<p>Ulricehamn – Overgrown small town or Beautiful lake town?</p><p>- a study about Ulricehamn’s image of today and future profile</p><p>Branding is increasingly being used as a concept to distinguish places and cities. Cities have long been in need of differentiating themselves from each other (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Place branding has become a daily occurrence for cities, municipalities and countries. Construction of a city’s brand comes from its structure, communication and care of its image. It concerns visitors as well as the people who live in the city. Place branding can also be seen as place management. It aims to change how the city is being perceived by specific target groups. It may involve creating an identity with a personal, unique and original value, impossible for other cities to copy. It involves combining the activities and characteristics of a city’s image along with the chemistry from the people who live there. The city is a potential destination for visitors. The tourism industry is growing in Sweden (Turismen i Sverige – 2007). Municipalities and regions increasingly invest in their tourism. The city is also a place for living and working. Many cities strive to keep their inhabitants and to not become so called “emigrate cities” (www.scb.se). For cities to communicate a positive profile, it means that all inhabitants must first carry a positive image of their home town and act as local ambassadors.</p><p>We have chosen a small city in Sweden - Ulricehamn - to see how they work to manage the profile and the image of the city to correspond with the people who live in the city. We have done a qualitative interview and a qualitative text analysis with focus on the planned marketing material for Ulricehamn. Further we have carried out a survey to find out what the image of Ulricehamn is among the inhabitants of the city. How close is the future and preferred profile in comparison to the image of today, seen from the perspective of Ulricehamn’s inhabitants’?</p><p>Our results show that there is a gap between the future, preferred profile and the image of today having conducted a study of the people who live in Ulricehamn. The visionary profile is modern and offers attractive living, education and job prospects. The people who live in Ulricehamn think that it is a pleasant and beautiful city however the negative aspects are that it is boring with a limited range of jobs and entertaining. The positive attitudes toward Ulricehamn are related to its beautiful surroundings and the many leisure time activities. Negative attitudes are related to the poor offer of entertainment, culture, shopping etc. The management of Ulricehamn, including Näringsliv Ulricehamn AB (a company under development, starting May 1st 2008) is now facing the challenge to get the identity, the position and the image of Ulricehamn to overlap. The people who live in Ulricehamn are an important factor in creating a strong brand for the city.</p> / <p>Ulricehamn – Förvuxen byhåla eller vacker sjöstad?</p><p>- en studie om Ulricehamns nutida image och framtida profil</p><p>Varumärkesbyggande blir alltmer vanligt förekommande som koncept för att särskilja platser och städer. Städer har länge haft ett behov av att differentiera sig från varandra (Kavaratzis & Ashworth, 2004). Platsmarknadsföring har blivit en vardaglig företeelse för städer, kommuner och länder. Framställningen av en stads marknadsföring beror på uppbyggnaden, kommunikationen och skötseln av stadens image. Det berör både dem som besöker staden och de som bor i den, det vill säga invånarna. Varumärkesbyggande av en stad kan även ses som en strategi för styrning (ibid.). Det handlar mycket enkelt om att förändra hur staden upplevs av specifika målgrupper, till exempel att skapa en identitet med ett eget, unikt värde som är originellt och som inte går att kopiera av någon annan stad. Det innefattar handlande och aktiviteter som karaktäriserar imagen av staden och kemin bland dem som bor där. Staden är en destination för potentiella besökare (ibid.). Turismen i Sverige växer (Turismen i Sverige - 2007) och kommuner och regioner satsar alltmer på sin besöksnäring. Staden är även en plats för boende och arbete. Många kommuner arbetar för att behålla sina invånare och inte bli så kallade utflyttningskommuner (www.scb.se). För att förmedla en framgångsrik profil av en stad krävs det att invånarna i staden har en positiv image av sin egen stad och att de agerar som bra ambassadörer.</p><p>I vår undersökning har vi valt att se hur en liten kommun i Sverige, Ulricehamns kommun i Västra Götaland, arbetar med att få profil och image att stämma överens bland de befintliga invånarna. Vi har genom en kvalitativ intervju och en kvalitativ textanalys undersökt det material som ligger till grund för kommunens framtida marknadsföringsarbete. Vidare har vi genom enkätintervjuer undersökt Ulricehamns kommuns invånares image av Ulricehamn som stad. Hur väl stämmer den framtida, önskade profilen överens med den nutida imagen, sett från invånarnas perspektiv?</p><p>Det visade sig att det finns ett visst glapp mellan Ulricehamns önskade, framtida profil och Ulricehamns invånares nutida image av staden. I den framtida profilen är Ulricehamn en modern stad och erbjuder attraktiva boenden, utbildningar och arbeten. Invånarna i Ulricehamn tycker idag att Ulricehamn är en vacker och trevlig, men tråkig stad med begränsat utbud av det mesta, bland annat arbeten och nöjesaktiviteter. Den mest positiva attityden till Ulricehamn är relaterat till den vackra naturen och de många fritidsaktiviteterna. Negativa attityder kommer till uttryck bland annat i avsaknad av nöjen shopping och andra aktiviteter. Kommunledningen och Näringsliv Ulricehamn AB (ett bolag under utveckling med start 1 maj, 2008) måste få identitet, position och image att stämma överens. Stadens egna invånare är en viktig grund till att skapa ett starkt varumärke av Ulricehamn.</p>

The purpose of this essay is to study how feminists portray themselves and their opinions about gender issues and other political matters in popular feminist blogs. The blogs that are studied are Lady Dahmer, Fanny Åström, Hanapee and Genusfolket. The overall essay questions are: How does the feminist bloggers present themselves? Which subjects are discussed in the feminist blogs? Which rhetorical devices does the feminist bloggers use? The theories that are used to answer the essay questions are the four spheres where there are inequality between the sexes, theories about third wave feminism, the rhetorical concepts ethos, logos and pathos and the SPADER-model for writing good argumentation. A descriptive method is used to study how the bloggers present themselves, a quantitative content analysis is used to count which subjects the bloggers write about and a qualitative rhetorical text analysis is used to study the rhetorical devices the bloggers use. The result shows that the two bloggers Lady Dahmer and Fanny Åström describe themselves with provocative words while the other blogs have more neutral descriptions. The provocative language was interpreted as a sign of the harsh debate climate that surrounds feminists. The results also shows that the bloggers write about different feminist and political subjects; Lady Dahmer writes mostly about family and relationships, Fanny Åström writes mostly about politics, Hanapee writes mostly about politics and objectifications of women and Genusfolket writes mostly about violence and sexual abuse of women. All bloggers write about racism and this can be related to the third wave feminist notion of intersectionality and antiracist activism. They also debate feminism as an ideology and meet the harsh criticism they get.  This can be related to earlier studies that show that feminists get a lot of harsh criticism in the media and on the Internet and that feminists meet this critique. The rhetorical analysis shows that the bloggers all use some rhetorical devices from the SPADER-model but none of them use statistics or expert quotes in their argumentation. Instead they use personal experience and examples to make their points. The bloggers use mostly pathos-arguments in their texts. They show ethos to different extent and it is most abundant in the analyzed text from Genusfolket.

Studien undersöker hur den etablerade sitcom-serien New Girl porträtterar kvinnliga och manliga karaktärer normativt eller icke-normativt. Studien undersöker även om karaktärerna i serien porträtteras utefter de grundstereotyper som tidigare forskning tagit fram. Urvalet utgörs av de första sju avsnitten av första säsongen, som alla hade runt en miljon tittare i Sverige. Syftet och målet med vår studie är att undersöka om sitcom-serien New Girls karaktärer bidrar till rådande könsnormer eller om serien är normbrytande. På så sätt bidrar studie till den relativt outforskade genusforskningen eftersom vi får kunskap om hur kön representeras i media.Som metod tillämpar vi en kvalitativ textanalys och studien har sin teoretiska grund inom semiotiken. Vi använder oss av de semiotiska begreppen denotation och konnotation som verktyg när karaktärerna analyseras. Analysen utgjordes av ett schema för att enklare identifiera karaktärernas stereotyp. Analysschemat bestod av klädval/utseende, uttal/tilltal, yrke och egenskaper/känslor. Resultatet av studien visar att New Girl både stärker rådande könsnormer och bryter dem. Stereotyperna som kom till uttryck i serien var ”machoman”, ”yuppie”, ”career woman” och ”bourgeois”. / This study examines how the established sitcom series New Girl portrays women and men normatively or not. The study also examines whether the characters in the series are portrayed as stereotypes that previous research has found. The study consists of the first seven episodes of the first season, all of which had around one million viewers in Sweden. The purpose and aim of this study is to investigate whether the sitcom-series New Girls characters contributes to current gender norms or if the series is norm breaking. In this way, our study contributes to the relatively unexplored gender research as we get knowledge of hoe gender is represtended in the media.As a method, we apply a qualitative text analysis and the study has its theoretical foundation in semiotics. We use the semiotic concepts denotation and connotation as tools when analyzing the characters. The analysis consisted of a scheme to more easily identify the stereotype of the characters. The analysis scheme consisted of clothing/appearance, pronunciation/appeal, occupation and characteristics/feelings.The result of the study shows that New Girl both strengthens the current gender norms and breaks them. The stereotypes that was expressed in the series were “machoman”, “yuppie”, “career woman” and “bourgeois”.

Denna litteraturstudie utgörs av en kvalitativ textanalys av utvald kurslitteratur inom en förskollärarutbildning. Analysen har tagit stöd i Biestas teori om demokratiska dimensioner inom utbildning (Biesta, 2011a). Resultatet i vår studie visar på ett gap mellan det förskollärarstudenter får med sig från kurslitteraturen gentemot hur de ska praktisera och därmed realisera denna kunskap ute i förskolans verksamhet. Tillfällen för samtal och reflektion behövs för att kunna överbrygga detta gap som uppstår, och därmed mildra den osäkerhet som finns för utövandet av det komplexa uppdraget som förskolläraryrket innebär. Samtal och utbyte av erfarenheter kan verka som en bro mellan teorin och praktiken, och därmed är detta ett nödvändigt inslag inom förskollärarutbildning men även i förskoleverksamhet. / This literature study consists of a qualitative text analysis of selected course literature within a preschool teacher education. The analysis has been supported by Biesta's theory of democratic dimensions in education (Biesta, 2011a). The results of our study show a gap between what preschool teacher students get from the course literature in relation to how they should practice and thus realize this knowledge in the preschool's activities. Opportunities for conversation and reflection are needed to be able to bridge this gap that arises, and thereby alleviate the uncertainty that exists for the performance of the complex task that the preschool teaching profession entails. Conversation and exchange of experiences can act as a bridge between theory and practice, and thus this is a necessary element in preschool teacher education but also in bu

During the parliamentary elections in Sweden between 2006 and 2018 has the Sweden Democrats success increased enormously. The party went from 2,93% in 2006 to 17,53% in 2018, which is a rapid increase. The aim of this essay is to examine Sweden Democrats and the party’s successes by analyzing existing research within the same topic and if the research explanations for the increased election results have changed over time. A qualitative text analysis will be used in order to explain the Sweden Democrats’ increased election results. The text analysis is a systematized analysis. The essay's analysis is divided in three different time intervals, the first interval is between the years 2010-2013, the second interval is between the years 2014-2017 and the last interval is between the years 2018-2021. In each of these three intervals there will be five different researches that’s going to be analyzed. The analysis of the essay concludes for instance that the Sweden Democrats increased success depends on sociocultural problems, media exposure and the voter’s dissatisfaction with the established parties.

This thesis examines the Swedish government’s politics that aim to counteract honor related violence and oppression. The study uses a qualitative text analysis to interpret how the concept of honor related crimes is represented in two government documents. Moreover, the thesis applies an intersectional perspective on the analysis, in order to examine whether the Swedish government considers multiple power structures in their representation of the problem with honor related violence and oppression. Also, the study investigates which individuals or groups that, explicitly or implicitly, are assumed to be included in the government’s representation of the issue. The result of the analysis shows that honor related crimes are represented to be caused by strong patriarchal and heteronormative values. Consequently, girls and young women and LGBT people are assumed to be particularly vulnerable groups. Furthermore, the interpretation of the documents implicitly suggests that honor related violence and oppression mainly is represented to be a problem for people with other ethnic background. Finally, the analysis shows some intersectional awareness in the representation of honor related crimes, although less so in the suggested measures.

Studien behandlar respons på elevtexter där målet är att bidra till en diskussion om AI som hjälpmedel på gymnasiet. Därför är syftet med studien att explorativt utforska potentialen hos AI och dess genererade respons på elevers utredande texter i svenska 3 jämfört med kvaliteten hos respons given av lärare. Materialet består av tolv elevtexter, två från varje betygsnivå (A-F), insamlade från fyra lärare med varierande antal texter per lärare. Analysmetoden kombinerar kvalitativ textanalys av lärarresponsen med en explorativ jämförande analys av AI-responsen. Det teoretiska ramverket består av en kombination av Hattie och Timperleys (2007) responsmodell samt Cerratto Pargmans och Jahnkes (2019) begrepp om aktörer. Resultatet visar att lärarresponsen på elevtexterna varierar i stadium och nivå, med Feed Up som den vanligaste responsen och Feed Back som den minst förekommande. ChatGPT tenderar att inte ge liknande bedömningar som lärare och saknar ofta den detaljerade och specifika återkoppling som lärarna ger, särskilt när det gäller att främja elevens utveckling och nyansering av resonemang. Studien kommer fram till att det finns stor potential för generativ AI i skolan, men med vissa begränsningar i nuläget. / The study addresses feedback on student texts, aiming to contribute to the discussion of AI as an aid in upper secondary school education. Consequently, the purpose of the study is to exploratively investigate the potential of AI and its generated responses to students' analytical texts in Swedish 3, compared to the quality of feedback provided by teachers. The material consists of twelve student texts, two from each grade level (A-F), collected from four teachers with varying numbers of texts per teacher. The analysis method combines qualitative text analysis of the teacher feedback with an exploratory comparative analysis of the AI feedback. The theoretical framework consists of a combination of Hattie and Timperley's (2007) feedback model and Cerratto Pargman and Jahnke's (2019) concept of agency. The results show that the teacher feedback on student texts varies in stage and level, with Feed Up being the most common response and Feed Back being the least frequent. ChatGPT tends not to provide similar assessments as teachers and often lacks the detailed and specific feedback that teachers give, especially when it comes to promoting the student's development and nuanced reasoning. The study concludes that there is great potential for generative AI in schools, but with certain limitations at present.

Under en lång tid har Harlequin-romaner och romantiska fantasier varit populära bland kvinnor. Den klassiska berättelsen om hjältinnan som finner kärleken med den perfekta mannen är specifikt riktad mot kvinnor. Det har forskats kring dessa romantiska fantasier, men det saknas forskning om hur dessa romantiska fantasier representerar maskuliniteten bland de manliga karaktärerna. Målet med det här arbetet är att försöka fylla en del av det tomrummet. Med hjälp av William Labovs narrativa modell och en kvalitativ textanalys har jag analyserat två filmer inom genren chick flick, Bridget Jones’s Diary (2001) och Bridget Jones: Edge of Reason (2004). Min analys visar att maskuliniteterna som framställs i romantiska berättelser följer väldigt stereotypiska maskulina drag. Exempelvis använder sig de manliga karaktärerna ofta av fysiskt våld för att visa sin manliga dominans och genom att vinna i ett slagsmål vill de visa vem som är den bästa mannen för Bridget Jones. / Harlequin novels and romantic fantasies have been popular with women for a number of years. The classic story of the heroine finding her true love with the perfect man is directed specifically to women, for their enjoyment. While there have been studies about the romantic fantasies themselves, there’s a distinct lack of research on how these romantic fantasies portray the male characters and their masculinity. This study is a step towards filling that gap. Using a combination of William Labov’s narrative model, as well as a qualitative textanalysis, to examine two chick flicks, Bridget Jones’s Diary (2001) and Bridget Jones: Edge of Reason (2004), I have found that the masculinities portrayed in romantic fantasies follow very stereotypical male behavior. For example, the male characters will often resort to physical violence to prove their male dominance and by winning a fight they want to prove that they are the right man for Bridget Jones.

Syftet med studien är att genom en semiotiskt bildanalys och genusvetenskaplig ansats undersöka hur det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwear framställer kvinnan i sin marknadsföring på Instagram. Då tidigare forskning kring kvinnlig framställning i reklam till stor del fokuserat på endast kroppsstorlek och attraktivitet har vi valt att inkludera analysverktyg som pose, gaze, samt etnicitet och hud. Detta för att bidra med ny kunskap om kvinnlig framställning inom reklam och sociala medier. Genom att studera sju bilder, som alla publicerades under 2018, på Elsa and Rose Swimwears Instagram-konto har vi undersökt hur kvinnan framställs, samt om och hur denna framställning av kvinnan skiljer sig från den normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. Studiens resultat visar att ingen av de sju bilder som ingick i analysen demonstrerar “den perfekta kvinnan”, som vanligtvis syns i medier och reklamsammanhang. Ingen av kvinnorna i bilderna innehar alltså alla normativa attribut, som till exempel både en extremt smal kropp och perfekt hud. Bildernas huvudsakliga syfte är således inte att marknadsföra sina produkter med hjälp av normativa kvinnokroppar, utan att genom sin marknadsföring även sprida budskap om att alla kroppar är värda att synas i media, oavsett storlek, hudton och utseendemässiga attribut. Slutligen sänder kvinnorna huvudsakligen signaler av självsäkerhet och kontroll genom sina blickar och poseringar, vilket demonstrerar deras medvetenhet om åskådaren. Resultatet i den här studien visar således att det kroppspositivistiska bikiniföretaget Elsa and Rose Swimwears huvudsakliga framställning av kvinnan skiljer sig från den traditionella och normativa kvinnan som vanligtvis syns i media. / The purpose of the study is to, through semiotic analysis and gender theory, investigate in which way the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear is representing women in their Instagram marketing. Since earlier research on female representation in advertising is largely focused on body size and attractiveness, we have in this study chosen to include analysis tools such as pose, gaze, as well as ethnicity and skin. This will contribute to new knowledge on female representation in commercials and on social media. By studying seven images, all posted in 2018, on Elsa and Rose Swimwear's Instagram account, we have investigated how women are represented as well as whether and how this representation differs from the normative female image usually seen in media. The result of the study shows that none of the seven images included in the analysis display "the perfect woman" that is usually seen in media and advertising. None of the women in the pictures possess all the normative attributes, such as both an extremely thin body and perfect skin. We find that the main purpose of the images is not to for the company to market their products with normative women's bodies, but rather market their products while spreading a message saying that all bodies are worth being seen in media, regardless of size, skin tone and appearance. Finally, the women in the pictures communicate self-confidence and control through their gazes and poses, and therefore demonstrating their consciousness of the observer. The result of the study shows that the body-positive bikini company Elsa and Rose Swimwear's main representation of women differs from the traditional and normative female image.

I augusti 2010 inträffade en olycka i San José-gruvan i Chile. Olyckan resulterade i att 33 gruvarbe-tare blev fast i ett skyddsrum i över två månader innan de kunde räddas. Händelsen fick ett stort utrymme i media världen över. I vår studie har vi utmanat medielogiken genom att testa tre ny-hetsvärderingsteorier utifrån aftonbladet.ses och dn.ses nyhetsrapportering kring gruvolyckan. Tidningarna valdes därför att de är Sveriges största kvälls- respektive morgontidning. Vi undersök-te vilken av teorierna som bäst kunde appliceras på rapporteringen och även på skillnader mellan tidningarnas rapportering sett utifrån teorierna. De nyhetsvärderingsteorier vi testat kommer från Håkan Hvitfelt, Tony Harcup &amp; Deirdre O’Neill samt Pamela J. Shoemaker, Tsan-Kuo Chang &amp; Nancy Brendlinger.Vid analysen utförde vi en kvalitativ textanalys och analyserade artiklarna hermeneutiskt genom åtta dimensioner i ett analysschema. Under studien kom vi fram till att det endast finns små skill-nader mellan tidningarna i deras rapportering. De skiljer sig bara åt i två av de åtta dimensioner vi analyserade. Ingen av teorierna stämde helt överens med rapporteringen, men Hvitfelt är den teo-retiker vars teorier stämmer bäst överens med hur tidningarna skrev. Tätt därefter följer Harcup &amp; O’Neill och därefter Shoemaker et al. Det bör dock understrykas att teoriernas kriterier i många fall var vaga och svårtolkade, vilket ledde till att vi själva fick tolka vad teoretikerna menade. Fast-än teoretikernas idéer skiljer sig åt finns det alltså ingen som lyckats skapa en teori som är fullstän-dig. Det är först när teorierna konvergerar som de visar en godtagbar väg till hur en artikel blir nyhetsvärdig i dagens medielandskap. / In August 2010 an accident occurred in the San José mine in Chile. 33 miners were trapped in a shelter at a depth of 700 meters for over two months before they were rescued. The accident got a lot of media cover-age worldwide. In our study we have challenged the media logic by testing three news value theories from the content of aftonbladet.se:s and dn.se:s news articles regarding the mining accident. The newspapers were selected because they are the largest evening and morning newspaper in Sweden. We looked at which of the theories that best could be applied to the newspapers articles and also the differences between the newspa-pers' reporting from the perspective of the theories. The news value theories that we tested are from the theorists Håkan Hvitfelt, Tony Harcup &amp; Deirdre O'Neill and Pamela J. Shoemaker, Tsan-Kuo Chang &amp; Nancy Brendlinger. In the analysis we made a qualitative text analysis and analyzed the articles hermeneutically through eight dimensions in an analytical framework. During the study we concluded that there are only small differences between the newspapers in their reporting. We only found differences in two of the eight dimensions we analyzed. None of the theories fully consists with the newspapers reporting, but Hvitfelt is the theorist whose theory is most consistent with how the newspapers were written. He is followed closely by Harcup &amp; O'Neill, then Shoemaker et al. It should be emphasized that the factors in the theories in many cases are vague and difficult to interpret, which led us to make our own interpretations in those cases. Although the theorists’ ideas differ, none of them has succeeded in creating a theory that is complete. It is only when the theories converge that they demonstrate an acceptable way of how an occurrence becomes news worthy in today's media landscape.