Ösamhället Sandhamn ligger på Sandön i Stockholms skärgård och är för de flesta känt som ett besöksmål för turister. Namnet Sandhamn används ofta för både byn och hela ön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur platsen Sandhamn laddas med betydelse genom olika aktörers berättelser. Jag vill undersöka hur de gestaltas, hur de uppfattas och påverkar oss samt samverkar med varandra i ett konstruktivistiskt perspektiv samt hur detta påverkar samhället. Ur de dominerande berättelserna om Sandhamn valdes tre återkommande mindscape: skärgårdsidyll, konsumtion, och historia. Därefter analyserades hur dessa mindscape används, samverkar med varandra och skapar konsekvenser. Resultatet av analyserna gav att mindscapen användes i olika syften och med olika dominans och spridning. De samverkar med varandra vilket ger en förstärkande effekt. Konsekvenserna av de större och dominerande aktörernas berättelser kan bli att samhället anpassas till att möta de besökandes förväntningar i så hög grad att det inte går att leva upp till dem. Eftersom turismen är den största näringsgrenen skulle det i så fall påverka samhället negativt. / The village Sandhamn is located on Sandön in the Stockholm archipelago and is known by most as a tourist destination. The name Sandhamn is often used to refer to both the village Sandhamn and the island on which it is located. The purpose of this essay is to explore how Sandhamn is perceived, this through different agents stories. I've explored how they are formed, perceived, affect us and also relate to each other in a constructivistic perspective and how this affects the community. From the dominating stories about Sandhamn three recurring mindscapes were chosen: archipelago paradise, consumption and history. Later on an analysis was made on how these mindscapes are used, collaborates and which consequences they cause. The results of these analyses showed that the mindscapes were used for different purposes, with different dominance and spread. They collaborate with each other which results in an amplified effect. The consequences of the bigger and dominating stories could be that the community is adapted to meet the expectations of the visitors, to an extent where the expectations can't be met. Since tourism is the major source of income, this would affect the community in a negative way."

Segregation och social exkludering har på senare tid ökat allt mer i Sverige, både i storstäderna och i de mindre kommunerna. För att motverka detta har stor del av segregationsforskningen fokuserat på att bryta homogena boendeformer i segregerade stadsdelar genom exempelvis kompletterande ny bebyggelse eller förändrade upplåtelseformer. Men hur fungerar det i särskilt känsliga kulturmiljöområden där det finns svårigheter med kompletterande bebyggelse och där ändrade upplåtelseformer riskerar att förvanska den arkitektoniska kvaliteten?  I detta mastersarbete undersöker jag hur segregation kan motverkas i områden som är särskilt känsliga ur kulturmiljösynpunkt. För detta har jag valt Nya bruket i Sandviken som undersökningsområde, ritat och planerat av Ralph Erskine. Området omfattas idag av riksintresse för kulturmiljö samtidigt som området är det mest segregerade i Sandvikens kommun. Arbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete i två delar, en uppsats (del 1) och ett projekt (del 2). Del 1 består av en kartläggning av platsens historia, de vandrade observationerna samt intervjuer av två tjänstepersoner och åtta olika personer som är boende på Nya bruket. Den insamlade empirin visar bland annat att alla de tillfrågade trivs på Nya bruket men att det finns flertalet negativa föreställningar om området, oftast formade från de mer socioekonomiskt starka områdena som inte rör sig på Nya bruket. Empirin visar också att det finns barriärer runt området och att platsens historia och riksintresse inte uppmärksammas alls. Bland annat visar intervjuerna att endast 2 av 8 av de tillfrågade vet om att området omfattas av riksintresse för kulturmiljö.   Baserat på analysen av den insamlande empirin utformades ett kunskapsunderlag som ligger till grund för projektet i del 2. Kunskapsunderlaget består av de tre olika åtgärdsstrategierna lyfta historien, bryta barriärer och skapa målpunkter samt de sex olika platserna för vilket åtgärderna lämpar sig bäst: kanalrummet, diagonalen, förskolan, parkeringarna och garagen, centrala kvarteret och gröna torget.  I del 2 som består av projektet testades och utvecklades kunskapsunderlagets strategier vilket skapade konkreta förslag på en bättre integrering av Nya bruket i Sandviken. Designkonceptet som användes var urban akupunktur vilket har som syfte att punktvis göra precisa åtgärder och på så vis lyfta stadsdelar (Nya bruket i detta fall) som helhet. Åtgärderna som utformades i projektet sammanställdes i fem övergripande kategorier: ny stadsgata, omvandling av centrala kvarteret, Gröna torget som multi-funktionell yta, kanalen som historisk plats och förlängning av parkstråket. Genom urban akupunktur skapade dessa åtgärder det nyaste Nya bruket - Nya bruket 3.0.

The purpose of this essay is to examine and compare the cultural heritage work within the four municipalities in northern Värmland, and to see what motivates the preservation of sites classified as cultural heritage. The scientific method used in this essay is a qualitative descriptive idea analysis. The result of this essay has concluded that the northern municipalities in Värmland follow a set of rules and laws set by the Swedish governments appointed authority in the cultural district. But besides thet there is no cooperation or similar strategies between the municipality´s. The motives behind cultural heritage work are to strengthen the municipality´s growth both culturally and economically. This is done through heavy marketing of the different cultural heritage sites in the respective municipality to increase tourism, which leads to greater economic gains and puts the municipality´s on the map.

Syftet med studien har varit att undersöka ett föredömligt exempel på hur hantering av kulturmiljö kan se ut i kommunala planprocesser. Detta har utförts i form av en fallstudie av Strömstad Kommuns strategiska planering, vilken analyserats genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys av kommunens gällande översiktsplan, två fördjupade översiktsplaner samt ett underlagsdokument. Genom analysen har potentiella framgångsfaktorer kunnat urskiljas, exempelvis en positiv inställning till riksintressen, en samlad bebyggelseutveckling, förekomst av antikvarisk kompetens, kommunikativa inslag, tydliga riktlinjer och rekommendationer samt ett gediget förarbete som underlag.

Ljus har möjligheten att förstärka, levandegöra och skapa karaktär på en plats. I ett flertal studier har det visats att ljus påverkar hur människan upplever känslor och atmosfär i både interiöra och exteriöra sammanhang. Utöver denna möjlighet som ljuset erbjuder riskerar byggnader och platser att bli överbelysta och förvrängda i sitt uttryck med dåligt planerad ljussättning. I miljöer med historiskt värde blir belysningsfrågan mer komplex på grund av avvägningen mellan att vårda de historiska värdena och att tillgodose dagens funktionella krav. Nya byggnadsverk planeras och byggs tätt anslutande till miljöer med kulturhistoriska värden och problematiken förstärks av att det i nuläget inte finns några lagar, standarder eller riktlinjer för belysning i sådana miljöer. I studien som genomförts undersöktes ljusdesigners och antikvariers perspektiv på belysning i moderna stadsområden och kulturmiljöer. Fallstudien utfördes genom observationer av Tändsticksområdet i Jönköping kombinerat med intervjuer. Intervjupersoner med ämneskunskap eller yrkeskategorier som ansetts vara relevanta till ämnet rekryterades. Observationer utfördes på plats av författarna för att skapa förståelse över områdets uppbyggnad och dess belysning. Rapporten presenterar resultaten av observationerna i Tändsticksområdet och intervjuerna. Observationerna utfördes enligt Percifal, Serial Vision samt Lynch stadsbildsanalys. Den generella upplevelsen av området ändrades dag- och kvällstid. Belysningsprinciperna och ljussättningen skiljde sig åt mellan områdena och en tydlig, fysisk gräns kunde identifieras i ljuset. Resultatet av intervjuerna gav en förståelse kring belysning från ett antikvariskt perspektiv. Ljussättning diskuteras inte aktivt av antikvarier men en medvetenhet kring ljusets effekter finns om frågan lyfts av externa parter. Historiserande formspråk på armaturer som harmonierar med den tänkta miljön kan rekommen-deras framför en exakt korrekt historisk armatur. Det framkom i intervjuerna att samverkan mellan ljusdesigners och antikvarier är önskvärt men inget som är frekvent återkommande i respektives dagliga arbete. Studien har begränsats av tidsramen och resultatens generaliserbarhet och tillämplighet diskuteras i rapporten. Semistrukturerade intervjuer gav möjlighet till fördjupning i vissa ämnen medan observationerna utfördes med hjälp av beprövade metoder. Författarna anser att fler studier behöver utföras i områden med kulturhistoriska värden kopplat till belysning för att bättre förstå hur ljus påverkar kulturmiljöer. / Light has the ability to enhance and create character in a place. In several studies, it has been shown that light affects how people experience emotions and atmosphere in both interior and exterior contexts. In addition to this opportunity that light offers, buildings and places run the risk of being overexposed and distorted in their expression with poorly planned lighting. In environments with historical value, lighting becomes more complex due to the tradeoff between preserving the historical values and meeting today's functional requirements. New buildings are planned and built closely connected to environments with cultural and historical values and the problem is reinforced by the fact that there are currently no laws, standards, or guidelines for lighting in such environments. In the present study, lighting designers' and antiquarian's perspectives on lighting in modern urban areas and cultural environments were investigated. The case study was carried out through observations of Tändsticksområdet in Jönköping combined with interviews. Interviewees with subject knowledge or professional categories considered to be relevant to the study were recruited. Observations were carried out on site by the authors to create an understanding of the area's structure and its lighting. The report presents the results of the observations in Tändsticksområdet and the interviews. The observations were carried out according to Percifal, Serial Vision and Lynch cityscape analysis. The general experience of the area changed during the day and evening. The lighting principles and lighting differed between the areas and a clear, physical boundary could be identified in the light. The results of the interviews provided an understanding of lighting from an antiquarian perspective. Lighting is not actively discussed by antiquarians, but there is an awareness of the effects of light if the issue is raised by external parties. Historical design language for luminaires that harmonize with the intended environment can be recommended over a precisely correct historic luminaire. It appeared in the interviews that collaboration between lighting designers and antiquarians is desirable, but not something that is frequently recurring in the respective daily work. The study has been limited by the time frame and the generalizability and applicability of the results are discussed in the report. Semistructured interviews provided the opportunity for indepth study of certain topics, while the observations were carried out using proven methods. The authors believe that more studies need to be carried out in areas with cultural historical values linked to lighting to better understand how light affects cultural environments.

Tillgänglighet för hållbara trafikslag är något som blivit aktuellt de senaste decennierna för att ställa om transportsektorn till att bli mer klimatsmart. En kritisk punkt att hantera i städer är järnvägen, som å ena sidan är ett hållbart transportslag för resor mellan städer, men å andra sidan agerar barriär i städerna för övriga trafikslag. Ur historisk synpunkt har den varit en drivkraft bakom industrialismen och urbaniseringen i Sverige, och sitter därmed på betydande kulturvärden mitt inne i städer. Syftet med studien är att undersöka hur järnvägens barriäreffekt har påverkat andra trafikslag mellan år 1900 och idag. I arbetet studeras kartor under tidsperioden, samt översiktsplaner, detaljplaner och relaterade dokument undersökts för två fall: Eskilstuna och Växjö. Med hjälp av en komparativ gatunätsanalys och innehållsanalys har dokumenten studerats och jämförts utifrån forskningsfrågorna som ställts upp. Det teoretiska ramverket bygger på fyra begrepp som har stor betydelse inom arbetets område: barriäreffekt, tillgänglighet, hållbart resande och bilhegemoni. Resultatet och slutsatsen visar på att järnvägens dragning har påverkat gatunätet och tillgängligheten för övriga trafikslag, som nyttjar gatunätet, genom att agera som barriär. Det handlar bland annat om hur kommunerna historiskt har prioriterat olika trafikslag, och att bilen inte krävt nya sträckningar, vilket drabbat övriga trafikslag som fått sämre genhet i nätet och därmed lett till större behov av rörelse för människor. Sedan 1990-talet har synen på planering av trafikslag ändrats, och både i dokument från kommunerna och i gatunätet går det att se att tillgängligheten för gång- och cykeltrafik prioriteras högre än det gjort under stora delar av 1900-talet. Studien bidrar därmed till en ökad förståelse för hur historiska beslut påverkar dagens gatunät, samt till att ge ett underlag för att djupare undersöka kulturmiljö relaterad till järnvägen i städer, vilket är relevant för dagens och framtidens planering.

Stockholms befolkning ökar, vilket skapar ett behov av fler bostäder, arbetsplatser och attraktiva offentliga miljöer. Kommunen har bland annat mål om en effektiv markanvändning i stadsbyggandet, vilket innebär att de vill utnyttja platser som är eller har varit industriområden. Ett exempel på ett sådant område är gasverket i Norra Djurgårdsstaden, som är en del av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt samtidigt som det dessutom har synnerligen höga kulturhistoriska värden.  Denna rapport undersöker hur kulturhistoriska byggnader och miljöer kan bevaras och integreras i samtida byggprojekt, dels genom att titta på hur olika aktörers intressen påverkar och dels genom att titta på hur gasverket i Norra Djurgårdsstaden har anpassat de kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna efter nutida behov. För att göra detta har dokumentstudier, platsobservationer och intervjuer genomförts. Resultatet visar att de olika intressena som finns i stadsutvecklingsprojekt påverkar möjligheten att bevara och integrera kulturhistoriska byggnader och miljöer genom att det krävs kompromisser som många gånger påverkar kulturmiljön negativt. Vidare visar studien att gasverksområdet har anpassat de kulturhistoriska byggnaderna och miljöerna efter nutidens behov på flera olika sätt. Exempelvis används olika typer av platsmarknadsföring och förtätning samt att flertalet håltagningar tillåts i byggnadernas fasader. För nya byggnader som tillkommer är ambitionen att låta dem smälta in med den befintliga arkitekturen. Anpassningarna som görs för att möta de nutida behoven görs dock på bekostnad av de kulturhistoriska värdena. / Stockholm’s population is increasing which creates a need for more housing, workspaces and good public spaces. The municipality wants to use the land efficiently and to accomplish this, old industrial land is often used. One example of this is the former gas plant in Norra Djurgårdsstaden, which is a part of Sweden's largest urban development project as well as being a cultural heritage site.  This study examines how cultural heritage sites can be preserved and adapted to meet contemporary needs, specifically in the former gas plant. The study also examines how different conflicts of interest affect the possibility to integrate heritage sites in contemporary urban planning. To do this, document studies, interviews and observations were conducted.  The result shows that the many conflicts of interest entail compromises that often diminish the cultural heritage. The study also shows that the gas plant project has used many different approaches to preserve and adapt the cultural heritage to contemporary needs. For example, place marketing and densification have been used as well as changes in the facades of the buildings. Even though new buildings should blend in with the existing architecture, the overall adaptations have been made at the expense of the cultural heritage.

This essay is focused on the questions of and responsibility for where, when, how and why communication and meetings through archaeology should take place. I have critically studied Swedish public archaeology through three diverse archaeological excava­tions, one took place in the end of the 1980s, and two others in 2012. I have asked for under what circum­stances and with which goals the public efforts become possible. I have inter­viewed leaders for the archaeological excavations and/or the public efforts and questi­o­ned how and why they reached out to the public. I also searched for results and effects in order to problematize and value the public activities. Through interpretation of the resear­ched material it becomes clear that economic issues as well as archaeo­logists interests and engagements are of vital importance for public archaeology. Co-operation in the local community and archaeological documentation is crucial for the deve­lopment of archaeology and its role in society. Keywords: Public archaeology, Community archaeology, Heritage, Communication, Manage­ment, Historic environment education, Time Travel, Living history / I denna uppsats ligger fokus på frågor som berör ansvaret för var, när, hur och varför kommunikation och möten genom arkeologin ska utföras. Med ett kritiskt förhållningssätt har jag studerat svensk publik arkeologi genom tre skilda arkeologiska utgrävningar, en utfördes i slutet på 1980-talet, och två andra år 2012. Jag har undersökt under vilka förutsättningar och med vilka mål de publika insatserna blivit möjliga. Jag har intervjuat ledare för de arkeologiska utgrävningarna och/eller publika insatserna och ställt frågor om hur och varför den publika arkeologin nått ut. Jag har även sökt efter resultat och effekter i syfte att problematisera och värdera den publika verksamheten. Genom min analys av det utforskade materialet står det klart att ekonomi så väl som arkeologers intresse och engagemang är avgörande för publik arkeologi. Samarbeten inom det lokala samhället och arkeologisk dokumentation är ytterst viktigt för utvecklingen av arkeologin och dess roll i samhället.

En studie av Riksantikvarieämbetet synliggör att två av tre svenska kommuner saknar förutsättningar för att ta hänsyn till kulturmiljövärden i den fysiska planeringen. Samtidigt ställs krav på kommunerna att öka bostadsbyggandet i ljuset av den rådande bostadsbristen. Således synliggörs en problematik där förtätning som utgör en samtida planeringsnorm behöver kunna genomföras utan att kulturmiljöer påverkas negativt. Omvandling av äldre hamn- och industriområden har präglat stadsutvecklingen i Europa sedan 1980-talet och i dessa omvandlingar finns ofta en strävan att bevara spår från de gamla verksamheterna. I den ovan beskrivna problematiken tar uppsatsen sitt avstamp.   Uppsatsen genomförs som en fallstudie om hur expansiva kommuner hanterar kravet att tillgodose kulturmiljöer inom ramen för hamn- och industriomvandlingar. Genom en kvalitativ textanalys studeras empirin som utgörs av kommunala plandokument såsom översiktsplaner, detaljplaner, planprogram samt kommunala kulturmiljöprogram. Studieobjekten är Malmö, Nacka och Göteborgs kommun, där den sistnämnda används i syfte att belysa en eventuell skillnad över tid i hantering av kulturmiljöer. För att besvara frågeställningarna tolkas sedan empirin utifrån teorierna “kreativa klassen” och “platsmarknadsföring” samt ställs mot forskning inom ämnesfältet.   Ur empirin har det kunnat skönjas att kommunerna uppvisar liknande tillvägagångssätt i hur kulturmiljöer ska tillgodoses, där en integrering av kulturmiljöerna i den nya bebyggelsen förefaller vara det vedertagna angreppssättet i hanteringen av att tillgodose kulturmiljöer. Denna strategi går även i linje med vad som föreskrivs av forskning. Genom att sätta detta i ljuset av de valda teorierna, kan tolkningar göras att ekonomiska motiv är en stark drivkraft i bevarandet av kulturmiljöerna. I uppsatsens diskussionsdel förs en diskussion kring vad som framkommit på på varje frågeställning, genom att väva in exempel från de studerade kommunerna.

This thesis applies contemporary approaches to the study of the submarine as archaeological material. Relevant national and international maritime law is examined. The study considers the methodology for distinguishing wrecks over time and the archaeological context of the submarine in a global setting. A case study of the Russian submarine Som, is used to illustrate and exemplify the issues proposed in the essay including archaeological evaluation. The archaeological evaluation in the case study is based partly on moving imagery, not primarily produced for archaeological purposes, to obtain data from an inaccessible contemporary site.