Denna kunskapsöversikt tar utgångspunkt i skrivningarna om dokumentation i läroplanen för förskolan Lpfö 18. Att dokumentera samt kritiskt granska barns individuella utveckling och lärande samtidigt som utvärdering av den egna verksamheten fokuseras, har visat sig vara en svår balansgång. Dessutom ska arbetssätt vila på vetenskaplig grund. Genom en systematisk sammanställning av forskning synliggörs dokumentationens komplexitet. Det redogörs för olika utmaningar som kan förekomma vid dokumentation i förskolan respektive olika sätt att hantera dessa utmaningar.  Syftet med kunskapsöversikten är att synliggöra vad som, enligt ett urval av svensk forskning mellan år 2012 och 2021, beskrivs som utmanande i förskolans dokumentationspraktik samt lyfta de förslag som beskrivs i forskningen kring olika sätt att hantera dessa utmaningar. Att synliggöra utmaningar och hantering av dessa avser skapa större insikt om forskningsområdet och vägleda yrkesverksamma pedagoger i svenska förskolor. Frågeställningarna är: - Vad beskriver tidigare forskning som utmanande vid arbete med dokumentation i svenska förskolor? - Hur beskriver tidigare forskning att utmaningarna vid arbete med dokumentation i svenska förskolor kan hanteras? Kunskapsöversiktens genomförande har vägletts av tillvägagångssättet SMART och består av 17 svenska fackgranskade vetenskapliga artiklar som efter sökning i olika databaser bedömts relevanta i förhållande till syfte och frågeställningar. Litteratursökningen redovisas transparent för att möjliggöra granskning och replikerbarhet. Därefter beskrivs analysen som tillsammans med forskningsetiska aspekter har möjliggjort identifikation av utmaningar med dokumentation i förskolan och olika sätt att hantera dessa, vilka presenteras i resultatet. Resultatet av sammanställningen visar att det finns flera utmaningar som pedagoger i svenska förskolor bör beakta vid arbete med dokumentation. Utmaningarna relaterar övergripande till att olika dokumentationsformer används i förskolans dokumentationspraktik och att dokumentationen förmedlar utvalda delar av praktiken. Det finns även utmaningar med att avgöra vad som ska dokumenteras och utmaningar som uppstår i mötet med barnen vid dokumentation. I anslutning till utmaningarna beskrivs förslag på hantering, om det presenteras i forskningen.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat på den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfältet och dels det historiedidaktiska forskningsfältet ifråga om miljöhistoria. Miljöhistoria är ett brett och välutvecklat akademiskt ämne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till ämnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram på ett tydligare sätt för att nå undervisningen på ett bredare plan via någon sorts lärarhandledning.

När det kommer till förskolans utomhusmiljö inom forskningen har den inte fått lika stor uppmärksamhet som inomhusmiljön. Därför är vårt syfte med denna kunskapsöversikt att undersöka vad forskningen visar angående var och med vad barnen föredrar att leka när de får tillgång till utemiljön på förskolan samt hur miljön påverkar barnens lek. Vi har i kunskapsöversikten utgått från Nilholms modell Systematic Mapping and Analysis of Recearch Topographies (SMART) som består av sex steg att utföra en studie av forskning. I översikten ingår tio forskningsartiklar där majoriteten utgår från Gibsons teori om affordance. Resultatet av kartläggningen belyser att de miljöer barn föredrar att vistas i är bland de fasta installationerna och de naturliga miljöerna som innefattar öppna ytor, buskage eller grönområden. Även kullar och avskärmade platser ses som betydande platser av barnen. Dessa miljöer påverkar barnen att leka roll- och låtsaslekar och funktionella lekar där bland annat klättring ingår. Kartläggningen visar också att naturmaterialet är det material som barn föredrar att leka med. Lekar där vatten, sand, pinnar och löv ingår är föredragna bland dessa material och barnen samlar och utforskar materialet på olika sätt. Hur miljöerna och materialen används utomhus varierar beroende på hur gamla barnen är. De yngre barnen utforskar miljöer och material med sina sinnen där de känner och ser hur materialet förändras samt att de gärna utforskar med kroppen genom klättring på klätterställningar. De äldre barnen utforskar däremot miljö och material mer symboliskt. De föreställer sig att klätterställningar är båtar och sanden blir till te i tebjudningar, pinnar är ormbajs och stenar är elefanter. Kartläggningen visar även hur miljöer och materials egenskaper påverkar barnens lek genom att till exempel förändra gården genom att lägga till eller ta bort ett föremål på gården gör att barnens nyfikenhet väcks och de vill utforska de nya.

Abstrakt  Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. I Sverige ställs ungefär 61 000 cancerdiagnoser hos kvinnor varje år. I Afrika söder om Sahara är bröstcancer den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor och är den vanligaste orsaken till cancerdöd. Syftet med denna studie är att sammanställa kvinnors kunskap om bröstcancerscreening i subsahariska Afrika. Metod: En integrerad kunskapsöversikt genomfördes, där den systematiska litteratursökningen resulterade i 15 studier som granskades och analyserades. Resultatet visade att de kvinnor som deltog i studierna hade brist på kunskap om olika metoder av bröstcancerscreening. Medvetenhet, livssituation och om de fått information om bröstcancerscreening var några av de faktorer som påverkade kunskapsnivån på deltagarna.Slutsats:  Denna kunskapsöversikt kan bidra till ökad insikt i rutiner, kultur och de hinder som kvinnor i subsahariska Afrika möter, som inte har tillgång till samma screeningmetoder och mammografi som här i Sverige. Det finns därför ett behov för ökad medvetenhet bland sjuksköterskor i Sverige att veta att patienter man stöter på inom vården kan ha olika kunskapsnivåer. Vårt interventioner är att satsa på utbildning för blivande och nuvarande sjuksköterskor i hur kunskapsnivåer kan se ut, detta för att främja dessa kvinnors hälsa.

Blodburna smittor som HIV, Hepatit B och Hepatit C är ofta förekommande inom vården. Det innebär att sjuksköterskor löper risk att exponeras av blodsmitta. Det finns även attityder och stigmatisering inom vården mot personer med blodsmitta som kan innebära en försämrad vård. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med blodsmitta. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med integrerad metod och baserades på tjugofyra vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultatet baserades på två huvudområden: Attityder inför att vårda personer med blodsmitta med kategorierna: Vilja att vårda och stigmatisering samt huvudområdet: Faktorer som påverkar sjuksköterskors arbetssätt vid omvårdnad med kategorierna: Bristande resurser, rädsla och obehag samt kunskap och försiktighetsåtgärder. Resultatet visade att sjuksköterskors brist på erfarenhet och kunskap, rädsla för smitta samt tidsbrist påverkade omvårdnaden negativt. Det förelåg risk för dåligt bemötande och stigmatisering av personer med blodsmitta inom vården. En slutsats som drogs var att sjuksköterskors värderingar, kunskap och erfarenhet var viktig för att personer med blodsmitta skulle få en god omvårdnad. Därför föreslogs olika former av reflektion på arbetsplatsen för att öka sjuksköterskors medvetenhet om sina egna värderingar. Det ansågs även vara viktigt med ytterligare utbildning om blodsmitta i grundutbildning samt kontinuerligt i yrkeslivet.

Telefonrådgivning är en relativt ny plattform inom hälso- och sjukvården där forskningen inte riktigt hunnit med. Syftet med denna studie var att skapa en översikt över de studier som utmärker kvalitet inom telefonrådgivningen. Syftet besvarades med hjälp av samlingsbegreppet god vård enligt Socialstyrelsen. Metoden som användes var en integrerad kunskapsöversikt. En systematisk litteratursökning i CINAHL och PubMed genomfördes vilket resulterade i 12 studier som kvalitetsgranskades och ingick i analysen. Det resultat som indikerade kvalitet i telefonrådgivning var individanpassad vård, säker och effektiv vård, tillgänglighet samt begriplighet. Kunskapsöversikten kan bidra till en ökad insikt hos sjuksköterskor i arbetet med telefonrådgivningen om vilka åtgärder som kan förbättras för att förbättra kvaliteten i telefonrådgivningen. Kunskapsöversikten kan även bidra till en ökad medvetenhet hos sjuksköterskan om sitt eget förhållningssätt vid telefonrådgivning och de förväntningar som uppringare har. Interventioner som föreslås är kontinuerlig utbildning i kommunikation vilket även skulle kunna ingå i grundutbildningen för sjuksköterskor.

Hjärntrötthet är ett tillstånd som uppskattningsvis 200 000 personer i Sverige lider av. Hjärntrötthet kännetecknas av en extrem mental trötthet som innebär att personerna som lider av detta behöver mycket mer vila och längre återhämtning än friska individer. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om hjärntrötthet som uppkommer efter stroke eller traumatisk hjärnskada (TBI). Tre frågeställningar formulerades; Hur upplever personer som lever med hjärntrötthet att det vardagliga livet påverkas? Vilka strategier används för att hantera hjärntrötthet? Vilka omvårdnadsinterventioner finns? En litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet och frågeställningarna. Litteraturöversikten bestod av 14 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. Resultatet visade att hjärntrötthet är ett mångfasetterat fenomen som påverkar personernas liv i högsta grad. Intryck, förmågor och prestationer påverkas, liksom relationer och det vardagliga livet. En slutsats som drogs var att hjärntrötthet är ett osynligt handikapp som inte bara påverkar den som drabbas utan även personer i dennes omgivning. Därför bör sjuksköterskan vara tydlig och kunna informera om detta tämligen okända fenomen. Sjuksköterskan bör även ha kunskap om olika omvårdnadsinterventioner samt kunna vägleda personer som lider av hjärntrötthet att finna strategier för att hantera vardagen.

Att befinna sig i livets slutskede ökar risken för psykiskt lidande i form av oro och ångest. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om interventioner för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar om vad det finns för interventioner, vem som utför interventionerna samt vad interventionerna gav för effekt. En systematisk litteraturöversikt genomfördes där 19 studier valdes ut att bli granskade och analyserade. Resultatet visade tre huvudkategorier av interventioner, psykologiska-, sinnesstimulerande- och resursstärkande interventioner. Resultatet visade att dem som utförde interventionerna kunde variera mellan olika professioner. Resultatet påvisade också att 18 av 19 studier rapporterade en ångestlindrande effekt av interventionerna. Kunskapsöversikten bidrar till en ökad kunskap över vilka interventioner sjuksköterskor kan erbjuda eller med rätt utbildning utföra för att lindra oro och ångest hos patienter som vårdas palliativt. Kunskapsöversikten kan även användas som en guide till att välja rätt intervention utifrån patientens förutsättningar och önskad effekt. Resultatet av kunskapsöversikten visar att en ökad kunskap om de identifierade interventioner kan bidra till att bredda sjuksköterskans omvårdnadskompetens men även till en holistisk omvårdnad som lindrar lidande och ökar upplevelse av hälsa.

Att ha blivit utsatt för misshandel som barn, är något som påverkar livskvalitén för individen på många sätt. Syftet med denna kunskapsöversikt var att sammanställa befintlig kunskap, av fysiska och psykiska tecken, på att barn utsatts för misshandel. En integrerad systematisk kunskapsöversikt valdes som metod, där den systematiska sökningen utfördes i databaserna Pubmed och PsycInfo. Analysen genomfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver en metod för analys vid integrerade litteraturöversikter. Sexton vetenskapliga artiklar inkluderades. Fjorton studier var av kvantitativ ansats, en var en litteraturstudie och ytterligare en, använde mixad metod. Tecken som framkom efter analys av data var; fysiskatecken på misshandel och psykiska tecken på misshandel med tillhörande undertecken. Blåmärken, ögonskador, frakturer, sömn- och beteendemässiga problem och svårigheter med identifiering av ansiktsuttryck var tecken som kunde ses efter barnmisshandel. Slutsatser som framkom var att det är viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om de olika tecken som kan visas efter en misshandel på barn. Detta är viktigt för att sjuksköterskor ska kunna upptäcka och rapportera om misstänkt barnmisshandel.

Detta examensarbete förväntas bidra med en systematisk kunskapsöversikt över vad tidigare forskning skriver fram kring föreställningar, förekomst och förutsättningar kring specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal som kompetensutvecklande verktyg. Valet av metod motiveras genom en mindre systematisk forskningsöversikt inom ramen av kursen ”Vetenskapsteori och forskningsmetod”  i specialpedagogprogrammet, vilken synliggör ett kunskapsglapp inom forskningsfältet. Det övergripande syftet är att genom en systematisk kunskapsöversikt bidra med kunskap om den specialpedagogiska handledningsfunktionen och specialpedagogens roll som kvalificerad samtalspartner som kompetensutvecklande verktyg. Vidare syftar studien till att bidra med systematisk kunskap kring hur professioner inom förskola och skola förstår användandet av och förhåller sig till specialpedagogisk handledning och kvalificerade samtal. Genom granskning av tidigare forskning synliggör studien utmaningar, hinder och möjligheter.