Idag förekommer bostadsbrist i flera delar av landet. Förtätning kan vara en strategi för att motarbeta bostadsbristen. I miljöer där kulturvärden uppträder finns en viss känslighet för exploatering. Syftet med studien är att undersöka hur förtätning på en fastighet kan anpassas till omkringliggande kulturmiljö och samtidigt bidra till god livskvalitet. Målet är att ta fram kriterier för nybyggnation i kulturmiljö som kan användas som underlag vid exploatering. Ett gestaltningsförslag tas också fram som grundas på de framtagna kriterierna. Arbetet är avgränsat till Strömsbro, Gävle och studien har exemplifierats på fastigheten Strömsbro 37:2 som är lokaliserad i området. För att analysera områdets kulturhistoriska värden och ta fram framtida utvecklingsmöjligheter har DIVE använts som metod. Den utförs i fyra steg: beskriva, tolka, värdera och aktivera/möjliggöra. I analysmetoden har platsbesök och inventering genomförts för att skapa en uppfattning om området och för att identifiera värden. Intervjuer och enkätundersökning har också varit en del av analysen och bidragit till identifiering av värden, förståelse för platsens identitet och för att ta fram möjliga utvecklingar av området. En volymstudie har utförts och ligger till grund för planering av nybyggnation. Beräkning av volymer och exploateringstal i den omkringliggande miljön har tagit fram värden som använts som riktlinjer. Arbetet har tagit fram ett gestaltningsförslag av attraktiva bostäder med hänsyn till kulturhistoriska värden. Gestaltningsförslaget resulterade i två lägenhetshus, ett radhus och en komplementbyggnad som följer traditionell utformning med moderna detaljer. Det framtagna resultatet kan inte representera allas åsikter om bevarande av kulturmiljö, eftersom åsikter och erfarenheter är subjektivt. Subjektiviteten kan uppröra medborgare av den orsaken att kulturmiljö är ett känsligt ämne. Därför bör medborgare involveras i ett tidigt skede av planeringen. Egenskaper i den fysiska miljön som är viktiga vid planering av nybyggnation i kulturmiljö är färgsättning, material, placering av bebyggelse, gatustruktur, taktyp och höjdskala. Dessa kan värderas genom DIVE-analysen. Volymer och exploateringstal är också värdefulla i den fysiska miljön och är viktiga att beakta för att inte påverka kulturmiljön. Gestaltningsförslaget i studien visar hur nybyggnation kan implementeras i kulturmiljö med avseende till framtagna kriterier för att minska inverkan på värdefulla karaktärsdrag. / Today residential shortage occurs in several municipalities in Sweden. Densification could be a strategy to solve this problem. Areas where cultural heritage exists are vulnerable to new construction. The aim of this study is to examine how densification on a property could adapt to the surrounding cultural heritage and contribute to good quality of life. The objective is to form criteria for new housing in a cultural heritage environment as a foundation of exploitation. A visualization proposal has also been designed by the criteria. The study is delimited to Strömsbro in Gävle, Sweden and have been exemplified at the property Strömsbro 37:2 that is located in the area.   The method DIVE has been used to analyze cultural heritage values and to demonstrate future development opportunities. The DIVE-analysis is performed in four steps: Describe, Interpret, Valuate, and Enable. By performing site visits and inventory in the analysis, values have been identified and a perception over the area have been obtained. Interviews and questionnaires have also been a part of the analysis and have contributed to identification of values, to understand the sense of place and to clarify possible developments. Building volumes have been studied as another method of this thesis. Calculations of volumes and floor area ratio of the surrounding environment have provided guidelines for the visualization.   The work resulted in a design proposal of attractive new dwellings, considering the cultural heritage values and seclusion to reduce unwanted observation to create better qualities of life. The design proposal resulted in two apartment buildings, one townhouse and one complementary building that pursue traditional formation with modern details.  The result can not represent everyone’s opinion regarding cultural preservation. Cultural heritage is a sensitive subject and citizens might get upset with the result. Residents should therefore be involved in an early stage of planning.  Physical qualities that are important when planning for new housing in a cultural environment are coloring, material, building placement, street network, roofing and height scale. Volumes and floor area ratio are also important in the physical environment. The design proposal in this study shows how new housing could be implemented in a cultural district regarding the criteria.

This study was carried out in Backaryd’s church following a proposal from Ankdammen konsult. Backaryd’s church was built more than 200 years ago in Ronneby municipality in Blekinge County. Due to changes in heating methods and energy requirements since the church was built, the church today does not meet the energy and comfort requirements of today’s buildings. The study of the Backaryd’s church aims to investigate the floor construction in the church and to find out what factors may be at risk of moisture damage. The study will analyse the church and mainly the condition of the crawl space. In addition, some improvement measures will be proposed to get a comfortable heating inside the church with an appropriate energy use. Both law and society place high requirements on the preservation of valuable and cultural-historical buildings for future generations. In addition, any changes to churches that have been built before 1939 must be approved by the county administrative board.Results from the study show that relative humidity does not reach critical levels either in the crawl space or the church room. There are also no injuries such as mold and rot attacks on the structure. The inventory is of good quality and lacks damage such as cracks and rots.The writers have come up with the following improvement measures:● An annual entertainment of water management systems in crawl space. ● Cover the stone walls with plastic wrap on the inside and make them as dense as possible. ● Place the base of the panty bottom from below up against the floor beam. ● Insulate the floor structure with mineral wool. ● Place a plastic wrap all over the ground in the crawl space. ● install a dehumidifier. / Studien har genomförts i Backaryds kyrka efter ett förslag från Ankdammen konsult. Backaryd kyrka byggdes för drygt 200 år sedan i Ronneby kommun i Blekinge län. Med anledning av att uppvärmningsmetoder och energikrav förändrats sen kyrkan byggdes uppfyller kyrkan idag inte de komfort och energikrav som ställs på dagens byggnader. För att skapa förutsättningar för att kyrkan ska kunna bevaras och brukas även i framtiden krävs underhåll och restaurering. Studien av Backaryds kyrkan syftar till att undersöka golvkonstruktionen i kyrkan och även till att ta reda på vilka faktorer som kan leda till fuktskador. I studien har analyser av kyrkans och främst krypgrundens skick genomförts. Dessutom kommer några förbättringsåtgärder att föreslås för att få en god komfort inne i kyrka med en lämplig energiförbrukning. Förbättringsåtgärderna är framtagna med hänsyn till att bevara så mycket som möjligt av den ursprungliga konstruktionen och för att kunna använda det ursprungliga trägolvet. Både lagen och samhället ställer höga krav för bevarandet av värdefulla och kulturhistoriska byggnader till kommande generationer. Kyrkan är skyddad av Kulturmiljölagen och får därför inte ändras så att det kulturhistoriska värdet minskas eller att utseendet och karaktär förvanskas (SFS 1988:950). Dessutom måste alla ändringar av kyrkor som uppförts innan 1939 godkännas av länsstyrelsen.Resultat från studien visar att den relativa fuktigheten inte når kritiska nivåer varken i krypgrunden eller kyrkorummet. Det finns heller inga skador så som mögel- och rötangrepp på konstruktionen. Inventarierna håller en god kvalitet och saknar skador så som sprickor och röta.Skribenterna har kommit fram till följande förbättringsåtgärder:● En årlig underhållning av vattenledningssystem i krypgrunden. ● Täcka stenmurar med plastfolie på insidan för att göra det så lufttät och fukttät som möjligt. ● Placera trossbotten underifrån upp mot golvbjälklaget. ● Isolera golvbjälklaget med mineralull. ● Placera en plastfolie över hela marken i krypgrunden. ● Installera avfuktare i krypgrunden.

Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka och gestalta utbyggnaden av Gröna Lund inom fastigheten Skeppsholmsviken 6 med hänsyn till funktion, upplevelse, kulturhistoriska värden, hållbarhet och allmänhetens intressen. Metod: Intervjuer genomfördes med personer som har varit inblandade i det pågående planarbetet och en enkätundersökning har delats på sociala medier för att ta reda på allmänhetens synpunkter och önskemål kring utbyggnaden. Utöver detta har detaljplaner, rapporter och ritningar från det pågående planarbetet utgjort del av faktainsamlingen inför arbetet. Resultat: Arbetet resulterade i fem byggnader placerade längs vattenlinjen mot Saltsjön och ett allmänt gångstråk i form av en brygga som ska kunna användas som passage förbi Skeppsholmsviken 6. Slutsats: Resultatet visar att en utbyggnad av Gröna Lund har stark kulturhistorisk förankring och att platsen i utbyggt utseende kommer kunna nyttjas bättre av både allmänheten och Gröna Lunds besökare. Utbyggnaden kommer även medföra positiva ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser som minskad biltrafik, ökad trygghet, fler jobbmöjligheter och stärkt turistnäring. Det är möjligt att göra utbyggnaden ekologiskt hållbar genom att använda trä som byggnadsmaterial, grundlägga bryggan på pålar och höja bryggdäcket en bit över vattnet för att få ett större ljusinsläpp. / Aim: The aim of the thesis is to investigate and design the extension of Gröna Lund within the property of Skeppsholmsviken 6 in regards to the factors that affected the formation. Methods: Interviews were conducted with people involved in the current project. A survey was administered on social media to explore public opinion and requisition tied to the extension work. Furthermore, an audit of detailed plans, reports and drawings was carried through. Results: The constructions resulted in five buildings placed along the coastline facing Saltsjön and a public board walk in terms of a dock which should be accessible for passage through Skeppsholmsviken 6. Conclusions: The results show that the extension of Gröna Lund has a strong cultural and historical attachment and will benefit the public and visitors of Gröna Lund. Additionally, the extension will have positive ecological, social and economic consequences such as increased safety, tourism, job opportunities and reduced traffic. The extension can be made ecologically sustainable by using wood as a building material, build it on piles and raising the dock a bit over the water surface to get a larger light transmission.

Plan- och bygglagen är den lag i Sverige som sätter ramarna för allt byggande, mark- och vattenanvändning i samhället. I enighet med bestämmelser i PBL ska varje kommun ha en byggnadsnämnd som handlägger och beslutar om enskilda bygglovsärenden. Byggnadsnämnden har även tillsynsansvar för att förändringar och nybyggnationer som utförs sker i samklang med gällande lagstiftning och föreskrifter i PBL.    Utifrån vad som står i olika artiklar i Gotlands lokaltidning och yttranden i kommunala handlingar är det tydligt att landsbygdsutveckling väcker stort engagemang hos många människor med anknytning till Gotland. Artiklarna ger uttryck för att det är många som är positiva till att utveckling sker men att det också finns en stor oro för att förstora och omfattande förändringar kan påverka den gotländska landsbygdens välbevarade kultur- och naturmiljöers olika kvalitéer och värden negativt.       Vid kustområdena på Gotland går det att skåda renoveringar och nybyggnationer som i vissa avseenden verkar avvika från bestämmelser som finns i PBL. Om en stor mängd olovliga förändringar går obemärkt förbi kan det medföra påtagliga konsekvenser för kustens säregna prägel, värdefulla natur- och kulturvärden, eftersom dessa då riskeras att byggas bort.        Syftet med denna studie är att undersöka hur olika kulturmiljöer vid kustlandskapet på Gotland påverkas av utveckling och exploatering. Vilka bevarandeintentioner beskrivs i kommunala handlingarna och hur efterlevs dessa i praktiken då områden utvecklas? Frågeställningarna i arbetet är “hur efterlevs bevarandeintentionen som beskrivs i kommunala handlingar i praktiken?” och “hur ser hanteringen av kulturarvet ut inom de olika utvecklingsområdena som undersöks? Finns det exempelvis några specifika skillnader mellan LIS-områdena och områdena som inte är LIS?”.         Arbetet avgränsas till att undersöka fem kustnära platser på den gotländska landsbygden. Platserna är Tofta strand, Slite Othem, Vändburg hamn i Hamra, Herrvik hamn i Östergarn samt Kyrkviken på Fårö. Vändburg, Herrvik och Kyrkviken utgör även utpekade områden som kan utvecklas genom LIS. Det är intressant att studera hur kulturarvet påverkas och hanteras vid olika former av utvecklingsområden (exempelvis LIS-områden och områden som inte är LIS) till följd av att hela Gotlands kust berörs av riksintresset enligt 4 kap. 2§ Miljöbalken.        Utifrån undersökningen som gjorts är det endast utvecklingsområdet Slite Othem som till viss del uppfyller de bevarandeintentioner som kommunen på Gotland har. Det visar på att målsättningarna som kommunen har gällande bevarandet av vårt gemensamma natur- och kulturarv inte uppnås och att utpekade bevarandevärda kultur- och naturvärden riskerar att gå förlorade. Att det ser ut så beror utifrån de slutsatser som dragits bland annat på att strategiska dokument inte bibehåller den vägledande funktionen som de är avsedda att ha då ekonomiska intressen gör sig påminda. Det är även problematiskt att enskilda bygglov beviljas intill strandskyddsgränsen och intill de föreslagna utvecklingsområdena eftersom det bidrar till att förändringarna i slutändan blir väldigt omfattande vid dessa områden.        Att finna balans mellan bevarande och utveckling är troligtvis lättare i teorin än vad det är i praktiken. Det tål dock att framhållas att det finns många goda exempel där det lyckats. Min uppfattning är att bevarandearbetet inte handlar om att förhindra utveckling, utan det handlar snarare om att hitta kompromisser som bidrar till att gamla kulturmiljöer kan finnas kvar samtidigt som nya skapas. Sammanfattningsvis är inte en förändring det största problemet utan det är sammantaget alla förändringar som på sikt kan bli riskfullt för kulturarvet. / The Planning and Building Act is the law in Sweden that sets the framework for all construction, land and water use in society. In accordance with the provisions of the PBL, each municipality shall have a building committee that handles and decides on individual building permit matters. The Building Board also has supervisory responsibility for ensuring that changes and new constructions that are carried out take place in accordance with current legislation and regulations in PBL.    Based on what is stated in various articles in Gotland's local newspaper and opinions in municipal documents, it´s clear that rural development arouses great commitment among many people related to Gotland. The articles express that there are many who are positive that development is taking place, but that there is also great concern about enlarging and extensive changes can affect the Gotland countryside's well-preserved cultural and natural environments' different qualities and values negatively.    At the coastal areas on Gotland, it´s possible to see renovations and new constructions that in some respects seem to deviate from the provisions contained in the PBL. If many illegal changes go unnoticed, it can lead to significant consequences for the coast's distinctive character, valuable natural and cultural values because designated values may be removed.    The purpose of this study is to investigate how different cultural environments in the coastal landscape on Gotland are affected by development and exploitation. What conservation intentions are described in the municipal documents and how are these complied in practice when areas are developed? The questions in the work are "how is the conservation intention described in municipal documents complied in practice?" and “what does the management of cultural heritage look like in the various areas of development that are being investigated? For example, are there any specific differences between the LIS areas and the non-LIS areas?”.    The work is limited to exploring five coastal sites in Gotland countryside. These places are Tofta beach, Slite Othem, Vändburg harbor in Hamra, Herrvik harbor in Östergarn and Kyrkviken on Fårö. Vändburg, Herrvik and Kyrkviken are also designated areas that can be developed through LIS. It´s interesting to study how the cultural heritage is affected and managed in various forms of development areas (for example LIS areas and areas that are not LIS) because of the entire Gotland coast being affected by national interest according to 4 ch. 2§ of the Environmental Code.    Based on the survey it´s only the Slite Othem development area that to some extent fulfills the conservation intentions that the municipality on Gotland has. This indicates that the objectives that the municipality has regarding the preservation of our common natural- and cultural heritage are not achieved and that designated cultural and natural values worthy of preservation risk being lost.    Based on the conclusions that have been drawn has the strategic documents not retain the guiding function that they shall have when economic interests are reminded. It´s also problematic that individual building permits are granted next to the shore protection boundary and next to the proposed development areas, as this contributes to the changes ultimately being very extensive in the area.     Finding balance between conservation and development is probably easier in theory than it is in practice. However it´s worth emphasizing that there are many good examples where it has succeeded. My view is that conservation work is not about preventing development, but rather about finding compromises that contribute to old cultural environments being able to remain while new ones are created. In summary is one change not the biggest problem, it´s all the changes that in the long run can be risky for the cultural heritage.

Arkeologins långtidsperspektiv på relationen mellan människan och naturen har en lovande potential att bidra till kampen mot klimatförändringarna. Flertalet studier har visat på arkeologins spännande potential som ett ämne vilket kan hjälpa till att överbrygga det dualistiska perspektivet mellan natur och kultur. Fram till nyligen har mycket av miljöforskningen i andra ämnen än arkeologi fokuserat på biologiska mångfald. Genom att inkludera kulturell mångfald som en faktor för samhällens motståndskraft kan nya insikter ges. Flertalet författare påpekat att arkeologin inte har haft den genomslagskraft som behövs när det kommer till att omsätta denna kunskap i handling. Därför kommer denna uppsats att analysera arkeologins roll i det svenska miljökvalitetsmålet’’ett rikt odlingslandskap’’. Genom att göra en tematisk innehållsanalys av rapportmaterial och djupintervjuer med aktörer inom målet vill undersökningen spegla det dualistiska förhållningsättet mellan natur och kultur påverkar forskningens möjliga kunskapsspridning, syftar denna studie till att ge arkeologi ett visst erkännande för dess potentiella användning och att peka ut olika perspektiv som kan hjälpa arkeologin att bättre inkluderas i frågor om klimatanpassning. / Archaeology with its long durée perspective on human-nature interrelationships have a promising potential to contribute to the fight against climate change. Many recent studies have shown its intriguing potential as a subject that could help overcome the dualistic perspective of nature vs culture. Until recently a lot of environmental research has focused on biological diversity alone. By including cultural diversity as a factor for societies resilience we can enrich our understanding.  However, as pointed out by many authors, it has not had the recognition needed when it comes to bringing the archaeological knowledge into action. Therefore, this thesis will analyze how archaeology is represented in the Swedish environmental quality goal towards a more rich and diverse agricultural landscape. Through reports and deep interviews this thesis will point out how this dualistic concept of nature vs culture affects the use of archaeological knowledge; this study aims to give archaeology some recognition for its potential use and to point out different perspectives that might help archaeological knowledge be better included in questions regarding climate adaptation.

Kulturmiljö är den del av kulturarvet som främst nämns inom den fysiska planeringen, som inkluderas i planprocessen och som kommuner arbetar med i samhällsutvecklingen. I denna uppsats undersöks hur två olika kommuner, varav en utpekad som världsarv och en inte, arbetar med kulturmiljöer och hur det implementeras i deras översiktliga planprocesser. Detta studeras genom två fallstudier, en av Karlskrona kommun och en av Helsingborgs stad, inkluderande dokumentgranskning och intervjustudier. Det finns en tvetydighet i de befintliga styrdokumenten som används i den översiktliga planeringen, vilket gör det lättare för kommunerna att motivera utveckling på sina egna premisser. Därmed krävs en effektiv och stark samverkan mellan olika aktörer för att intresset för kulturmiljöer ska få ta plats och vägas mot andra intressen på ett likvärdigt sätt. Uppsatsens resultat bidrar med en ökad förståelse för att avvägningar kommer att variera och motiveras med olika grunder. Diskussionen som arbetet innefattar visar på att det både tillkommer förutsättningar och utmaningar med att ha världsarvsklassificerad kulturmiljö som kan upplysa andra kommuner i deras arbete. Ur vårt perspektiv är undersökning relevant då den syftar till att navigera i ett komplext ämne inom de översiktliga planprocesserna, som behöver hanteras rättvist för framtidens hållbara utveckling. / The cultural environment is the part of cultural heritage that is primarily mentioned in physical planning, included in the planning process and what municipalities work with in community development. This paper examines how two different municipalities work with cultural environments and how it is implemented in their comprehensive planning processes. This is studied with two case studies, one by Karlskrona municipality and one by Helsingborg city, including document reviews and interview studies. There is an ambiguity in the existing policy documents used in comprehensive planning, which makes it easier for municipalities to justify development on their own terms. Thus, an effective and strong collaboration between different actors is required in order for the interest in cultural environments to take place and be weighed against other interests in an equal way. The results of the thesis contribute to an increased understanding that trade-offs will vary and be justified on different grounds. The discussion that the thesis includes, shows that there are both opportunities and challenges associated with having a World Heritage-listed cultural environment, that could enlighten other municipalities in their work. From our perspective, the study is relevant as it aims to navigate a complex topic within the comprehensive planning processes, which needs to be handled fairly for future sustainable development.

Denna undersökning har studerat fäbodstugan och fäbodmiljön i ett tidsperspektiv. Från att ha varit en del av jordbrukssystemet till att bli ett område för rekreation. En enkätundersökning genomfördes för att fånga brukarnas åsikter i Västtjärnslindans fäbod. En jämförelse mellan värden ur ett myndighetsperspektiv och ett brukarperspektiv genomfördes därefter. Förändringar i fäbodmiljön undersöktes också i Västtjärnslindans fäbod. Undersökningen visar att värderingen skiljer sig inte så mycket mellan parterna, snarare att det handlar om benämningar och tolkningar av de kulturvärden som lyfts i Bastbergets fäbod jämfört med i Västtjärnslindans fäbod. Studien visar att de förändringar som identifierats i Västtjärnslindan inte utgör något hot mot bevarande av kulturmiljön. Snarare att nya värden appliceras på de gamla värdena som kvarstår, som lager på lager. Oavsett om fäbodmiljön är utpekad av kulturarvsmyndigheter eller ej innehar den höga kulturvärden som i ett brukande bevaras för framtida generationer. Ett bevarande i brukandet vill uppnås för att få ett användbart hållbart kulturarv. / This study looks into shacks in a time perspective from being a part of the agricultural system to a new purpose for recreation. This was made by studying cultural values and changes from a authority-perspecitve and from the peoples-perspective living and using the cultural area in these shacks. From the authority-perspecive the study looked into processes in valuing cultural values and management regulations in Bastbergets fäbod as an example. A survey was created to investigating the peoples-perspective in Västtjärnslindan fäbod. The study shows that the most important cultural values are quite similar independent of whom valuing the cultural environment (either authorities or people using it). Changes to more modern appearance in the study shows that they are not affecting character traits of the cultural shacks environment. The cultural values appears to be a layer on layer values in the cultural environment. To conclude it is importent to reach conservation in using the shacks environment to obtain a useful sustainable cultural heritage.

Studien undersöker den roll ljuset spelar för att skapa en trygg upplevelse i en kulturmiljö. Undersökningen genomförs i Tändsticksområdet som är ett före detta industriområde i Jönköping och har ett kulturhistoriskt värde. Målet med studien är att få kunskap om vilka regelverk som rör belysningen i Tändsticksområdet och vilka delar av regelverken som är viktigast gällande belysningen, ur ett trygghetsperspektiv. En fallstudie utfördes i Tändsticksområdet. Metoder i form av semistrukturerade intervjuer, trygghetsanalys med hjälp av en litteraturöversikt genomfördes. Intervjuerna genomfördes med fyra sakkunniga personer. Analyser utfördes i Tändsticksområdet vid ett flertal tillfällen. Resultatet visade att det viktigaste med arbete av belysning i kulturmiljöer är att belysningen ska passa in och framhäva det som redan finns där. I Tändsticksområdet är det kulturmiljölag (1988:950) som skyddar områdets kulturhistoriska värde. Vissa delar av belysningen i området kan bidra till en otrygg upplevelse då de bländar och ger obehag. För att ändra på belysningen i området måste förslaget tas upp via länsstyrelsen som kan diskutera och reagera på förslaget tillsammans med antikvariat. / The study examines the role that lighting roles in creating a safe experience in a cultural environment. The investigation was done in Tändsticksområdet, a former industrial area in Jönköping with cultural-historical value. The aim of the study is to gain knowledge about the regulations concerning lighting in Tändsticksområdet and identify the most significant aspects of these regulations in terms of lighting, from a safety perspective. A case study was conducted in Tändsticksområdet using methods such as semi-structured interviews, safety analysis, with help of an literature review. The interviews were conducted with four people that had experience within the area. Analyses were carried out in Tändsticksområdet in several occasions. The result showed that the most important thing when working with lighting in cultural environments is that the lighting should highlight what is already there. In Tändsticksområdet, it is the kulturmiljölag (1988:950)  that protects the area´s cultural-historical value. Certain parts of the lighting in the area can contribute to an unsafe experience as they cause glare and discomfort. To change the lighting in the area, the proposal must be taken up via the country administrative board, which can discuss and react to the proposal together with the antiquarian authority.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka byggnadsvård ur ett ekonomiskt perspektiv. Vi har velat få svar på frågan om det finns ekonomiska argument för den enskilda individen att tillämpa byggnadsvård. Kan vi stödja byggnadsvården med ytterligare argument som gör att fler applicerar byggnadsvård i sitt sätt att tänka vid renovering har vi lyckats med att uppnå vår önskan med uppsatsen.Vi har använt oss av tre metoder för att få svar på vår frågeställning. Den första är en statistisk undersökning där vi har jämfört priser på hus som är bevarade med hus som renoverats till oigenkännlighet. Här har vi gjort en exteriör bedömning på hus i fyra olika städer i Sverige. Den andra undersökningen är en enkät som har skickats ut till en mängd olika mäklare runt om i landet där de fått dela med sig av sina erfarenheter. Är ett bevarat hus värt mer än ett som inte är bevarat?Vilka originaldetaljer är det som höjer priset mest? Kan det vara en investering att köpa ett bevarat hus? I den tredje och sista undersökningen har vi valt att jämföra två offerter från byggföretag. I den ena offerten presenteras kostnaden för att renovera ett tak med bevarande i åtanke, i den andra görs allt om med nya material och metoder. Vilken av dem är billigast och vilken står sig i längden?Resultatet från både den statistiska undersökningen och enkäten visade att ett bevarat hus både upplevs som mer attraktivt på marknaden men också statistiskt sett blir sålt till högre pris än de hus som inte har bevarats. Offertjämförelsen visade att det inte skiljer särskilt mycket i pris mellan de två renoveringsmetoderna. I sin helhet talar resultatet för att individen mycket väl kan tillämpa byggnadsvård ur en ekonomisk synvinkel. / The purpose of this paper was to investigate building conservation from an economic perspective. We wanted to answer the question whether or not there are economic arguments for individuals to apply building conservation. If we can support building care with additional arguments that will allow more people to apply building conservation in their way of thinking in terms of renovation, we have managed to achieve our goal of this paper.We have used three methods to get the answers to our research question. The first is a statistical study where we have compared prices on houses that are kept in original with the house being renovated beyond recognition. We have performed an exterior assessment of houses in four different cities in Sweden. The second method is a survey that was sent out a variety of real estate brokers around the country where they would share their experiences. Is a preserved house worth more than a non-preserved house? Which original detail raises the price the most? Could it be an investment to buy a preserved house? In the third and final study, we have chosen to compare two quotes from construction companies. One of the quotations presented the cost to renovate with conservation in mind, while the second is about the new materials and methods. Which one is the cheapest and which stands in the long run?The results from both the statistical analysis and the survey showed that a preserved house is perceived as more attractive on the market and also that it is, statistically, sold at a higher price than the houses that have not been preserved. The quote comparison showed that it does not differentiate much in price between the two renovation methods. As a whole, the results show that the individual may well apply building conservation from an economic standpoint.