Titel: Mellanchefers upplevda personalarbete - En kvalitativ studie om hur mellanchefer upplever personalarbete i relation till stress Syfte: Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur personalarbetet upplevs för mellanchefer i relation till stress. Metod: En induktiv studie med en kvalitativ forskningsansats användes för att skapa en ökad förståelse för fenomenet. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer. Slutsats: Studien har kunnat visa en större förståelse för hur mellanchefer upplever sitt personalarbete. Det vi har kommit fram till och kunnat dra slutsatser kring är vikten av balans mellan faktorerna krav, kontroll och stöd i mellanchefernas arbete. Vi har även kunnat konstatera att mellancheferna har en hög arbetsbelastning gällande sina arbetsuppgifter och att stress upplevs i perioder. Vidare har vi kunnat fastställa att tack vare den goda balansen mellan de tre faktorerna, där möjligheten till att ha kontroll och stöd är de utmärkande faktorerna, upplevs personalarbetet i relation till stress som till stor del god. Nyckelord: Mellanchef, personalarbete, arbetsrelaterad stress, krav, kontroll, stöd

Bakgrund: Lärare är en yrkesgrupp som påverkas av politiska beslut, olika reformer samt krav från elever och föräldrar. Lärares arbetsmiljö påverkas till stor del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Syfte: att beskriva hur grundskollärare upplever sin arbetssituation utifrån ett salutogent perspektiv. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie bestående av en digital enkät, baserad på WEMS (Work Experience Measurement Scale), skickades ut via mail till 71 grundskollärare. Resultat: Totalt 67 enkäter besvarades, vilket gav en svarsfrekvens på 94%. Standardiserade indexvärden för varje frågedimension visade på att lärarna hade höga värden på dimensionerna individuella inre upplevelser, stödjande arbetsförhållanden samt ledarskap. Dimensionen tidsupplevelse fick det lägsta värdet i undersökningen och indikerar att lärarna har mindre god upplevelse av arbetssituationen inom denna dimension. Slutsats: Respondenternas svar visar på höga värden inom viktiga områden när det gäller den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kopplat till ett salutogent perspektiv, exempelvis ledarskap och stödjande förhållanden.

En framgångsrik CRM-strategi inkluderar ofta omfattande förändringar och kräver där­för mycket engagemang och planering. CRM-system kan påverka organisationers former och mekanismer för kontroll där kontrollen exempelvis kan utgöras av verbala direktiv direkt från en överordnad till en underordnad, nedskrivna regler eller genom ett upplevt grupptryck. Intressekonflikter inom organisationer kan även komplicera organisatoriska kontrollprocesser. Tidigare studier inom forskningsområdet har identifierat ett gap i stu­dier som undersökt hur kombinationer av organisatoriska kontrollformer utformas i samband med arbete kring informationssystem. Antalet studier som har undersökt utö­vande av organisato­risk kontroll i samband med CRM-system är få och har påvisat ett behov av ytterligare förståelse för fenomenet i nya kontexter. I syfte att fylla dessa gap i forskningen under­söker denna fallstudie hur former och mekanismer av organisatorisk kontroll påverkas av CRM-system inom kundhantering- och försäljningsprocesser i en svensk organisation verksam inom fastighetsbranschen. En kvalitativ forskningsstrategi antogs som grund­läggande metod för denna fallstudie med semistrukturerade inter­vjuer som den huvud­sakliga datainsamlingsmetoden. Studiens resultat visar att CRM-system bidrar till en effektivare självkontroll. Studien visar också att organi­sationens starka värde­grund bidrar till att behovet av en aktiv tillsyn över kundhantering är låg i organi­sationen. Informella kontrollformer används mer än formella kontrollfor­mer och organi­sationens undersökta delar förlitar sig starkt på klankontroll som den främsta for­men av organisatorisk kontroll. / A successful CRM strategy often involves extensive changes and therefore requires a lot of commitment and planning. CRM systems can affect organizations' forms and mecha­nisms of control, where control can, for example, consist of verbal directives directly from a superior to a subordinate, written rules or through a perceived peer pressure. Conflicts of interest within organizations can also complicate organizational control pro­cesses. Previous studies in the research area have identified a gap in research that ex­amines how organizational control modes are combined in association with work re­lated to information systems. The number of studies that have examined the exercise of organizational control in rela­tion to CRM systems is few and has demonstrated a need for further understanding of the phenomenon in new contexts. To fill these gaps in the research, this case study ex­amines how forms and mechanisms of organizational con­trol are affected by CRM sys­tems in customer management and sales processes in a Swedish organization active in the real estate industry. A qualitative research strategy was adopted as the main method for this case study with semi-structured interviews as the main data collection method. The results of the study show that CRM systems con­tribute to more effective self-control. The study also shows that the organization's strong values ​​decreased the need for active supervision of customer management in the organization. Informal modes of control were more central than formal modes of con­trol and the surveyed parts of the organization rely heavily on clan control as the main form of organizational control.

Att vara enhetschef inom kommunal vård- och omsorgsförvaltning innebär ett komplextarbete där man står mellan förväntningar från vårdtagare, anhöriga, medarbetare,överordnad chef och politiker. Dessa förväntningar är en stor anledning till enhetschefenshöga arbetsbelastning vilket påverkar dennes psykosociala arbetsmiljö. I den här kvantitativastudien ligger fokus på hur krav och stöd samt motivation och mening i arbetet påverkarenhetschefens stressnivå, kvalitetsarbete, prestation och arbetstillfredsställelse. Deltagarna istudien är 180 enhetschefer från olika kommuner i Sverige, 148 kvinnor och 32 män med ettåldersspann mellan 23 och 65 år. Kommunerna har valts genom bekvämlighetsurval. Mätinstrumentet som har använts är enkätverktyget Copenhagen PsychosocialQuestionnaire III (COPSOQ III) och resultatet har analyserats med hjälp av modellenkrav-kontroll-socialt stöd (Demand-Control-Support, JDCS). Resultatet visar högstsjälvskattning att påverkan på krav och stöd kan leda till att enhetschefen hamnar i stressoch utbrändhet. Enhetscheferna skattar att prestation och arbetets kvalitet samtarbetstillfredsställelse upplevs bättre ju högre mening i arbetet som finns. Studiens slutsatskan sammantaget beskrivas som att den psykosociala arbetsmiljön har en betydande roll förenhetschefens upplevda stress, kvalitet i arbetet samt arbetstillfredsställelse. Således kankraven bli för höga och stöd behöver finnas för att att enhetschefen ska erhålla hälsa.

An annexation of landmasses or parts of another country is nowadays a rare case. However, Russia managed to annex parts of Ukraine after a violent and complicated conflict in 2014. There are several different theories and methods of describing Russian warfare and some of them even originate from Russia itself.   This paper aims to apply the Reflexive Control theory, which originated in Russia, and see how well it accounts Russian actions in Ukraine. The analyzation of this theory is necessary because after the annexation of Crimea there has been an increasing interest to describe Russian actions in the science of war discussions.   This is done by first describing different theorists’ approaches and views on the theory and then constructing a template from which this thesis’ analysis is concluded. There are four major contributors to the theory, all of which differ slightly in their description of the theory.   This paper concludes that patterns of Reflexive Control may have been implemented during the conflict in Ukraine. These patterns may also have been present before the conflict, after the annexation and up to present day. / -

Under flera år har offentlig verksamhet upplevt en tilltagande byråkratisering inom statsförvaltningen. Byråkratiseringen upplevs flytta fokus från kärnverksamhet till administration och därigenom minska efterfrågan på expertis inom offentlig verksamhet. Det kallas ibland för en pågående avprofessionalisering. Detta har även börjat märkas inom militären där frågor kring vad som är professionellt börjar förekomma. Det finns även farhågor att denna process inom militären kan leda till att den civila kontrollen förloras över militären. Syftet med studien är att undersöka om förvaltningsstyrning, och speciellt tillitsbaserad styrning enligt Bringselius ger den kontroll av militärmakt som eftersträvas enligt Huntingtons teori om objektiv kontroll.  Kombinationen av Huntingtons objektiva kontroll och Bringselius ramverk för tillitsbaserad styrning, ger ett teoretiskt ramverk för dennas studie. Med en deduktiv ansats undersöker studien hur styrdokumenten för Försvarsmakten leder till civil kontroll.  Analysen av dokumenten genom fyra teman skapade ur det teoretiska ramverket visar att förvaltningsstyrningen med sina många detaljstyrningar, och avsaknad av delegering av ansvar gör att styrningen inte svarar mot Huntingtons objektiva kontroll.  En starkare officersprofession skulle i samspel med politiken kunna tydliggöra den delegering av ansvar som behöver ske för att tillitsbaserad styrning ska kunna införas som styrmodell mellan regeringen och Försvarsmakten. Införs tillitsbaserad styrning som förvaltningsstyrning finns goda möjligheter att stärka officersprofessionen och samtidigt bibehålla objektiv kontroll.

Titel: Ekonomichefers egenskaper och dess påverkan på ekonomistyrning - En kvantitativ studie om användningen av ekonomistyrning från ett Upper Echelons-perspektiv. Författare: Josefine Höög och Moa Schwartz Handledare: Karl Wennberg Bakgrund: Det finns ingen universal design på ekonomistyrning som passar alla organisationer, vilket gör att företags användning av ekonomistyrning varierar stort. Detta utgör grunden för Upper Echelons teori som utgår från att chefers individuella egenskaper påverkar deras beslutsfattande och därmed organisationens resultat. Chefers erfarenheter och egenskaper är därmed viktiga att studera för att förstå hur företag använder ekonomistyrning. Genom att använda Upper Echelons teori för att undersöka samband mellan ekonomistyrning och ekonomichefers egenskaper i svensk kontext bidrar studien till forskningsområdet om organisationers användning av ekonomistyrning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka samband mellan ekonomichefens demografiska egenskaper och hur de använder sig av ekonomistyrning, diagnostiskt eller interaktivt. Metod: Studien antar en kvantitativ forskningsstrategi med deduktiv ansats där hypoteser härleds från existerande kunskap och teori. Därtill antar studien en tvärsnittsdesign där data har samlats in från flera individer vid en specifik tidpunkt. Datainsamlingen består av telefonintervjuer i kombination med enkät. Studiens urval utgörs av ekonomichefer eller motsvarande vid medelstora företag i Östergötlands län och Örebro län. Resultat: Studiens hypoteser testades genom regressionsanalys som visar stöd för en av studiens åtta hypoteser relaterade till ekonomichefers utbildning, ålder, kön och tjänstetid. Resultatet indikerar att eftergymnasial utbildning inom ekonomi är relaterat till ökad diagnostisk användning av ekonomistyrning samt att eftergymnasial utbildning överlag är relaterat till ökad diagnostisk och interaktiv användning av ekonomistyrning. Slutligen visar resultatet att diagnostisk och interaktiv användning ökar ju äldre företaget är och att tjänsteföretag använder ekonomistyrning på ett diagnostiskt sätt i lägre grad än studiens referenskategori. Nyckelord: Upper Echelons teori, ekonomistyrning, ekonomichefers demografiska egenskaper, hävstänger för kontroll, ålder, utbildning, kön, tjänstetid, interaktiv, diagnostisk.

Utvecklingen av smartphones har gjort att det uppkommit flera applikationer som ska hjälpa människor att mäta deras hälsa. Egenmätnings-applikationer som t.ex. kaloriräknare har däremot visat sig vara problematiska då de används av personer med ätstörningsbeteende. För att människor ska känna välmående måste de uppleva autonomi. För att uppleva autonomi måste människor känna sig motiverade och att de är i kontroll över deras egna val. Studien undersöker hur kaloriräknare kan designas för att främja autonomi hos människor med ätstörningsbeteende. Studien har genomfört en litteraturstudie för att identifiera designutmaningar. Designutmaningarna har därefter försökt hanteras i två prototyper. Prototyperna har hanterat designutmaningarna på olika sätt för att bättre förstå vad som stöttar autonomi. Prototyperna har sedan utvärderats och diskuterats i fokusgrupper.  Resultatet från fokusgrupperna utvärderades utifrån autonomi, och analysen resulterade i tio teman, indelade i två kategorier. Dessa teman diskuterades sedan och bidrog till lärdomar om hur kaloriräknare kan designas för att stötta autonomi hos människor med ätstörningsbeteende. / The development of smartphones has led to the emergence of several applications that will help people measure their health. Self-tracking applications such as calorie counters, on the other hand, have proven to be problematic because they are used by people with eating disorders. People must experience autonomy to be able to accomplish well-being. To experience autonomy, people must feel motivated and in control of their own choices. The study examines how calorie counters can be designed to promote autonomy for people with eating disorders. The study has conducted a literature review to identify design challenges. The design challenges resulted in two prototypes. The prototypes handled the design challenges in different ways to better understand what supports autonomy. The prototypes were then evaluated and discussed in focus groups.  The results from the focus groups were evaluated on the basis of autonomy, and the analysis resulted in ten themes, divided into two categories. These themes were then discussed and contributed to lessons learned on how calorie counters can be designed to support autonomy for people with eating disorder behaviors.

The aim of the study was to investigate and gain an in-depth understanding of the lived experience of Self-Leadership among employees in organizations in Sweden with high degree of Self-Leadership Culture (SLC). To furfill the purpose, a qualitative method was applied in the form of unstructed interviews, whith four participants, which was analysed in an IPA analysis (Interpretative Phenomenological Analysis).                The results showed three themes that consisted of Control, Alone isn´t always strong, Stop and reflect. Freedom was an overaching theme that was experienced as very important and highly valuated in Self-Leadership. Other themes were Control, where there being a need to experience self-control, while not wanting to be controlled by others. Alone isn´t always strong is a theme that is associated with the dilemma of wanting to be independent and perceived as a strong individual, while at the same time feeling a need for support and a belonging to others. The last theme was about the ability to stop and reflect, which in this essay means that the participants experienced value in finding and using strategies to enable them to take a break from a stressed work environment, to reflect, to keep motivated, and to plan ahead, which was sometimes perceived as a challenge.  The conclusion showed for example that it could be valuable if more employees were given the oppurtunity to work more freely under responsibilities, as it seems to be a factor in the success of both job satisfaction, performance and overall well-being. External control seemed to inhibit motivation. Another important aspect was the need for support and belonging to others, although this was not aways explicitly stated. Furthermore, the study showed that it would be valuable if employees were also given be the time and tools for reflection, for such things as mindfulness and stress management. / Syftet med studien var att undersöka och få fördjupad förståelse för upplevelsen av självledarskap hos anställda på organisationer i Sverige med hög grad av Self-Leadership Culture (SLC). För att uppfylla syftet, tillämpades en kvalitativ metod i form av fem ostrukturerade intervjuer, vilka analyserades genom en IPA analys (Interpretative Phenomenological analysis). Resultatet visade tre teman som bestod av Kontroll, Ensam är inte alltid stark, Stanna upp. Ett gemensamt och övergripande tema var Frihet, vilket upplevdes vara högt värderat inom självledarskapet. Kontroll innefattar i studien ett behov av att besitta egen kontroll, samtidigt som respondenterna inte ville bli kontrollerade av andra. Ensam är inte alltid stark är förknippat med dilemmat att vilja vara självständig och stark, och samtidigt uppfylla behovet av stöd och samhörighet med andra. Det sista temat handlade om att Stanna upp, vilket innebar att respondenterna behövde strategier för att kunna stanna upp i en stressad tillvaro, reflektera, bibehålla motivationen och planera framåt, vilket kunde upplevas som en utmaning. Slutsatsen visade exempelvis att det vore värdefullt om fler anställda fick möjligheten och tilliten att jobba mer fritt under ansvar, då det var en framgångsfaktor både i jobbtillfredställelse, prestanda och i välbefinnande. Yttre kontrollerande tycktes hämma motivationen. Ytterligare en viktig aspekt var behovet av stöd och tillhörighet till andra, även om inte det inte alltid uttrycks explicit. Vidare visade studien att det vore värdefullt om anställda kunde erbjudas tid och verktyg inom reflektion, såsom mindfulness och stresshantering.

Den här uppsatsen undersöker hur resemotivet i Odysséen respektive The Lord of the Rings bidrar till att konstruera de manliga huvudkaraktärernas roll som maskulina hjältar. Genom en jämförelse mellan Odysseus och Frodo är syftet även att säga någonting om synen på maskulinitet i deras samtid. Det som blir tydligt är att maskulinitet och hjälteskap inte är lika synonyma i The Lord of the Rings som i Odysséen. Odysseus är en reflektion av den hegemoniska maskuliniteten i sin samtid; såväl hans maskulinitet och heroiska drag bygger på ära, hämnd, aggressivitet, rationalitet och kontroll. Odysséen har bidragit till att upprätthålla det antika Greklands syn på maskulinitet. I The Lord of the Rings är Frodo ett exempel på hur en hjälte inte behöver vara maskulin i samma bemärkelse. Hans vänskap med Sam visar att även feminina drag stämmer in på en modernare hjälte. Han behöver inte vara aggressiv eller ärelysten, utan hans mentala mod att kunna offra sig för någonting större än honom själv är en del av hans hjälteskap. I The Lord of the Rings är den traditionella hjälterollen, som Odysséen delvis har lagt grunden för, istället uppdelad mellan olika karaktärer.