Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lärande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lärande organisationer, samvarierar inom två stora, svenska företag. De två företagen har definierat var sitt problem som är relaterade till organisatoriskt lärande. Studien har även undersökt om dessa samvariationer kan användas för att bidra till en lösning på de problem företagen har. Empiri från de två företagen har samlats in genom enkäter och svaren har sedan analyserats med hjälp av analysverktyget IBM SPSS Statistics. Analysen har visat hur olika faktorer samvarierar inom de två företagen, vilket har diskuterats mot teorin. Studiens resultat visar att faktorer som samvarierar inom det ena företag, inte nödvändigtvis samvarierar inom det andra. Dessutomvisar studien att en variabel kan samvariera med flera, vilket innebär att det kan finnas olika sätt att lösa ett specifikt problem på. Slutligen visar studien att samvariationerna är specifika för de olika företagen, vilket tyder på att företag är unika. / There are different theories describing factors to create organizational learning. This study has focused on how factors, for learning organizations, correlate in two large Swedish companies. The two companies have defined one problem each related to organizational learning. This study also investigated if these correlations can be used to contribute a solution of the problems at the companies. Data were collected through questionnaires and has been analyzed using the analytic tool IBM SPSS Statistics. The analysis showed that different factors correlate within the companies, an outcome that also partly argues against some of the referred theories in this thesis. The results also shows that correlation within one company of certain factors, differ from the within correlation of the corresponding factors in another company. It also shows that one variable may correlate with several, which means that there may be several ways to solve a specific problem. Finally, the study shows that the correlations are specific for each company, which indicates that each company is unique.

Organisatoriskt lärande är ett begrepp som i dagens föränderliga värld är relevant för alla organisationer. Då det är individer som utgör organisationer, är medarbetarnas utveckling essentiell för organisationens utveckling. Vilka faktorer kan då främja organisatoriskt lärande? Denna studie syftar till att ur ett medarbetarperspektiv, med hjälp av systemteori, dra slutsatser angående hur faktorer som organisationskultur, kommunikation, samarbete, visioner och uppsatta mål påverkar lärandet i en organisation. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar som behandlar vilka förutsättningar till lärande som kan identifieras i en organisation, medarbetares upplevelser av organisationens klimat och kultur, samt hur medarbetarna upplever att de övergripande mål och visioner som finns i organisationen speglar deras personliga mål och visioner. För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med medarbetare i en svensk arbetsorganisation för att samla in den empiriska datan. Som analysverktyg användes Peter Senges systemteori, såväl som andra relevanta teorier inom fältet. Resultatet visar att det råder beroendeförhållanden mellan medarbetarens personliga visioner, organisationens övergripande mål och visioner, organisationskultur och kommunikation. Vidare påvisas att alla dessa faktorer har inverkan på lärandet. Att finna hävstångskraften betyder att identifiera vilka möjligheter som finns till att påverka nämnda faktorer, för att i slutändan främja det organisatoriska lärandet. / Organizational learning is a concept that in a changing world is relevant to all organizations. As organizations consist of individuals, employee development is essential for the organization's development. So what factors can promote organizational learning? The purpose of this study is by taking an employee perspective, and using systems theory, draw conclusions about how factors such as organizational culture, communication, cooperation, vision and goals affect learning in an organization. Based on the design of this study, three questions were formulated regarding the conditions for learning that can be identified in an organization, employees' perceptions of organizational climate and culture, and how employees perceive that the overall goals and visions that exist in the organization reflects their personal goals and visions. To answer these questions seven semi-structured interviews with employees in a Swedish organization were conducted, to collect the empirical data. The analytical tools used are Peter Senge's systems theory, as well as other relevant theories in the field. The result shows that there are interdependences between the employee's personal vision, the organization's overall goals and vision, organizational culture and communication. Further demonstrated is that all these factors have an impact on learning. Finding the leverage means to identify the opportunities that exist to influence the aforementioned factors, to ultimately promote organizational learning.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson & Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

This has been a practical innovation graduation project with the focus of studying the impacts of downsizing on a learning organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala. This has been a part of an ongoing EU project funded by the European Social Fund, ESF. We have, with the help of interviews and surveys, gathered information on the present situation and with the help of theoretical studies built a framework on how a learning organization is viewed in theory. During our study we found that there are many components to a learning organization. The company in question has displayed some qualities that characterize a learning organization such as a plan to train and further develop their employees. The problem we found was lack of communication and how this has resulted in a less successful outcome of the ongoing courses. The reason for this has been primarily due to major cuts in personnel. In that aspect we have found that the downsizing has hurt the organization. It was, however, unavoidable to make those cutbacks and we hope they can move forward from this point. Luckily the project has just begun and we hope that our suggestions will bring a more cohesive structure to the project in the end.

I takt med att konkurrensen ökar inom olika branscher, med fler aktörer både lokalt och globalt, behöver företag ta fram strategier för att anpassa sig till marknaden. Inom transportindustrin är vinstmarginalerna låga och konkurrensen ökar i hög takt, både nationellt och internationellt. I dag räcker det inte för inhemska åkerier att enbart erbjuda kunder plats på ett lastbilsflak, då ersättningen i många fall inte kan matchas med konkurrenter vars pris ofta är lägre. Istället måste åkeriföretag arbeta fram andra sätt för att behålla konkurrenskraften på marknaden. Ett sätt kan vara att kartlägga de interna funktionerna inom organisationen och försöka stärka stabiliteten i företaget, för att möta marknaden på ett stadigare sätt.Avsikten med denna studie var att undersöka på vilket sätt en strategi, för en ökad intern kommunikation samt tillåtande miljöer, kan påverka konkurrenskraften för en organisation. Mer precist jämförs strategin med teoretisk grund för lärandeorganisationer och ett medarbetarcentrerat perspektiv, som med rätt stöd och implementering visar sig kunna medföra konkurrensfördelar. Studien är förlagd på Schenker Åkeri AB, i Önnestad, som genom införandet av en ny strategi försöker att bedriva sin åkeriverksamhet på ett effektivare sätt.Analysen visar att effekterna av den införda strategin resulterar i bättre sociala förhållanden inom organisationen, samtidigt som företaget gör kostnadsbesparingar. Som slutsats konstateras att satsning på organisationens arbetskraft kan leda till ökade konkurrenskraft för verksamheten. / As the global market continues to grow companies are affected with an increase in the competitive environment. Within the transport industry the profit margin is low and the competition increases rapidly, both on a national and international level. Today it is not enough for native haulage companies to simply offer customers free room on their vehicles, since earnings cannot be compared to the competitors whose total price often is lower. Instead haulage companies must find other ways to stay competitive on the market. One of these ways could be to focus on the internal functions of the company, to strengthen the stability within the organization and face the market more steadily.This study intends to examine in which way a strategy focused on increased internal communication and a permissive environment can affect the organisations competitiveness. More precisely, the strategy is compared to a theoretical basis for learning organizations and an employee empowered perspective, which with the right support and implementation appears being able to create competitive advantages. This study is located on Schenker Åkeri AB, in Önnestad, that by implementing a new strategy tries to conduct their haulage activity more efficiently.In the analysis the implemented strategy shows to result in increased social effects within the organisation, as well as reducing costs for the company. As a conclusion it is confirmed that investment in the organizations workforce can result in increased competitive advantages for the company.

<p>Uppsatsen behandlar mindre grossisters situation på marknaden i Sverige. Mindre grosssisters nyckelposition i den traditionella värdekedjan suddas ut alltmer. Grossisterna måste finna nya vägar för att behålla de befintliga kunderna. Därför måste de skapa mervärde, vilket i sin tur skapas genom att utveckla olika former av samarbete med sina kunder.</p> / <p>This essay is about the smaller wholesalers situation on the Swedish market. The small wholesalers key positioning in the generic value chain is dissapearing. Therefore they have to find new ways to retention their existing customers. They have to create a value added in order of connect tier to their customers. A wholesaler will be able to create value added  through developing different forms of cooperation with its customers.</p>

Organisationens mål är att de gäster som kommer till hotell/konferensanläggningen skall bli behandlade som kungar. Affärsidén i organisationens lyder: "Ursäkta ers majestät! Hos oss är alla gäster kungar". För att få gästerna att känna sig som kungar krävs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstänk, kommunikation och förståelse mellan personalen. Studien är en fallstudie i förbättringsarbete och skall ge organisationen verktyg att använda i förbättringsarbetet. Syftet med studien är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbättringsområde ska vidareutvecklas som ett projekt. Det förbättringsområde som valts ut är att studera hur kommunikationen fungerar på arbetsplatsen samt att hitta verktyg för att kunna förbättra och förnya arbetssättet på arbetsplatsen. Målet med studien är att undersöka hur organisationen kan: 1) Förbättra kommunikationen 2) Öka samarbetet 3) Fokusera mer på det positiva De metoder som använts har varit observationer, dokumentationer som dels primär källa samt tidigare fem intervjuer som sekundär källa. Teorin är grundad på förbättringsarbete, kommunikation, ledarskap, lärande organisationer och organisations lärande cykeln. Det framgår fortsatt att just samarbetet och kommunikationen är det som organisationen talar om. De centrala delarna i resultatet visade : Kommunikationen behöver förbättras då personalen har svårt att nå fram till varandra samt att de talar om varandra och inte med varandra. Samarbetet är en mycket viktig del för organisationen och personalen upplever att det finns en del att göra för att få samarbetet att fungera bättre både medarbetare emellan och mellan medarbetare och ledning. Fokusera på det positiva då det finns negativa tendenser som organisationen präglas av då det framgår att stress förekommer mer och att personalen ser att arbetet fungerar sämre. De slutsatser som studien visar är att organisationen behöver se över sitt ledarskap och göra det tydligare. Förbättringsarbetet som har påbörjats bör fortsätta som en del i organisationens kontinuerliga förbättringsarbete. Organisationen behöver också arbeta mera med kvalitetsverktyg. / The organization’s goal is that the guests who come to the hotel/conference establishment should be treated like kings. The business idea of the organization is: "Excuse me your majesty! With us, all guests are kings. In order to make the guests feel like kings requires cooperation, interest of the workplace, quality awareness, communication and understanding among the staff. This study is a case study of improvement work and should give the organization the tools to use in the improvement process. The study aims to identify areas for improvement within an organization’s activities that should be prioritized. One area for improvement will be further developed as a project. The improvement area selected is to study how communication works in the workplace and to find tools to improve and innovate approaches in the workplace. The goal of this study is to examine how the organization can: 1) Improve the communication 2) Increase cooperation 3) Focus more on the positive The methods used have been the observations, documentation, and the primary source and previous five interviews as a secondary source. The theory is based on improvement, communication, leadership, learning organizations and organizational learning cycle. It appears that just continued cooperation and communication is what the organization talking about. The central parts of the results indicate: 1. The communication needs to be improved since the staff finds it difficult to reach each other and that they talk about each other instead of with each other. 2. Cooperation is a very important part of the organization and staff feels that there is a lot to do to make cooperation work better for both employees themselves and between employees and management. 3. Focus on the positive, since there are negative trends that the organization is characterized by stress being more frequent and that the personnel perceive that work functions less well. Where it appears that stress occurs more and that the staff sees that the work function less well. There are tendencies that collaboration, participation and communication do not function so well and that there are missing parts in the communication. The study shows conclusions that the organization needs to see over their leadership and to do it clearer, the work on improvement that has been started should continue as a part in the organization in a continuous work and that the organization lacks a part equipment to work after. The conclusions of the study shows that the organization needs to review their leadership and make it clearer. The improvement work that has begun should be continued as a part of the organization’s continuous improvement efforts. The organization also needs to work more with quality tools.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt rapporteras att ca trettio procent av tusen grundskollärare upplever någon form av risk i samband med att föra fram kritik till eller om sin arbetsgivare (Helte, 2011). Hur påverkar den situationen förekomsten av internrapportering, förmåga att hantera risker och att dra lärdom av händelser? Är skolan en lärande organisation? Syftet med studien är att få en inblick i hur riskbilden kan se ut på en skola och, belysa hur fyra pedagoger upplever kulturen på sin arbetsplats, generellt och i förhållande till det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagens (1977:1166) intentioner. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie. Studiens resultat visar att i samtliga fall var avsaknaden av en god säkerhetskultur med systematisk och strukturell approach anmärkningsvärd, även på de skolor som hade en trygg och öppen kultur. Den riskbild som framkom i intervjuerna omfattade risker i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Riskerna var tätt sammanlänkade med den pedagogiska verksamheten. Informanterna förmedlade behov av ökat systematiskt säkerhetsarbete och nämnde flera önskvärda effekter inom hela verksamheten som detta skulle kunna medföra. / In our time, new generations grow up into a society of rapid change. From a personal security point of view, the high rate of change implies an uncertainty regarding which potential dangers we will face. Risks can be identified, addressed and managed through Systematic Safety Work. It requires a good safety culture which among other things means that everyone knows how they are supposed to report risks to their employers and that they are comfortable doing so. (Reason; 1997; Power, 2007). The Work Environment Act (1977:1166) stipulates that risks are to be identified and managed in a Systematic Safety Work. At the same time it is reported that about thirty percent of one thousand teachers experience some kind of risk expressing criticism to or about their employers. (Helte, 2011). How does this affect internal reporting, ability to manage risks and to learn from incidents? Is school a Learning Organization? The purpose of this study is to gain insight into what kind of risks there are in school and to illustrate how four teachers experience the culture in their workplaces, generally and in relation to Systematic Safety Work according to the intentions of the Work Environment Act (1977:1166). The study was conducted as a qualitative case study. Our results demonstrate that in all cases there was a notable lack of good safety culture including systematic and structural approach. This also applied even to the schools with a confident and open culture. The risks which were expressed in the interviews concerned both mental and physical work environment. The risks were closely interconnected with the educational activities. Informants conveyed the need for increased Systematic Safety Work and mentioned several desirable effects in the whole school organization as a result.

Under 2000-talet har Sveriges internationella utvecklingssamarbete blivit allt mer resultatstyrt och man har beslutat att Sverige ska styra sitt utvecklingssamarbete mot tydligare mål, resultat och samordning samt ökad effektivitet. En del av Sveriges  internationella utvecklingssamarbete utförs av enskilda organisationer, och återrapporteringen av dessas resultat har ansetts bristfällig för att utläsa huruvida stödet till enskilda organisationer varit ett effektivt sätt att bedriva utvecklingssamarbete på. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom några av Sveriges enskilda organisationer har utvecklat sitt tänkande kring resultatmätning, vad som påverkat denna utveckling och vad det har fått för konsekvenser. Slutsatserna är att de enskilda organisationerna som ingår i denna studie har ökat sin ambition att mäta resultaten av sitt utvecklingssamarbete sedan ett antal år tillbaka och lärt sig och utvecklats mycket på området. I vilken utsträckning de påverkats av externa krav i omställningen är svårt att avgöra, men ökade krav har fått konsekvenser för organisationerna. Det tycks finnas stor vilja att kommunicera resultaten, samtidigt som man står inför dilemman vad gäller resultatmätning av kommunikationsverksamheten.

Användningen av sociala medier i organisationer har ökat och bland annat kan det unika verktyget användas för att supporta kunskapsdelning mellan individer inom och bortanför organisationens gränser. En förståelse av individens upplevelse av sociala medier är kritiskt för såväl informatikforskningen samt för organisationer som kan dra lärdom av det vid införande av sociala medier i verksamheten. Därför är studiens syfte att beskriva och söka förståelse för vad individer i en organisation uppfattar att sociala medier kan bidra med till deras kunskapsdelning och utöka kunskapsområdet för hur teknik uppfattas ur ett affordance-perspektiv. Syftet besvaras genom en fallstudie och sju kvalitativa forskningsintervjuer. Det transkriberade materialet har hanterats individuellt och tolkats utifrån tidigare forskning samt analyserats utifrån den teoretiska modell som studien tar fram. Resultatet visar att kontexten har mångfaldig inverkan på hur individen uppfattar sociala medier och hur artefakten kan användas. Kunskapsdelning på sociala medier kan öka möjligheten till att identifiera expertis, skapa en kunskapskarta och bredda sitt sociala nätverk men leda till för mycket information och en kritisk syn på innehållet. Studien stödjer den forskning som visar på att explicit kunskap kan spridas på sociala medier och framför allt genom att den kombineras med annan explicit kunskap. / The use of social media in organizations has increased and among other things the unique tool can be used to support knowledge sharing between individuals within and beyond organization boundaries. An understanding of the individual's experience of social media is critical for both informatics research and organizations that can learn from it when introducing social media in businesses. Therefore, the purpose of this study is to describe and seek understanding of what individuals in an organization perceive that social media can contribute to their knowledge sharing and expand the research area for how technology is perceived from an affordance perspective. The purpose is achieved by a case study and seven qualitative research interviews. The transcribed material has been processed individually and interpreted in accordance with previous research and analyzed on the basis of the theoretical model that this study elaborated. The results show that context has multiple impacts on how an individual perceives social media and its area of use. Knowledge sharing on social media can increase the opportunity to identify expertise, create a knowledge map and broaden one's social network, but can also produce too much information and a judgemental view of the content. The study supports previous research that shows that explicit knowledge can be shared on social media foremost by combining it with other’s explicit knowledge.