No description available.

Detta är en undersökning som behandlar implementeringen av en ny kursplan i religion på högstadiet. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer av sju olika lärare från två skolor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur man arbetar med implementeringen ute på skolorna, vilken problematik det finns kring detta arbete samt att se om det finns något som skolorna respektive skolverket kan förändra för att göra implementeringen lättare.Min undersökning visar att skolor kan arbeta med implementeringen på olika sätt och att det finns olika sorters hjälp att tillgå som exempelvis konsulter eller samarbete med andra i samma kommun. Undersökningen visar också att problematiken kring implementeringen är mycket stor och de största problemen är att tiden inte räcker till samt att skolverket inte ger tillräckligt med hjälp.Resultatet visar sig ha kopplingar till tidigare forskning som gjorts kring ämnet och det är gentemot denna forskning som jag jämför mitt resultat.

Denna studie behandlar lärares uppfattningar och erfarenheter om undervisning i läsutveckling på lågstadiet efter att eleverna har knäckt läskoden. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares erfarenheter av och uppfattningar om undervisning i läsutveckling, utifrån aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text samt elevers läslust utifrån inre och yttre motivation, i årskurs 1 till årskurs 3 efter att eleverna knäckt läskoden. Syftet konkretiseras i följande frågeställningar: · Hur ser och förstår lärare begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust? · Hur förhåller sig lärares beskrivningar av erfarenheter och strategier i läsundervisningen på lågstadiet efter att eleverna knäckt läskoden till aspekterna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text?  · Hur gör lärare för att väcka och bevara elevers läslust i förhållande till inre och/eller yttre motivation? I studien genomförs semistrukturerade intervjuer med fem lärare om deras uppfattningar och erfarenheter om läsundervisning på lågstadiet. Intervjuerna transkriberas och analyseras genom tre tematiska analyser, en analys för varje frågeställning i studien. Studien grundar sig på två teoretiska modeller som den tematiska analysen av materialet utgår ifrån. Den första teoretiska modellen behandlar läsförståelseprocesser och bidrar med kategorierna förståelse av text, avkodning av text och meningsskapande av text med tillhörande faktorer som i en av studiens tematiska analyser utgör teman och koder. Den andra teoretiska modellen är inre och yttre motivation som tillsammans med begreppet läslust utgör koder och tema i en tematisk analys. I resultatet framkommer att lärarna arbetar mycket med läsutveckling under lågstadiet och gör detta på många olika sätt. De deltagande lärarna har alla liknande definitioner av begreppen läsförståelse, avkodning, meningsskapande och läslust. Samtliga lärare har textsamtal och låter eleverna koppla det lästa innehållet till tidigare erfarenheter samt svara på frågor om texten. Alla lärare arbetar med läsförståelsestrategier i sina klassrum. Lärarna tycker det är viktigt att lyfta begrepp och ordförståelse i sin undervisning. Hur de gör detta sker dock på olika sätt i de olika lärarnas klassrum. De deltagande lärarna har olika mycket medvetna strategier kring det fortsatta arbetet med fonologisk medvetenhet efter att eleverna knäckt läskoden. Dock arbetar alla lärare med bokstavsljudskännedom, främst genom fonem-grafem-kopplingar. Lärarna anser det också av vikt att eleverna till en början tillåts ljuda ihop bokstäver till ord innan de lärt sig läsa hela ord med flyt. Alla lärare är måna om att presentera olika texter för eleverna för att fånga deras intresse för läsning. I lärarnas resonemang framgår flera arbetssätt som ska motivera eleverna i läsutvecklingen, däribland lustfyllda övningar. Lärarna i studien upplever också elevernas läserfarenheter vara spridda. Samtliga lärare ser till att eleverna får träna läsning och gör ofta detta i mindre grupper. Lärarna inte är eniga om huruvida bänkböcker bör användas i läsundervisningen på lågstadiet. Samtliga lärare har arbetssätt som går ut på att bevara elevers inre motivation till läsning och strategier för att väcka läslust genom yttre motivatorer. Resultatet kompletterar tidigare forskning. Tidigare forskning har till stor del undersökt elevers förmågor i läsning, såsom läsförståelse och avkodning (Herkner, 2011; Herkner, 2022, Ivarsson, 2008 & Stenlund, 2011) och färre forskningsstudier har gjorts kring hur lärarna förhåller sig till detta, vilket alltså denna studie bidrar med. Samtidigt finns beröringspunkter med majoriteten av den tidigare forskning som presenteras i studien och studiens resultat. Lärarna i studierna av Xinhua et al. (2020) och Eckeskog (2013) lyfter i likhet med lärarna i denna studie användningen av läsförståelsemodeller i undervisningen. Verktyget LegiLexi används av lärare både i denna studie och i studien av Gustafson et al. (2019). Arbetssätt som lyfts i denna studie framkommer även i studierna av Alatalo (2011) och Krantz (2011). Likt Pfost et al. (2014) beskriver även lärare i denna studie ett behov av att kompensera elever som inte har lika goda förutsättningar som andra elever till läsning. En slutsats som framkommer i denna studie är att de deltagande lärarna använder gemensamma arbetssätt i sin läsundervisning men har även enskilda arbetssätt som inte beskrivs av de andra lärarna. En annan slutsats är att med mer erfarenhet inom läraryrket verkar lärare använda fler medvetna strategier och arbetssätt i undervisningen.

Uppsatsen utgår från intervjuer med fyra verksamma lärare i skolans yngre åldrar. Den syftar till att undersöka hur lärare resonerar kring vad som ingår i elevens språkutveckling och hur språkutvecklingen påverkas av den gruppindelning eleverna ingår i. Uppsatsen grundas i olika aspekter av språkutveckling som beskrivs av Anders Arnqvist (1993) och perspektiv på gruppindelningar som bl.a. Pasi Sahlberg och Asko Leppilampi (1998) lyfter. Resultatet visar att lärarna ser stora möjligheter för eleverna att utveckla sina språkkunskaper i grupp. De anser också att eleverna får tillfälle att utveckla de färdigheter som är del av språkutveckling under arbete i grupper. Ur resultatet framgår också att lärarna ifrågasätter hur mycket tid de lägger på att dela in eleverna i grupper och om den mängden tid är nödvändig för att utforma goda gruppindelningar för elevernas språkutveckling.

Syftet med studien är att med hjälp av kvalitativ undersökning belysa den relevansgrammatiken har i undervisningen i svenskämnet. Den kvalitativa undersökningen består av intervjuer med både lärare och elever på en gymnasieskola i Mellansverige, som undersöker vad lärare och elever anser om grammatik samt vilken grammatikundervisning som bedrivs på skolan. Slutsatsen blev att lärare har en positiv inställning till grammatikundervisning, men finner det svårt att göra undervisningen rolig och meningsfull för eleverna. Eleverna har även de i stort en positiv inställning, men anser sig inte behöva grammatikundervisning mer än den undervisning som hjälper dem i deras skrivprocess. Svårigheter verkar ligga i att styrdokumenten är svårtolkade samt att lärarna inte haft tid nog att utforma en bra undervisning som prövar eleverna på det nya kunskapskravet om grammatik, som finns inskrivet i läroplanen för gymnasieskolan.

Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna. Resultaten pekar mot att socioekonomiska och utbildningsmässiga aspekter spelar en roll i elevers skolresultat och betyg.

Syftet med detta examensarbete är att belysa på vilket sätt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar på hur lärare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sätts i relation till den diskurs läraren befinner sig i, det vill säga det kulturella och pedagogiska kapital läraren har med sig och klimatet på den skola där läraren arbetar. Studien har utgått från en induktiv forskningsstrategi, där det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssätt där en teori ska undersökas och om möjligt bekräftas. Den teoretiska utgångspunkten består därför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gällande diskursanalys. I undersökningen ingår intervjuer med fem gymnasielärare som undervisar i kursen Svenska B. Intervjumaterialet har analyserats i temastrukturer som sedan legat till grund för en diskursanalys. Temastrukturanalysen lyfter fram fem olika teman: den dolda kanons diskurs, genusfrågorna som separat diskussion, genus som en kvinnofråga och ett kvinnligt ansvar, motstånd mot genusdiskussionen samt avsaknad av genusperspektivet i utbildningen. Diskursanalysen visar att informanterna och deras inställning till genus är beroende av den diskurs de befinner sig i, både lokalt och offentligt, och deras förhållningssätt gentemot dessa diskurser. I analysen ingår även en fördjupad teoretisk förankring.Slutsatsen är att genusperspektivet har varit osynligt under informanternas utbildning samt att genusarbetet på skolorna där de är yrkesverksamma hålls på en alldeles för generell och abstrakt nivå. Detta resulterar i att de lärare som är intresserade av genusaspekten och genuspedagogik och därför själva söker upp genuspedagogiska arbetssätt är de enda som får med sig perspektivet i sin praktiska undervisning. / A discourse analysis of gender perspectives in the teaching of the High School Course Swedish B.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken plats engelsk skönlitteratur har i årskurs 4–6 i svenska engelskklassrum. Metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer. För att få en tydlig bild har jag intervjuat både lärare och bibliotekarier för att se hur de arbetar för att främja elevers intresse i läsning. Studiens resultat visar att lärarna inte har rätt kunskaper och tillgång till att använda engelsk litteratur i sin undervisning. Det visar även på att bibliotekarierna gärna bidrar med sin expertis men att ett samarbete mellan skola och kommunala bibliotek saknas.

<p>This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons.</p><p>I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why.</p><p>My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future.</p> / <p>Detta arbete handlar om hur vi som lärare i grundskolans lägre åldrar kan skapa och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen. Genom intervjuer har jag försökt få fram lärares attityder till ämnet och hur detta eventuellt påverkar undervisningen.</p><p>Dessutom har jag försökt ta reda på vad som anses vara viktiga kunskaper för framtiden.</p><p>Mitt resultat pekar på att lärare tycker det är intressant och viktigt med naturvetenskap men att det samtidigt är ett svårt ämne att undervisa i även om utbildning finns. Lärarna menar att det är kunskaper som gör att vi kan ta ställning, ifrågasätta och lösa problem som är viktiga att förmedla bl a för att vi skall klara av att ta hand om vår jord och dess tillgångar. Detta är också något som forskning anser vara viktigt och det får också stort utrymme i läroplanen.</p>

This investigation is about how teachers in school can motivate and create interest for science among younger children. Teachers were interviewed about attitudes to their subject and how this affects their lessons. I have also tried to find out, both by interviewes but also by studying litterature, what the most important thing is to teach in science, which knowledge is necessarry in the future and why. My result indicates that teachers find science both interesting and important but at the same time they also think it is a difficult subject to teach even if they are educated. Both the litterature and the teachers in my study agree that knowledge in science gives us a chance to ask questions, take stands and solve problems and that this knowledge is important for us in our future. / Detta arbete handlar om hur vi som lärare i grundskolans lägre åldrar kan skapa och bibehålla elevernas intresse för naturvetenskapliga ämnen. Genom intervjuer har jag försökt få fram lärares attityder till ämnet och hur detta eventuellt påverkar undervisningen. Dessutom har jag försökt ta reda på vad som anses vara viktiga kunskaper för framtiden. Mitt resultat pekar på att lärare tycker det är intressant och viktigt med naturvetenskap men att det samtidigt är ett svårt ämne att undervisa i även om utbildning finns. Lärarna menar att det är kunskaper som gör att vi kan ta ställning, ifrågasätta och lösa problem som är viktiga att förmedla bl a för att vi skall klara av att ta hand om vår jord och dess tillgångar. Detta är också något som forskning anser vara viktigt och det får också stort utrymme i läroplanen.