Syftet med den här allmänna litteraturstudien var att undersöka hur interkulturell pedagogisk kompetens beskrivs och synliggörs i religionsdidaktiska studier eller religionkunskapsrelaterad forskning. Studien sökte svar på hur de interkulturella pedagogiska dimensionerna kommunikativ kompetens, social kompetens och medborgerlig kompetens beskrivs och synliggörs i tidigare forskning. Resultatet av litteraturstudien visar att interkulturell pedagogisk kompetens både beskrivs och synliggörs i olika sammanhang, både icke-konfessionella och konfessionella, i monokulturella kontexter såväl som mångkulturella. Studiens resultat visar på en ämnesspecifik interkulturell pedagogisk kompetens för religionskunskap där en central del av den interkulturella pedagogiska kompetensen innebär att utgå från social kompetens i form av att initiera interaktioner mellan elever i syfte att öka lärandet. Studien visar även att det forskningsbaserade underlaget för interkulturell pedagogisk kompetens inom religionskunskap är outforskat och att det finns ett framtida forskningsbehov för att bidra till utvecklingen av interkulturell pedagogisk kompetens.

Problemområdet grundar sig i lärares förståelse av behovet att integrera visuellt stöd i undervisningen för att stötta mellanstadieelevers språkliga utveckling. Syftet med arbetet är att undersöka hur bildstöd används i ämnet engelska för elever i årskurs 4–6. Detta för att skapa förståelse för vilka åsikter och metoder som finns bland lärarna kring bildstödets effekter på inlärning. Detta undersöks utifrån ett lärarperspektiv genom en enkätundersökning. Undersökningen är till stor del kvalitativ men även kvantitativ. Detta framkommer till största del i resultatet då enkätundersökningen består av en kombination av öppna och slutna frågor som analyseras och diskuteras.  Vi har introducerat ett sociokulturellt teoretiskt ramverk vilket tillhandahåller en infallsvinkel genom vilken vi kan se språkutvecklingen som en del av elevernas interaktion med sin sociokulturella miljö. Detta kombineras med sociosemiotisk teori och multimodal teoribildning kopplat till bildstöd.  Studien pekar på att visuellt stöd kan främja kommunikativa färdigheter och ordförståelse bland mellanstadieelever i svensk grundskola. Kopplat till detta rapporterar lärare om förbättrad förståelse och en stärkt förmåga att uttrycka sig. Behovet av visuellt stöd varierar beroende på elevers ålder och individuella förutsättningar, vilket indikerar vikten av en anpassningsbar och flexibel användning av dessa multimodala resurser.  En medveten och målinriktad användning av bildstöd, i kombination med pedagogisk expertis, kan främja bildstödets positiva inverkan på språkutveckling. Studien visar på vikten av dynamisk interaktion mellan lärare, elever och bildstöd för att skapa en gynnsam lärandemiljö. Det förefaller att bildstöd engagerar eleverna i lärandeprocessen.

Den här studien presenterar, tolkar och analyserar Seyla Benhabibs kommunikativa etik samt undersöker vilka implikationer denna får för religionsdialog som praktisk diskurs. Med utgångspunkt från den kommunikativa etikens båda grundläggande principer om universell moralisk respekt och egalitär ömsesidighet samt idén om det radikalt situerade moraliska subjektet arbetar författaren fram ett förslag på normativa utgångspunkter för religionsdialog mellan kristna och muslimer i Sverige. Aspekter av genus och makt kommenteras särskilt. Studien visar på hur den kommunikativa etiken ställer långtgående krav på dialogens förutsättningar, förberedelser likväl som på dess deltagare. Samtidigt framträder en etik som inte väjer för kontroversiella frågor och obehagliga samtal. I studien framhålls dialogens upprätthållande och kontinuitet som det överordnade målet. / This study presents, interprets and analyzes Seyla Benhabib's discourse ethics, and investigates its implications for religious dialogue as practical discourse. On the basis of the fundamental principles of universal moral respect and egalitarian reciprocity, as well as the idea of ​​the situated moral self, the author proposes ten normative starting points for inter-religious dialogue between Christians and Muslims in Sweden. Aspects of gender and power are commented in particular. The study shows how discourse ethics impose far-reaching demands on the conditions of the dialogue, on the preparation of it as well as on its participants. The continuity of dialogue is emphasized as the overall goal.

En strategisk fysisk planering har under flera år varit något som förespråkats från statligt håll i Sverige, men trots detta så har idealen inte fått något tydligt fäste i den kommunala planeringen. Det är utifrån detta glapp mellan teori och praktik som arbetet har sin utgångspunkt, där syftet är att skapa en förståelse för planeringsprocessens underliggande ideal, sättet som idealen påverkar planeringen och anledningen till att glappet mellan teori och praktik har uppkommit.   Dagens planeringspraktik studeras utifrån sex översiktsplaneprocesser, där ideal från den rationella, kommunikativa och strategiska planeringen identifieras och lyfts fram. Utifrån intervjuer gjorda med kommunala planerare så dras slutsatsen att dagens översiktsplanering främst är baserad på ett rationellt ideal, vilket synliggörs av den systematik och regelstyrning som finns i processen och genom den tydliga rollfördelning som finns mellan planerare och politiker. Uppsatsen visar också på att den kommunikativa teorin inte har fått det genomslag som planeringsdebatten möjligen ger sken av, utan har främst inneburit att ett större antal aktörer inkluderas i processen och att det skapats en bredare kunskapssyn. Den strategiska fysiska planeringen har främst inkluderats genom användandet av visioner, men där dessa är begränsade till att ge en riktning åt den kommunala planeringen och utgår inte från teorins konsensusbyggande eller aktörsmobiliserande aspekter.      Arbetet visar på att idealet om en strategisk fysisk planering, som förespråkas från statligt håll, inte har fått något genomslag eftersom praktiker eftersträvar ett rationellt ideal snarare än ett strategiskt. Ett första steg för att glappet mellan teori och praktik ska minska skulle i så fall vara att praktiker och statliga myndigheter eftersträvar samma ideal. Det går att härleda det rationella idealet bland planerare till att planeringssystemet i sig är rationellt uppbyggt och att planerare endast i liten utsträckning går utöver de lagstadgade kraven i sitt arbete. Glappet mellan teori och praktik har därför förstärkts av att planeringssystemet inte har förändrats i tillräckligt utsträckning, men har också påverkats av att planerare inte aktivt reflekterar över sättet som de arbetar på. Samtidigt bemöts de kommunikativa och strategiska idealen som fått genomslag av ett starkt motstånd från det rationella planeringssystemet, vilka gör att de endast delvis kunnat bli implementerade.

Alla språkinlärare, oavsett om de studerar ett nytt språk i det land där det talas (andraspråksinlärare) eller utom-lands (främmandespråksinlärare), har emellanåt problem att formulera sig och även göra sig förstådda på det nya inlärarsspråket, interimspråket, vilket utmärks av ett antal generella inlärardrag som tillfälliga lån, parafraser, generaliseringar, övergeneraliseringar, förenklingar och helfrasanvändning. Genom att analysera diverse elev-texter, skrivna av både andra- och främmandespråkselever, syftar denna uppsats till att kartlägga inlärardragens förekomst och frekvens samt utföra en jämförelseanalys mellan och inom grupperna andraspråkselever (SAS-elever) respektive främmandespråkselever (SFS-elever). Undersökningens textmaterial består av 16 texter i olika genrer och med varierande svårighetsgrad, skrivna av tretton rysktalande elever, som studerar svenska på SVA Grund (svenska som andraspråk, grundläggande kurs) i Sverige respektive har privatlektioner i svenska via Skype. Genom närläsning och analys av texterna har man kommit fram till att det finns samband mellan användningen av inlärardrag och elevernas utvecklingsnivå (språknivå) respektive uppgifternas komplexitetsgrad och inlärningsty-per (var och på vilket sätt man lär sig svenska). Resultaten visade att främmandespråkselever har större behov av inlärardrag i jämförelse med andraspråkselever och snarare tenderar att förlita sig mer på modersmålet än interim-språket. Undersökningen har även visat att förenkling, generalisering och övergeneralisering är de mest frekventa inlärardragen i de undersökta elevtexterna.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera på vilka sätt lärare arbetar för att främja interaktion mellan elever i grundsärskolan inriktning träningsskola. Svar söktes på hur lärare arbetar med den kommunikativa miljön, och på vilket sätt alternativ och kompletterande kommunikation kan användas för att främja den horisontella kommunikationen. Vidare undersöktes vilka hinder och möjligheter lärare upplever att det finns för eleverna att interagera med varandra. Det empiriska materialet samlades in i en mellanstor svensk kommun. Studien utgick från en fenomenologisk forskningsansats med inspiration av ett sociokulturellt perspektiv. Studien visade att elever i träningsskolan erbjuds för lite horisontell kommunikation och att det finns flera orsaker till detta. De huvudsakliga anledningarna till varför eleverna får för lite horisontell kommunikation som framkommer i studien är brister i den kommunikativa miljön, hög vuxentäthet samt elevernas funktionsnedsättningar. I studien framkommer att lärare medvetet arbetar för att främja elevernas interaktion genom att skapa ett positivt klimat och genom att tillrättalägga såväl den fysiska som den sociala miljön. Enligt lärarna i studien har samtliga elever behov av alternativ och kompletterande kommunikation i olika former. Vidare beskrivs den alternativa och kompletterande kommunikationen som ett viktigt verktyg för att öka elevernas möjligheter att interagera med varandra.

Syftet med denna litteraturstudie är att utreda vad aktuell forskning säger om undervisningen i muntlig framställning i gymnasieskolan. I studien har tidigare forskning inom området systematiskt samlats in och analyserats. Resultatet visar att muntlig framställning ofta får mycket begränsat undervisningsutrymme i den svenska gymnasieskolan. I svenskämnet tycks den muntliga delen oftast åsidosättas till fördel för skriftliga aktiviteter samt litteraturarbete. Trots att forskning förespråkar systematisk talträning och metakunskap för utveckling av muntlig kommunikativ kompetens, tycks denna typ av undervisning få begränsat utrymme i arbetet med muntliga framställningar. Elever efterfrågar mer undervisning i muntlig framställning samt utvidgad respons och vägledning från lärare. Genom jämförelser med internationella studier kan det konstateras att finns likartad problematik även i andra länder. / <p>Svenska</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Studien avser ta reda på:</p><ul><li>Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap </li><li>Eller om det krävs nationella anpassningar </li><li>Vad eventuella anpassningar beror på</li><li>Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare</li></ul><p><strong>Metod: </strong>Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Fyra huvudresultat har framkommit:</p><ul><li>Det internationella ledarskapet finns</li><li>Dock krävs vissa kulturella anpassningar</li><li>De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras</li><li>Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd</li></ul><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong></p><ul><li>Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag </li><li>Studien kan göras på fler länder</li><li>Studera flera stora internationella ledares egenskaper </li><li>Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet</li></ul><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim of the study is to find out:</p><ul><li>If the international leadership exists</li><li>If the leadership has to be adjusted to cultural needs</li><li>What is the reason behind the adjustments of the leadership</li><li>What distinguish a respected international leader from a none respected </li></ul><p><strong>Method:</strong> I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result of the thesis are:</p><ul><li>The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership</li><li>The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised </li><li>The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity </li></ul><p><strong>Suggestions for future research:</strong></p><ul><li>The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material</li><li>It could be done on more countries</li><li>More great international leaders can be studied to find their qualifications </li><li>Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject</li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.</p>

<p>Ett av målen i skolans läroplan är att eleverna utvecklar en kommunikativ och social kompetens. Enligt kursplanen för engelska B kurs, skall eleverna bland annat ha utvecklat en förmåga att kunna anpassa språket beroende på den situation eleven befinner sig i. Det indefinita pronomenet man är vanligt förekommande i det svenska språket. Att översätta detta ord fordrar en förståelse av situation såväl som av register. Undersökningen går ut på att ta reda på hur eleverna hanterar översättningen av man och om de vet när situationen fordrar formellt eller informellt språk. Resultatet visar att de kan hantera översättningen i de flesta avseenden även om de inte fått mycket undervisning om problemet. Valet av you som motsvarighet till man är dock övervägande och eftersom detta val signalerar informalitet kan kommunikationen påverkas.</p> / <p>One of the goals of the Swedish national curriculum is that students develop a communicative and social competence. According to the English B-level syllabus, the students should among other things develop their ability to adjust language use to the situation. The indefinite pronoun man is a frequent occurrence in the Swedish language. Translating this word requires an understanding of situation as well as register. The study examines how the students handle the translation of man and if they know when the situation requires formal or informal language. The result shows that they can handle the translation in most cases even though they have not been given much instruction on the problem. However, the choice of you as a correspondence to man is predominant, and since this choice signals informality communication might be affected.</p>

Hur föräldrar samspelar med barn kan ha stor påverkan på barnets språkliga och kommunikativa utveckling. Föräldrasensitivitet och mind-mindedness är två mått som mäter föräldrars samspel. Föräldrasensitivitet mäter förälderns förmåga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förälderns användande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrån situationen och barnets sinnesstämning. I vilken grad föräldrars mind-mindedness och föräldrasensitivitet påverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen är till stora delar fortfarande okänt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om föräldrasensitivitet och föräldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmågor, om mind-mindedness och föräldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om några könsskillnader förelåg. Materialet bestod av 35 inspelade förälder-barndyader som observerats när barnen var ca 16 månader. För att mäta föräldrasensitivitet användes lyhördhetsskalan ”Lyhördhet eller icke-lyhördhet för barnets signaler”. För att mäta mind-mindedness kodades förälder-barndyaderna samt föräldrabeskrivningar utifrån manualen för mind-mindedness av Meins och Fernyhough (2010). De kommunikativa förmågorna mättes dels genom the Swedish Early Communicative Development Inventories och dels genom the Early Social Communication Scales. Resultatet visade att det förelåg samband mellan föräldrasensitivitet och kommunikativa förmågor. Såväl språkförståelse, kommunikativa gester samt delad uppmärksamhet korrelerade med föräldrasensitivitet. Beträffande föräldrars mind-mindedness, konstaterades ett samband mellan en hög andel icke-intonade mentaliseringsyttranden och bristande förmåga till delad uppmärksamhet. Vidare framkom samband mellan mind-mindedness och föräldrasensitivitet: en förälder med hög föräldrasensitivitet använde fler intonade mentaliseringsyttranden än en förälder med låg föräldrasensitivitet. Ett motsvarande omvänt samband uppstod mellan icke-intonade mentaliseringsyttranden och en låg nivå av föräldrasensitivitet, där en icke-lyhörd förälder använde fler icke-intonade mentaliseringsyttranden. Slutligen upptäcktes en könsskillnad som innebar att föräldrar använder fler icke-intonade mentaliseringsyttranden till pojkar än till flickor. / The way a parent interacts with his or her child can have a great effect on communication and language development of the child. Maternal sensitivity and mind-mindedness are two measures used for parent-child interplay. Maternal sensitivity measures the parent’s ability to accurately perceive and interpret the child’s cues while mind-mindedness involves the parent’s use of words and comments regarding the child’s internal state. These comments can be classified as appropriate or non-attuned regarding the situation and the child’s state of mind. To what extent mind-mindedness and maternal sensitivity affect different parts of the child’s communicative development is still mainly unknown. The purpose of the present study was to investigate if maternal sensitivity and mind-mindedness co-vary with communicative abilities, if mind-mindedness and maternal sensitivity co-vary with each other, and finally, if any gender differences was present. The material of the study consisted of 35 videotaped parent-child interactions, which were observed when the children were 16 months of age. To measure maternal sensitivity, the sensitivity scale were used, “Sensitivity vs. Insensitivity to the Baby's Signals”. To measure mind-mindedness, parent-child interplay and parental interviews were coded. The child’s communicative abilities were assessed with the Swedish Early Communicative Development Inventories and with the Early Social Communication Scales. The result showed a correlation between maternal sensitivity and language comprehension, communicative gestures and joint attention. A relationship was found between mind-mindedness and parents’ using more non-attuned mental comments and children’s decreasing ability to respond to joint attention. The results also demonstrated that a sensitive parent uses more appropriate mental comments than a parent who was insensitive. A reversed relationship was found between non-attuned mental comments and a low level of maternal sensitivity, where the insensitive parent used more non-attuned mental comments. Finally, a difference in gender was found, where parents use more non-attuned comments to boys than to girls. / FAS dnr 2008-0875