Sedan pandemins utbredning (Covid-19) har distansarbetet orsakat stora förändringar inom den organisatoriska strukturen. Med de uppdaterade rekommendationerna har Folkhälsomyndigheten uppmuntrat företag och organisationer att förlänga hemarbetet för de anställda. Detta har resulterat i ökade konsekvenser av de psykosociala och fysiska hälsoeffekterna hos organisationens medlemmar.  I denna studie var syftet att förstå hur anställda inom Uppsala universitet uppfattar och upplever förändringarna i sin arbetssituation sedan distansarbete infördes som ny arbetsform i organisationen. Uppsatsen bygger på tio kvalitativa intervjuer med de anställda och resultatet av studien lyfter fram både för och nackdelar som tillkommit i och med den nya arbetssituationen. I och med begränsningarna inom människors sociala behov visar studien en bristande motivation och kreativitet hos de intervjuade. Distansarbetet skapar i högre grad gränsdragningssvårigheter mellan privat och arbetsliv. Studien visar dock att distansarbetet har bidragit till ökad effektivitet, produktivitet samt större grad av egenkontroll. Man ser också att olika slag av samtal med arbetsgivaren hade ökat i intensitet under distansarbetet. Studien visar att kontrollmekanismer under distansarbetet handlade snarare om att upprätthålla arbetsmiljörelaterade frågeställningar såsom vägledning och handledning än, övervakning av arbetsprocesser och slutmål. / Since the spread of the pandemic (Covid-19), distance working has caused major changes in the organizational structure of work. With the updated recommendations, the Swedish Public Health Authority (FHM) has encouraged companies and organizations to extend working from home for those employees who can. This has resulted in increased consequences of the psychosocial and physical health effects of the organization's members. In this study, the purpose was to understand how administrative employees at Uppsala University perceive and experience the changes in their work situation since distance working was introduced as a new form of work in the organization. The essay is based on ten qualitative interviews with the employees and the results of the study highlight both advantages and disadvantages that have arisen as a result of the new work situation. Due to the limitations of the social situation, the study shows a lack of motivation and creativity among most of the interviewees. Distance work to a greater extent creates difficulty differentiating between private and working life. However, the study shows that the benefits of distance working has contributed to increased efficiency, productivity and a greater degree of self-control. The end result of the study shows that different types of conversations between the employer and employees have increased in intensity during the distance working situation. The study also shows that control mechanisms during distance working were more about maintaining work environment-related issues such as guiding and supervising rather than monitoring work processes and end goals.

No description available.

<p>Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.</p>

Efter år av ökade sjukskrivningstal inom svenskt arbetsliv syntes under åren 2002-2004 en minskning av långtidssjukskrivningarna. Denna minskning var dock marginell vad gäller kvinnodominerade yrkesgrupper som exempelvis lokalvårdare. (AFA Försäkring, 2006) Vi ville undersöka en organisation, med denna typ av yrkesgrupp, som lyckats sänka sina sjuktal. Vår förhoppning var att finna de hälsobringande påverkansfaktorer som lett till lägre sjukskrivningstal och presentera dessa som underlag för andra organisationers hälsoarbete. Syftet med vår studie är att beskriva Telge Rent AB och deras arbete med att minska medarbetarnas sjukfrånvaro och öka effektiviteten. Vi har valt att studera detta arbetsmiljö- och effektiviseringsarbete ur ett ledningsperspektiv. Vi har genomfört en fallstudie av företaget med hjälp av en kvalitativ ansats och intervjuat ledningsgruppen i Telge Rent AB. Ansatsen valdes för att få en inblick i och en förståelse för hur ledningen tänkt och handlat i förändringsarbetet. Vår analysmetod har varit Grounded Theory-inspirerad. Telge Rent AB har, enligt oss, vidtagit åtgärder som är kontrollerande, stödjande eller både kontrollerande och stödjande. Vår tolkning är att det är syftet med åtgärden som avgör huruvida denna blir stödjande eller kontrollerande. Under studiens gång har vi fått insikt i att sundare levnadsvanor med hjälp av friskvårdsaktiviteter såsom subventionerade träningskort, kostrådgivning m.m. är sätt att försöka öka medarbetarens välmående och minska sjukfrånvaron men det är oftast bara de redan inbitna entusiasterna som utnyttjar detta. De teorier vi valt för vårt problemområde fokuserar på att hälsa är mer än frånvaro av sjukdom, att det snarare är en balans mellan psykiskt och fysiskt välbefinnande. Efter att ha studerat litteratur om ämnen som hälsa, friska arbetsplatser, friskt ledarskap, sjukskrivningar, hälsofrämjande arbete, hälsopromotion, långtidsfrisk m.m. inser vi att det handlar om att bearbeta mer grundläggande faktorer för att uppnå god hälsa. Att skapa ett friskt, lönsamt och produktivt företagsklimat kräver mer än gymkort och fruktkorg. För att uppmärksamma sin egen livsstil och eventuellt ändra den bör varje medarbetare ges möjlighet att arbeta med sin självinsikt, självkänsla och självförtroende, d.v.s. hur man ser på sig själv och sina värderingar. Information och utbildning om hälsa blir sedan nästa steg för att medarbetaren ska kunna ta egna beslut kring sin hälsa. Ett lyckat organisatoriskt hälsoarbete bör komma inifrån medarbetarna själva och arbetsgivarens uppgift är att agera informationsbärare i frågan. Förhållanden som påverkar vår motivation och arbetslust är faktorer som påverkar vår hälsa. Utifrån studerade teorier har vi funnit att krav och kontroll, empowerment, uppmärksamhet och feedback, känsla av sammanhang samt förståelse för arbetets mål och helhet är verktyg i arbetet med att leda för hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT.   Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse.

6-hour workday, 30-hour week, work-time reduction, work life balance, requirements and control, KASAM, health, stress, recovery

Sjuksköterskor blev en hårt utsatt arbetsgrupp på grund av den enorma arbetsbelastningen som vården fick bära på grund av coronapandemin. Denna studie valde att undersöka främjande faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning. Tidigare forskning tyder på att psykosocial miljö, socialt stöd och kontroll/resurser i jämförelse med de ökade kraven var viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet bland sjuksköterskor, dock var tidigare studier ej utförda varken i mitten av en pandemi eller under hög arbetsbelastning. I denna studie valde vi en kvalitativ analys där fyra deltagare intervjuades i en semistrukturerad intervju uppdelad efter fyra preliminära huvudteman. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades sedan genom en induktiv tematisk analys. Genom den tematiska analysen kom vi fram till underteman som var viktiga för att besvara frågeställningen för denna studie. I resultatet redovisades fyra huvudteman som var, krav, kontroll/resurser, socialt stöd och psykosocial kultur och struktur med underteman för varje. Resultaten tyder på viktiga faktorer för trivsel och att stanna kvar i arbetet vid hög arbetsbelastning som var direkt avgörande för deltagarna. Dessa faktorer var, ett transformativt, kompetent och skickligt ledarskap, ett utmärkande socialt stöd från kollegor och arbetsgrupp samt den ökade kontrollen för att dämpa de arbetsrelaterade kraven. / Nurses became a heavily pressured workgroup from the high workload that was caused by the corona pandemic. The current study mainly focused on promoting factors for well-being and remaining in work during the high workload. Previous research suggests that psychosocial environment, social support and control/resources in comparison with the increased demands were important factors for well-being and remaining in work among nurses, however, previous studies were not conducted in the middle of a pandemic or under high workload. In this study, a qualitative analysis was chosen where four participants were interviewed in a semi-structured interview divided into four preliminary main themes. The interview material was processed and then analyzed with an inductive thematic analysis. With the thematic analysis the study found sub-themes that were important to answer the question for this study. The results presented four main themes; demands, control/resources, social support and psychosocial culture and structure with sub-themes for each. The results indicate important factors for the nurse’s well-being and remaining in work during periods of high workload that were directly crucial for the participants. These factors were, a transformative, competent and skilled leadership, a distinctive social support from colleagues and working group and the increased control and resources to curb the unimaginable demands.

Psykosocial ohälsa bland förskolechefer, förskollärare och barnskötare är idag ett växande problem som är mycket litet studerat. Stora barngrupper samt ökande brist på utbildade förskollärare med 1 förskollärare per 5,2 barn (Skolverket, se tabell 1) framförs ofta som anledningar till den ökade stressen. På lång sikt kan detta resultera att förskoleverksamheten inte längre klarar att hålla den kvalité och de krav som ställs (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2015). Syftet med denna studie är att belysa stressrelaterad psykisk ohälsa bland förskolechefers, förskollärares och barnskötares perspektiv. Till hjälp att analysera resultaten valde vi dels teorin KASAM (känslan av sammanhang), där de tre huvudbegreppen, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är centrala i vår studie, dels Theorells och Karaseks teori om krav-och-kontroll. Den senare teorin beskriver vikten av att en individ ska känna kontroll över de krav som ställs, både i det vardagliga livet samt i arbetslivet. Begreppen krav och kontroll är här centrala. Som metod valde vi en kvalitativ studie med kvantitativa inslag och utformade yrkesspecifika enkäter med öppna frågor för möjligheten till kvalitativa svar. För att få förståelse för om ett fenomen är vanligt förekommande eller inte, lyfter vi upp och ger exempel på de kvantitativa resultat som blir tydligast under undersökningen. Vi har kommit fram till resultatet att förskolecheferna med tiden har fått betydligt högre krav på sig i samband med revideringarna av läroplan för förskolan (Lpfö98). Det ligger på förskolechefens axlar att, i samarbete med förskolläraren, förmedla och implementera de revideringarna i läroplanen och de förändrade kraven och ansvarsfördelningen mellan de olika personalkategorierna. De förändrade kraven har gett förskollärarna och barnskötarna fler uppgifter och utökat ansvar. Förskollärarna och barnskötarna har förutom arbetet i de ofta nämnda för stora barngrupperna, numera ett planerings- och dokumentationsuppdrag som tar mycket tid från barngruppen i den dagliga verksamheten. De ökade kraven, mindre personaltäthet och för stora barngrupper resulterar ofta i att ordinarie personal blir sjukskrivna vilket i sin tur ger resterande personal en högre belastning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur nyutexaminerade och erfarna socialsekreterare upplever sin nuvarande arbetsroll inom socialtjänsten. Tidigare forskning visar att stöd från arbetsgivaren och erfarenhet är två viktiga aspekter för hur socialsekreterare hanterar sitt arbete. De teoretiska utgångspunkterna för studien är ”krav- och kontrollmodellen” samt ”coping”. Med dessa teorier kan vi få en större förståelse för strukturer och individens egna strategier för att hantera krävande arbetssituationer. Studien utgörs av en kvalitativ ansats med sex semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visade att erfarenhet inte behöver betyda att man har den bästa copingstrategin eller förmågan att hantera pressade arbetssituationer. Hantering av krav var det som var viktigast för att klara av att arbeta under pressade arbetsförhållanden. Slutligen konstaterar vi att både de nyutexaminerade och erfarna socialsekreterarna använder sig av känslomässig- och problemfokuserad coping. De som använde sig av problemfokuserad coping var de som kunde lämna arbetet utan att tänka på sina klienter under sin fritid. / The purpose of this study is to investigate how graduates and practiced social workers experience their current job in social services. Previous research shows that support from the employer and previous job experience are two important aspects of how social workers deal with their work. The theoretical basis for the study is ”demand- control model” and  ”coping ". With these theories, we can gain a greater understanding of the structures and the individual's own strategies for dealing with demanding work situations. The study consists of a qualitative approach with six semi-structured interviews with people working in the social service sector. The result showed that the experience does not necessarily mean that you have the best coping strategy or the ability to handle stressful work situations. Being able to manage set standards and demands was of most importance when working under stressful conditions. Finally, we noticed that both the newly graduated and the experienced social workers use emotional- and problem focused coping. Those who used problem focused coping were those who could be off work and not think about their clients.

Syftet med denna studie var att få en inblick i arbetsmiljön för socialsekreterare på socialtjänstens enhet för barn- och ungdom inom Stockholms län. Vi ville även ta reda på vilka arbetsmiljöaspekter de tycker är viktiga för det dagliga arbetet. Tidigare forskning visar att viktiga aspekter vid tankar om att lämna sitt arbete är huruvida arbetstagaren upplever uppskattning, omhändertagande och intresse för hälsa och välmående från arbetsledningen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare inom barn- och ungdom har utförs. Resultatet visade att socialsekreterare skiljer mellan den fysiska och den psykiska arbetsmiljön samt att den psykiska arbetsmiljön väger tyngre gällande frågan om att vilja lämna sin arbetsplats. Vidare visade sig arbetsmiljön vara ett komplex ämne som ofta diskuteras på informanternas arbetsplatser samtidigt som ingen av våra informanter hade hört om de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket. Då de nya föreskrifterna trädde i kraft i samband med att denna uppsats skrevs hoppas vi ändå att de ska kunna föra med sig en bra grund i arbetet för en bättre arbetsmiljö. Slutligen kan det finnas en poäng i att rikta de allmänna råden även till arbetstagarna och inte endast till arbetsgivaren, för att på så sätt engagera arbetstagarna ytterligare i frågan. / The aim of this study was to getting an insight of the work enviorment for the social workers at the social service department for child and youth welfare in Stockholm. We also wanted to get an insight into what kind of work enviorment factors they consider as important in their daily work. Previous research shows that whether or not the employee decides to stay in their place of work largely depends whether or not they experience appreciation, care-taking and involvement from the human resources managment. This study is made with a qualitative approach and seven semi-structured interviews with social workers working with child and youth welfare have been conducted. The results show that social workers differed in how they perceived the physical and psychological work environment and that the psychological aspect was more important for those social workers who wished to leave the workplace. Furthermore, the results showed that the work environment was a subject widely discussed among the social workers, while the new regulations from the Swedish work environment agency remained unknown to them. We hope that the new regulations will provide a good foundation and better conditions for the social workers and their work environment. In conclusion, we think that the general recommendations in these regulations ought to be directed not only to the employers but to the employees as well, thus achieving a greater involvement from the employees in questions concerning their work environment.