1 |
Åtgärder mot koncernintern skatteplanering genom ränteuppläggAhlström, Lina, Roos, Erika January 2009 (has links)
Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå. Transaktionerna är legitima inom ramen för gällande rätt. Effekten av skattefördelen som uppkommer genom transaktionerna är dock inte önskvärd, då den urholkar den svenska skattebasen och äventyrar skattesystemets legitimitet. Införandet av de nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper avser att hindra konstlade ränteupplägg där företag i intressegemenskaper utnyttjar den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter i syfte att uppnå skattefördelar. Motsvarande ränteintäkt redovisas i ett bolag beläget i en lågskattejurisdiktion, i ett skattesubjekt som är undantaget från skatteplikt eller i ett subjekt med särskild skattestatus. Regeringsrättens avgörande i domarna mot Industrivärden väckte stor uppmärksamhet, där domstolen fann att skatteflyktslagen inte kunde tillämpas för att neka ett bolag rätten till ränteavdrag. I målen hade koncernen skapat ett skuldförhållande genom koncerninterna transaktioner där transaktionernas enda syftet var att uppnå skattefördelar. För att förhindra denna typ av skatteplanering och på så sätt komma åt de skatteintäkter som staten går miste infördes därmed nya regler om ränteavdragsbegränsning. De nya reglerna som införts ska begränsa möjligheten att få avdrag för ränteutgifter vid interna förvärv av delägarrätter där koncerninterna lån bildas genom exempelvis omstrukturering. Från huvudregeln finns dock två undantag. Enligt det första undantaget är avdrag för ränteutgifter tillåtet om motsvarande ränteintäkt skulle ha beskattats med 10 procent, enligt lagstiftningen i den stat där det bolag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsten hör hemma. Detta om bolaget bara skulle ha haft den inkomsten. Den andra undantagsregeln innebär att avdrag för ränteutgifter får göras om såväl skulden som förvärvet som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade Vid införandet av sådana regler bör hänsyn tas till vad som är grundproblematiken. I och med Regeringsrättens avgörande har det fastställs att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på uppenbara fall av kringgåenden där syftet varit att uppnå skattefördelar. Inledningsvis bör därmed skatteflyktslagens utformning och tillämplighet ifrågasättas. Skatteflyktslagens syfte är att hindra skatteflykt i detta avseende, vilket dess nuvarande utformning uppenbarligen misslyckats med. Detta trots reglernas generella utformning. Skatteflyktslagens nuvarande utformning kan därmed anses vara tandlös, åtminstone vid vissa fall av skatteplanering. Då grundproblematiken ligger i den utformning som skatteflyktslagen har torde det vara denna lagstiftning som i första hand ska vara föremål för överseende. De nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper får anses vara vaga, vilket resulterar i tolknings- och tillämpningsproblem. Därigenom blir det återigen upp till rättstillämparna att utreda och avgöra huruvida förfarandet anses stå i strid med gällande rätt. Vidare kan ifrågasättas om regleringens utformning kommer att verka som ett hinder för transaktioner som är företagsekonomisk motiverade och därigenom öppnar upp för ny problematik. Andra åtgärder såsom underkapitaliseringsregler, CFC-lagstiftning och källskatt på räntebetalningar har utretts som alternativa regler mot konstlade ränteupplägg. Ingen av dessa regler anses dock vara en bättre åtgärd mot konstlade ränteupplägg i detta avseende. Att införa någon form av ränteavdragsbegränsning i kombination med översyn av skatteflyktslagen torde dock vara en motiverad åtgärd mot konstlade ränteupplägg, men då i en mer genomtänkt regelkonstruktion.
|
2 |
Åtgärder mot koncernintern skatteplanering genom ränteuppläggAhlström, Lina, Roos, Erika January 2009 (has links)
<p>Från och med den 1 januari 2009 tillämpas nya regler om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper för att motverka skatteplanering genom ränteupplägg. Denna form av skatteplanering sker eftersom det finns luckor i lagstiftningen vilket bolagen kan utnyttja. Vid konstlade ränteupplägg använder sig koncernen av verktyg som är godkända inom ramen för gällande rätt. Exempel på sådana verktyg är den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter, koncernbidragsreglerna samt att utdelning och kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar är undantaget från beskattning. Genom koncerninterna transaktioner används ovan nämnda materiella regler i syfte att uppnå skattefördelar på koncernnivå. Transaktionerna är legitima inom ramen för gällande rätt. Effekten av skattefördelen som uppkommer genom transaktionerna är dock inte önskvärd, då den urholkar den svenska skattebasen och äventyrar skattesystemets legitimitet.</p><p>Införandet av de nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper avser att hindra konstlade ränteupplägg där företag i intressegemenskaper utnyttjar den obegränsade avdragsrätten för ränteutgifter i syfte att uppnå skattefördelar. Motsvarande ränteintäkt redovisas i ett bolag beläget i en lågskattejurisdiktion, i ett skattesubjekt som är undantaget från skatteplikt eller i ett subjekt med särskild skattestatus.</p><p>Regeringsrättens avgörande i domarna mot Industrivärden väckte stor uppmärksamhet, där domstolen fann att skatteflyktslagen inte kunde tillämpas för att neka ett bolag rätten till ränteavdrag. I målen hade koncernen skapat ett skuldförhållande genom koncerninterna transaktioner där transaktionernas enda syftet var att uppnå skattefördelar. För att förhindra denna typ av skatteplanering och på så sätt komma åt de skatteintäkter som staten går miste infördes därmed nya regler om ränteavdragsbegränsning. De nya reglerna som införts ska begränsa möjligheten att få avdrag för ränteutgifter vid interna förvärv av delägarrätter där koncerninterna lån bildas genom exempelvis omstrukturering. Från huvudregeln finns dock två undantag. Enligt det första undantaget är avdrag för ränteutgifter tillåtet om motsvarande ränteintäkt skulle ha beskattats med 10 procent, enligt lagstiftningen i den stat där det bolag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till ränteinkomsten hör hemma. Detta om bolaget bara skulle ha haft den inkomsten. Den andra undantagsregeln innebär att avdrag för ränteutgifter får göras om såväl skulden som förvärvet som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen affärsmässigt motiverade</p><p>Vid införandet av sådana regler bör hänsyn tas till vad som är grundproblematiken. I och med Regeringsrättens avgörande har det fastställs att skatteflyktslagen inte kan tillämpas på uppenbara fall av kringgåenden där syftet varit att uppnå skattefördelar. Inledningsvis bör därmed skatteflyktslagens utformning och tillämplighet ifrågasättas. Skatteflyktslagens syfte är att hindra skatteflykt i detta avseende, vilket dess nuvarande utformning uppenbarligen misslyckats med. Detta trots reglernas generella utformning. Skatteflyktslagens nuvarande utformning kan därmed anses vara tandlös, åtminstone vid vissa fall av skatteplanering. Då grundproblematiken ligger i den utformning som skatteflyktslagen har torde det vara denna lagstiftning som i första hand ska vara föremål för överseende.</p><p>De nya reglerna om ränteavdragsbegränsning inom intressegemenskaper får anses vara vaga, vilket resulterar i tolknings- och tillämpningsproblem. Därigenom blir det återigen upp till rättstillämparna att utreda och avgöra huruvida förfarandet anses stå i strid med gällande rätt. Vidare kan ifrågasättas om regleringens utformning kommer att verka som ett hinder för transaktioner som är företagsekonomisk motiverade och därigenom öppnar upp för ny problematik.</p><p>Andra åtgärder såsom underkapitaliseringsregler, CFC-lagstiftning och källskatt på räntebetalningar har utretts som alternativa regler mot konstlade ränteupplägg. Ingen av dessa regler anses dock vara en bättre åtgärd mot konstlade ränteupplägg i detta avseende.</p><p>Att införa någon form av ränteavdragsbegränsning i kombination med översyn av skatteflyktslagen torde dock vara en motiverad åtgärd mot konstlade ränteupplägg, men då i en mer genomtänkt regelkonstruktion.</p>
|
3 |
Lån från dotterföretag till moderbolag : Bedömningen av moderbolagets återbetalningsförmåga vid tillämpningen av det implicita låneförbudet / Loans from subsidiaries to parent companies : The assessment of the parent company's repayment capacity in the application of the implicit loan prohibitionTindberg, Louise January 2020 (has links)
No description available.
|
4 |
Reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta vid koncerninterna förvärv och i avsaknad av affärsmässiga motiv : - ur ett EG-rättsligt perspektivDanielson, Malin January 2008 (has links)
No description available.
|
5 |
Reglerna om begränsningar i avdragsrätten för ränta vid koncerninterna förvärv och i avsaknad av affärsmässiga motiv : - ur ett EG-rättsligt perspektivDanielson, Malin January 2008 (has links)
Uppsatsens huvudsakliga syfte är att belysa den komplexitet begreppet affärsmässighet rymmer och bidra till förståelse för hur synen på begreppet affärsmässighet kan variera beroende på vem som har att tolka begreppet och vart dess intressen vilar. Jag försöker fastställa inom vilka gränser en transaktion ska hålla sig för att anses som affärsmässig och vad som är avgörande för att kunna motivera en räntebetalning på affärsmässiga skäl. Jag prövar också huruvida de nya reglernas krav på att ett förfarande ska vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat för att erhålla ränteavdrag är förenligt med EG-rätten, särskilt med hänsyn till etableringsfriheten. Ämnet rymmer utan tvivel ett aktuellt värde i den juridiska debatten eftersom reglerna i skrivande stund nyligen antagits och trätt i kraft och därför ej ännu har blivit föremål för prövning i domstol. I väntan på rättstillämparens bedömning av hur en tillämpning av reglerna kommer att se ut kan uppsatsen tjäna som en sammanfattning av den problematik som uppmärksammats på området samt kanske bidra till att väcka ytterligare frågeställningar kring ämnet. Uppsatsen riktar sig därför till alla läsare som finner intresse i ämnet men som, på grund av ämnets relativt komplexa karaktär, till viss del även är insatt i den problematik som presenterats i problembakgrunden.
|
6 |
Nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige? / Dutch interest deduction limitation rules in Sweden?Alam, Milea January 2015 (has links)
Till följd av att Skatteverket hade uppmärksammat problematiken med skatteplanering med ränteavdrag, så kallade räntesnurror, infördes de första svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna för koncerninterna lån för företag i intressegemenskap år 2009. Dessa regler var inspirerade av motsvarande ränteavdragsbegränsningsregler i Nederländerna. På grund av att skatteplaneringen fortsatte, utvidgades de svenska ränteavdragsbegränsningsreglernas tillämpningsområde år 2013. Det har dock visat sig att på grund av nuvarande utformning och tillämpningsområde av 2013 års svenska regler, medför reglerna både tillämpningsproblem och fortsatt skatteplanering. Denna uppsats syftar till att undersöka utfallet av att införa liknande regler som nederländska ränteavdragsbegränsningsregler i Sverige, i nuvarande svenska ränteavdragsbegränsningsreglers ställe, för att analysera vilket av dessa regelverk som bäst uppfyller ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Uppsatsen visar att det finns både likheter och skillnader, i såväl utformningen som i tilllämpningsområdet, mellan de svenska och de nederländska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Det framgår av uppsatsen att skillnaderna inte i varje bestämmelse i det nederländska regelverket leder till en möjlig lösning på den kvarstående problematiken med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. Författaren anser att en blandad tillämpning av några nuvarande svenska bestämmelser och vissa bestämmelser lika de nederländska bäst skulle uppfylla ändamålet med de svenska ränteavdragsbegränsningsreglerna. / Due to the fact that the Swedish tax authority had paid attention to the issues concerning tax avoidance with the use of interest deduction, the first Swedish rules on interest deduction limitations on intra-group loans were introduced for associated companies in 2009. These rules were inspired by the equivalent Dutch rules on interest deduction limitations. Since the tax avoidance continued, the scope of the Swedish interest deduction limitation rules were extended in 2013. However, it has been shown that due to the formulation and the scope of the current Swedish rules, the legislation causes both interpretation issues and continuing tax avoidance. This thesis aims at examining the outcome of introducing similar rules as the Dutch interest deduction limitation rules in Sweden, instead of the current Swedish legislation, in order to analyze which of these legislations that better fulfills the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations. The thesis shows that there are both similarities as well as differences, with regards to both the formulation and the scope, between the Swedish and the Dutch rules on interest deduction limitations. It appears in the thesis that the differences in every provision of the Dutch legislation do not provide a possible solution to the remaining issues with the Swedish rules on interest deduction limitations. The author of the thesis considers a mixed application, containing some current Swedish provisions and some selected provisions similar to the Dutch provisions, to better fulfill the purpose of the Swedish rules on interest deduction limitations.
|
7 |
Internprissättning och tullvärde : Det är bättre att förekomma än att förekommas / Transfer Pricing and Customs Value : Prevention is Better than CureSöderberg, Anna January 2015 (has links)
Globaliseringen bidrar till en ökad världshandel och medför även ett växande antal gränsöverskridande koncerninterna transaktioner inom multinationella företag. Prissättningen av transaktioner vilka vidtas mellan närstående företag måste ske i enlighet med armlängdsprincipen som om transaktionerna vidtagits mellan två oberoende företag. Skattemyndigheterna kan justera internpriserna i slutet av beskattningsåret i de fall de anser att internprissättningen avviker från armlängdsprincipen och marknadsmässiga villkor. Utöver inkomstbeskattning åläggs företagen att betala tullavgifter i samband med transaktioner vidtagna med närstående företag etablerade utanför EU. I likhet med skattemyndigheterna granskar tullmyndigheterna företagens importpriser i syfte att säkerställa att parternas närståenderelation inte påverkat prissättningen. Båda myndigheterna arbetar således för samma mål, att upprätthålla prissättningens förenlighet med marknadsmässiga villkor. Skatte- och tullmyndigheterna tillämpar dock olika prissättningsmetoder i syfte att uppnå målet. Inkomstskatten baseras på företagens totala inkomster, relaterade till transaktionerna och tullavgiften beräknas baserat på varje specifik transaktion och vara. Det faktum att myndigheterna inkluderar olika tillgångar i de respektive beskattningsunderlagen kan medföra att de bedömer värdet av samma transaktion olika. Varierande bedömningar av samma pris kan vidare medföra krav på olika prisjusteringar i syfte att uppnå marknadsmässig prissättning. Prisjusteringar kan leda till onödiga skattetillägg och liknande straffavgifter. Det föreligger svårigheter för multinationella företag att bestämma transaktionspriser som uppfyller båda myndigheternas i syfte att undvika straffavgifter. Problematiken är ännu relativt ouppmärksammad av företag i världen. I amerikansk praxis framkommer att möjligheterna är små för företag att förlita sig på dokumentation upprättad för internprissättning, i syfte att styrka tullavgifter och tullvärde. Det är således betydelsefullt att företag upprättar dokumentationer för både internprissättning och tullvärde för att undvika straffavgifter. Dokumentationen utgör huvudsakligt bevis och ligger till grund för bedömningen av huruvida företagen uppfyllt bevisbördan avseende prisernas förenlighet med marknadsmässiga villkor. Företagen bör etablera en öppen kommunikation med de respektive myndigheterna i syfte att minimera risker för missförstånd eventuella framtida prisjusteringar. Det är bättre att förekomma än att förekommas. / The ‘arm’s length principle’ is fundamental to transfer pricing and cross-border intercompany transactions. The principle states that the prices charged for transactions of goods between related parties must be the same as if the parties were unrelated. Simply, the price needs to equal market values. If the Tax Authority finds the pricing to be inconsistent with the arm’s length principle, the price may be adjusted. In relation to cross-border intercompany transactions outside of the EU, companies have to pay customs duty and regard customs values. The Customs Authorities work to ensure that the price has not been influenced by the intercompany relationship. Thus, the Tax and Customs Authorities share the same goal, which is to ensure that the transaction price is consistent with market values. However, the methods of pursuing the goal differ. The Tax Authorities determine the amount of income tax based on the company’s total revenues deriving from cross-border intragroup transactions. The Customs Authorities on the contrary determine the amount of taxable income based on the value of every specific imported product. The authorities usually consider different values and assets when determining the amount of taxable income. Therefore the same transaction price may be evaluated differently by the Tax and Customs authorities. Price adjustments may be made if the transaction price is considered to differ in relation to market values. Thus, the companies may be obligated to pay tax surcharges or similar monetary penalties. The authorities’ different assessments of the same transaction price may result in difficulties for multinational enterprises in their efforts of meeting both requirements. The problem is regarded in varying degrees in different countries. In American precedent the court has determined the opportunities to be low for companies to depend on transfer pricing documentation when supporting customs value. It is important for companies to keep detailed documentation of both transfer pricing and customs valuation. The documentation serve as vital evidence when proving the compatibility of transaction prices with market values. Companies should also establish good communications with the authorities in order to prepare them for potential future price adjustments. Prevention is better than cure.
|
Page generated in 0.1054 seconds