och privata sektorn. Detta för att få en bild av vilka utmaningar ochmöjligheter de olika aktörerna ser med en implementering av autonoma fordon i stadenslångsiktiga planering. Resultaten som har kommit fram i denna fallstudie pekar på problemsom kan uppstå när avgränsningen i ett kunskapsgenererande projekt leder till ettkunskapsbortfall. Undersökningen identifierar även den problematik som kan uppstå närolika fackspråk möts för att tillsammans generera en gemensam kunskapsbild. / Many of our contemporary cities face increased urbanization, which can lead to greaterstrains and new challenges for urban planning to deal with. Smart cities are a reaction tothe increased complexity that cities face, as more people will have to compete for the samespace. One of these complexities is how urban mobility should be improved withoutcompromising other values. Today there is an extensive development of autonomousvehicles, which many believe may be a solution to mobility issues. An identified problem isthe great uncertainty, that derives from the lack of experience regarding autonomousvehicle effects in the city. This uncertainty creates a need for cross-sectorial collaborationbetween municipal planning and technology developing companies in order to achieve amore comprehensive knowledge base.A case study has been conducted in Gothenburg where representatives from municipalplanning, private industry, and a consulting company have been interviewed. Observationshave been conducted to gain an understanding of how the knowledge-making processlooks like between the public and private sector, this to get a picture of the challenges andopportunities that the various actors identify in relations to the implementation ofautonomous vehicles in the city's long-term planning. The results that have emerged in thiscase study points to problems that may arise when the delimitation of a knowledgegeneratingproject leads to a loss of knowledge. The study also identifies issues that mayarise when different technical languages meet to mutually generate a comprehensiveknowledge base.

Resumen Este estudio se dedica a investigar si la enseñanza demostrada por los docentes, comentarios de alumnos y al igual que el contenido de un manual escolar es tradicional o comunicativo en su acercamiento, haciendo una revisión del contenido de siete estudios.  Por lo tanto, se quiere investigar si lo que se enseña y el método aplicado tiene un enfoque comunicativo y al mismo tiempo es coherente con el currículo sueco. La revisión se realizó a través de analizar siete estudios desde niveles de grado a doctorado. Se analizaron en cuatro dimensiones que caracterizan el enfoque comunicativo: La lengua hablada en el aula, las formas de trabajar en clases, las formas de enseñar la gramática y si el material utilizado es auténtico o no. Los resultados demuestran que dos docentes resaltan y son las únicas que trabajan con un enfoque comunicativo en los cuatros aspectos analizados. Entre los otros individuos se pudo ver una variación de métodos, donde variaba mucho entre uno y otro. Se pudo responder a la pregunta de investigación y se encuentra que las formas de enseñar en general no son coherentes con el enfoque comunicativo del currículo, y, donde la mayoría de los docentes y hasta el libro de texto, aun se concentra mucho en una enseñanza de gramática tradicional en la cual el idioma más utilizado en clase es el sueco. Otro resultado interesante es que esta variación se encuentra y principalmente es encontrada ya que los docentes se sienten incapaces de seguir un acercamiento comunicativo por la razón de que los alumnos no tienen la capacidad de comunicarse en el idioma meta.

Studien undersöker SVA-lärares uppfattningar huruvida undervisningen ska fokusera på form – kunskaper i språksystemet, – eller på innehåll – kunskaper om hur språket används. Deltar i studien gör fyrtio lärare i högstadie- och gymnasieskolan. Form definieras som grammatik, struktur och uttal etcetera och innehåll som förmågan att förmedla detta utifrån syfte och sammanhang etcetera. Syftet är att utforska vilka olika uppfattningar som finns representerade bland SVA-lärare, samt vad ligger bakom dessa. Studien relaterar resultaten till forskning och styrdokument för skolan. Studien använde en digital enkät som spreds med ett explorativt urval till lärare i sociala medier. Resultaten visar på en mångfald av uppfattningar där både fokus på form och innehåll finns representerade, med en liten övervikt av lärare som ansåg att fokus på form och korrekthet är mer angeläget att fokusera på i undervisningen. Ett generellt motiv till detta fokus är lärarnas syn på form och korrekthet som en grund i språket som eleverna behöver behärska innan de går vidare till arbete, studier och samhällsliv. Även uppfattningen att undervisningens ska fokus ligga på innehåll motiveras av att eleverna behöver kunna förstå och göra sig förstådda i syfte att klara vidare arbete, studier och deltagande i samhället. Språkundervisningen ses generellt av SVA-lärarna som en integrativ åtgärd. En slutsats från studien är, med tanke på den variation av uppfattningar som studien visar på, att SVA-lärarnas uppfattningar sannolikt har stor betydelse för hur undervisning planeras och genomförs, samt att andraspråkslärares uppfattningar måste förstås genom både lingvistisk och sociolingvistisk teori.

Studiens syfte var att belysa vilka möjligheter förlagsproducerade läromedel för engelskämnet ger eleverna att utveckla sin kommunikativa kompetens i linje med läroplanens intentioner. För att uppfylla detta syfte ställdes två forskningsfrågor: hur möjligheten att öva de fyra förmåg­orna för språkinlärning fördelas i förlagsproducerade läromedel och på vilka sätt ut­veckling av elev­ernas kommunikativa kompetens möjliggörs i läromedlen. Sammanlagt nio textböcker och nio övningsböcker för årskurserna 4–6 från tre olika läromedelsserier (Skills, Sparks och Join the Quest) ingick i studien. Studiens metod var en kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa in­slag. Övningarna kategoriserades efter vilken/vilka av de fyra förmågorna som övades och på vilket sätt förmågan övades (mekaniskt, meningsfullt eller kommunikativt). Resultatet visade att hörförståelse är den förmåga som får minst utrymme i alla tre läromedels­serier och i två av tre läromedelsserier övas hörförståelse inte en gång i ett kommunikativt syfte genom årskurs 4–6. Vissa läromedelsserier erbjuder eleverna mer kommuni­kativ övning av för­mågorna, medan vissa erbjuder mindre. En av de tre läromedelsserierna visar även på brister med att möjliggöra utveckling av de två potentiellt viktigaste förmågorna, hör­förståelse och den muntliga förmå­gan, i ett kommunikativt syfte. / The aim of this study was to illustrate the possibility of developing communicative competence with the help of English language teaching materials for grades 4-6. Two research questions were asked to fulfill the aim of the study: how the opportunity to develop the four language skills are distributed in commercial English language teaching materials and in what way dev­elopment of communicative competence is facilitated by using these teaching materials. A total of nine textbooks and nine exercise books for grades 4-6 from three different series (Skills, Sparks and Join the Quest) were included in this study. The methodological approach of this study was a qualitative content analysis with quantitative features. The exercises were catego­rized based on which of the four language skills that were practiced and how they were practiced (mechanical, meaningful, or communicative exercises). The result showed that listening comp­rehension is the least focused skill in all three series. In two out of three series, listening compre­hension is not practiced in a communicative way in either of the grades. Some series contain more communicative language exercises, while some contain less. One of the three series also shows shortcomings when it comes to developing the two potentially most important skills, listening comprehension and the oral skill, in a communicative way.

Uppsatsen undersöker hur makt kan förskjutas till medborgarna och ge verkligt inflytande. Forskning visar att makt finns inom planeringsprocessen och det behövs tas i beaktande för att skapa verkligt inflytande. För att undersöka detta fenomen studeras projektet Sigtuna stadsängar, ett stadsutvecklingsprojekt som genomförts med rådslag innan utförandet av detaljplan. Studien ämnar att genom intervjuer undersöka hur dialogerna var utformade och genomförda utifrån tre perspektiv: medborgare, kommun och exploatören. Intervjun användes för att jämföra svar och se hur de olika aktörerna upplevt dialogen och projektet. Vidare syftar studien med hjälp av dokumentanalys att undersöka huruvida medborgardialogen innebar ett faktiskt inflytande. Resultatet visar att det fanns en stor vilja att låta medborgarna vara delaktiga i processen där medborgarna har haft inflytande i flera steg på olika nivåer och tagit det slutgiltiga beslutet om projektet ska genomföras eller inte. I projektets slutgiltiga tekniska detaljer fanns makten hos exploatören och kommunen. / The essay examines how power can be shifted to citizens and provide real influence. Research shows that power exists within the planning process and it needs to be taken into account to create real influence. In order to investigate this phenomenon, the project Sigtuna stadsängar is studied, an urban development project that was carried out in consultation before the implementation of the detailed plan. The study aims to examine through interviews how the dialogues were designed and carried out from three perspectives: citizens, the municipality and the developer. The interview was used to compare answers and see how the different actors experienced the dialogue and the project. Furthermore, with the help of document analysis, the study aims to investigate whether the citizen dialogue meant an actual influence. The result shows that there was a great desire to let the citizens be involved in the process where the citizens have had influence in several steps at different levels and made the final decision whether the project should be implemented or not. In the final technical details of the project, the power was with the developer and the municipality.

Studiens syfte var att ta reda på huruvida undervisningsmetoder för att utveckla elevernas muntliga, kommunikativa förmågor skulle vara synliga vid observationer av två lärares engelskundervisning i årskurs 4. Syftet var även att genom intervjuer få kunskap om de undervisande lärarnas syn på att utveckla elevernas förmåga att muntligt kommunicera på engelska och om deras arbetssätt innehöll aktiviteter för att främja denna utveckling. Resultatet visade att det fanns flera faktorer som inverkade på möjligheterna att anamma ett kommunikativt arbetssätt i klassrummet men att båda lärare ställde sig positiva till att använda dessa arbetsmetoder för att lära ut engelska.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.