The main focal point of this study is about public libraries and its possible roles in today's society. Going from having had a clear educational orientation, public libraries has with time amassed several other roles, which all need to relate to the swedish law regarding libraries and other governing documents, as well as business plans. This thesis focus on a qualitative investigation, which was conducted through in-depth interviews with librarians and other staff at a public library in Stockholm, named bibliotek Plattan, to ascertain the prevailing opinions within this facility about the role of libraries and librarians. The choice of examine this particular library was based on the fact that bibliotek Plattan differs from the public library in general and only offers material for adults. Their collection of litterature is primarily based on fiction novels. As theoretical framework and analytical tool for this study a model of Jochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen is used to analyse what the library can be. The model consists of four spaces: the inspiration space, the learning space, the meeting space, and the performative space. The results show that bibliotek Plattan has characteristics of all four space, though the characterisation library as inspiration space is the strongest influence. Other discoveries which were made showed that the informants wanted to a certain degree to return to a traditional role for libraries with reading and silence as the main elements, and the general view was that in the context of libraries, using the term meeting place was generally seen as negative, as well as that it can be problematic to be a specialised library as there are manyvying ideas and concepts of what a library is and should be. This is a two year's master thesis.

<p>The Swedish CFC rules imply a taxation of Swedish partners of foreign legal persons subject to low income tax, which is based on a fictitious distribution. Thus, tax is levied even if the dividend has not been paid to the shareholder. The aim of the Swedish CFC legislation, which was put into force in 1990, was to prevent tax evasion and to protect the Swedish tax base. The reason was that the foreign exchange control was abolished, which made investments in foreign countries possible for Swedish companies. A CFC legislation was considered necessary for Sweden in order not to lose tax revenues.</p><p>The legislation was strengthened on January 1st 2004 as a consequence of the abolished taxation of capital income of commercial shares. The most important change is that it is no longer possible to circumvent the rules by owning the CFC through a holding company in another country without CFC legislation.</p><p>Due to Sweden’s membership of the EU, Swedish tax rules must comply with EC law. Some of the fundamental principles of the common market are the free movement of workers, capital and goods and the freedom of establishment. The thesis contains an analysis of whether the Swedish CFC legislation is in line with EC law or not, especially as regards the freedom of establishment and the free movement of capital. In the first part of the analysis we investigate if the legislation constitutes a restriction of the mentioned freedoms and in the second part there is an assessment of the possibilities to justify such a restriction. Our conclusion is that the CFC legislation does constitute an obstacle to the freedom of establish-ment as well as to the free movement of capital, and that it cannot be justified.</p><p>We present a proposal of how the lacking compatibility with EC law could be remedied. The options are either to abolish the CFC legislation completely or to reduce the scope of it. Our suggestion is that the double CFC taxation is abolished, that the legislation is applied only to holdings of a certain magnitude and that CFC taxation is limited to incomes arisen from transactions between companies within the same concern.</p> / <p>De svenska CFC-reglerna innebär en löpande beskattning av svenska delägare i utländska juridiska personer som har lågbeskattade inkomster. När Sveriges CFC-reglering infördes 1990 var syftet att motverka skatteflykt och att skydda den svenska skattebasen. Bakgrunden var att valutaregleringen avskaffades och att det blev möjligt för svenska företag att etablera sig utomlands. Bedömningen gjordes då att en CFC-lagstiftning var nödvändig för att Sverige inte skulle förlora skatteintäkter.</p><p>Lagstiftningen skärptes den 1 januari 2004 som en följd av den slopade beskattningen av kapitalinkomster av näringsbetingade andelar. Den viktigaste förändringen är att det inte längre går att kringgå bestämmelserna genom att äga den lågbeskattade utländska juridiska personen genom ett utländskt holdingbolag.</p><p>Sveriges medlemskap i EU innebär bland annat att svenska skatteregler måste vara förenliga med EG-rätten. En av den gemensamma marknadens huvudprinciper är att arbetstagare, kapital, varor och etableringar fritt skall kunna förflytta sig mellan de olika medlemsstaterna. I uppsatsen analyseras den svenska CFC-regleringens förenlighet med EG-rätten, framför allt etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital. Först utreds huruvida regleringen utgör ett hinder mot nämnda friheter och därefter analyseras möjligheten till rättfärdigande. Vår slutsats är att CFC-regleringen inte är förenlig med vare sig etableringsfriheten eller den fria rörligheten för kapital, samt att den inte kan rättfärdigas.</p><p>Vidare framför vi ett förslag på hur den bristande förenligheten med EG-rätten skulle kunna åtgärdas. Alternativen är att antingen avskaffa CFC-lagstiftningen helt eller minska omfattningen av den. Vårt förslag innebär avskaffande av dubbel CFC-beskattning, att endast innehav av en viss storlek omfattas samt att reglerna begränsas till att omfatta endast koncerninterna inkomster.</p>

<p>I hälso- och sjukvården i Sverige används ett flertal medicintekniska apparater och IT-system. Ofta läser man av en skärm på den medicintekniska apparaten och noterar informationen på papper för att sedan manuellt mata in dessa uppgifter i IT-systemen. Detta manuella mellanled finns det önskemål och förhoppningar om att slippa. Man vill kunna överföra information automatiskt mellan den medicintekniska apparaten och IT-systemet, med andra ord vill man integrera dem. För att åstadkomma detta måste ett antal grund-läggande förutsättningar uppfyllas. Bland annat ställs vissa krav på tekniken hos den medicintekniska apparaten, kommunikationskanalen och IT-systemet. Dessutom är det nödvändigt att uppfylla gällande lagar och regler. Utöver detta finns det faktorer som kan underlätta, till exempel användandet av erkända standarder för kommunikationen. Syftet med detta examensarbete har varit att belysa och utreda dessa bakomliggande faktorer för att få integration av nyss beskrivet slag att fungera. Arbetet är en bakgrundsstudie på detta område.</p>

Mut- och bestickningsreglerna återfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhållandet när en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut på grund av otillbörlig påverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhällets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anställda inom både privat och statlig sektor. För att kampen mot korruption ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att angripa problemet på såväl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som står till buds för att åtala en svensk privatanställd för korruptionsbrott som begåtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar på att lagstiftningen i dagsläget är otillräcklig för att binda privatanställda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebär att privatanställda endast riskerar åtal om deras huvudman väljer att anmäla transaktionen, alternativt om åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt. Huvudmannens valfrihet leder således troligtvis till att flertalet fall undgår åklagarens granskning. För att ändå upprätthålla en viss standard har svensk kod om gåvor, förmåner och andra belöningar i näringslivet presenterats i SOU 2010:38. Tyvärr uppstår ingen konsekvens vid kodöverträdelse, vilket gör att koden saknar den tyngd som ur ett straffrättsligt perspektiv krävs för faktisk efterlevnad. Detta betyder dock inte att koden är utan verkan eftersom alla åtgärder i kampen mot korruption är positiva eftersom de bidrar till att skapa en sundare marknad. För att svensk domstol ska kunna beivra ett brott som begåtts utomlands måste domstolen ha jurisdiktion över brottet i fråga. Domstolens får jurisdiktion enbart om anknytning mellan brottet och Sverige kan påvisas. Vidare följer av principen om dubbel straffbarhet att brottet även måste definieras som ett brott i det land där gärningen begåtts. En möjlighet för Sverige, som skulle vidga landet jurisdiktion, vore att prioritera universalitetsprincipen framför dubbel straffbarhetsprincipen. Universalitetsprincipen innebär att ett brott är så allvarligt att det ligger i flertalets intressenters intresse att bekämpa det. Eftersom mut- och bestickningsbrott är av så allvarlig art och hindra länder utveckling fallet mut- och bestickningsbrott troligtvis under denna kategori. Sammanfattningsvis skulle den svenska mut- och bestickningslagstiftningen bli mer effektiv gentemot privata subjekt med verksamhet utomlands ifall lagstiftningens var mer tillämpar på den privata sektorn samtidigt som avsteg från dubbel straffbarhetsprincipen genomfördes. Svensk kod om gåvor, förmåner och andra belöningar i näringslivet kan dock bidra till att öka standarden inom näringslivet vilket på så sätt kan ha en positiv inverkan i kampen mot korruption.

No description available.

Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om varför villkorade tillstånd inte leder till att en lag fullt ut implementeras. Den lagstiftning som reglerar industriella verksamheter innehåller ofta generella principer. Dessa ska vägleda myndigheten i att balansera verksamhetens nytta mot eventuella negativa effekter. Tillstånd att bedriva en viss verksamhet är en värdefull rättighet för verksamhetsutövaren, men samtidigt är tillstånd villkorade och förenade med kostnader för denne, t.ex. för att begränsa utsläpp. Studier av exempelvis miljölagstiftning visar att villkorade tillstånd har bidragit till att uppfylla lagstiftningens huvudsakliga intention, men att genomförandet ofta kännetecknas av att lagstiftningens krav modifieras. I praktiken är villkorade tillstånd ett resultat av förhandlingar mellan myndigheten och verksamheten. Ett skäl till att myndigheten inleder förhandlingar är att tillämpning av lagen kräver kompletterande information om verksamheten. Ett annat skäl är att det är kostsamt för myndigheten att kontrollera tillstånds efterlevnad samt att beivra deras överträdelser. Den analytiska ansatsen är analogin mellan ett villkorat tillstånd och ett kontrakt i principal-agent teorin. Ett huvudresultat är att denna teori är lämplig för att studera villkorade tillstånd. I avhandlingen studeras olika svårigheter för myndigheten att genomföra lagstiftningen. Fokus riktas mot asymmetrisk information, men dessutom behandlas förhandlingsstyrka, politiska påtryckningar samt möjligheten att överträda tillståndsvillkor. Studierna visar att dessa förhållanden kan förklara brister vid lagstiftningens genomförande. Myndigheten kan dock begränsa konsekvenserna av dessa genom att jämka på tillståndet, dvs. att inte helt följa lagens bokstav. Anpassning till asymmetrisk information gör att myndigheten får tillgång till verksamhetsspecifik information. Anpassning till villkorsöverträdelser gör att nyttan med regleringar kan vägas mot kostnader för kontrollåtgärder. Villkorade tillstånd har även andra fördelar. Utvägen att neka ett tillstånd ger myndigheten en viss förhandlingsstyrka. Möjligheten att bestraffa verksamheten genom att dra in dess tillstånd medför att myndigheten kan spara kontrollresurser alternativt skärpa villkoren.

I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen. Omorganisation, personalomsättning, enhetschefens perspektiv på sociala situationer, funktionsnedsättningar och ekonomin var områden som inte bara påverkade beslutet utan gjorde handläggare mer eller mindre stressade. Resultatet visade också att bemötande från klienten, dess anhöriga/ombud hade olika påverkan på handläggarna, men även klientens inställning till insatserna hade betydelse. Hur ärendet presenterades på ärendedragningen upplevdes också påverka bedömningen för behovet. På vilket sätt beslutet påverkats har enligt handläggarnas upplevelse visat sig skilja i antalet timmar vid omfattade insatser och vid mindre omfattande insatser har skillnaden kunnat vara bifall eller avslag, om beslutet påverkats alls det vill säga. Handläggarna upplever att klienterna får rätt insats, om inte direkt, så småningom. Resultatet är i enlighet med Michael Lipskys (2010) teori om att det är gräsrotsbyråkraterna som utformar sina egna policys. Handläggarna är fria i det dagliga rutinarbetet men inte fria när det kommer till lagstiftning och värdegrunder. I slutändan ska beslutet tillfredsställa klienten, dess anhöriga men även passa in i de tjänster och resurser som socialtjänsten förfogar över. Beslutet ska bygga på en individuell bedömning av klientens behov men i praktiken påverkar andra omständigheter behovsbedömningen.

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rättsliga regleringen av regeringens beredning av lagstiftningsärenden samt hur denna efterlevs då lagstiftning anses brådska. Tio lagstiftningsärenden föranledda av flyktingkrisen granskas avseende beredningen. Granskningen visar att beredningen var bristfällig gällande samtliga granskade förslag. En diskussion förs kring hur rättsenlighet och kvalitet i lagstiftningen i framtiden ska kunna garanteras.

This thesis has investigated the effect of political influence, religious denomination, and level of equality regarding same-sex marriage legislation among the 28 member states of the European Union (EU). Furthermore, prior research has been related to the topics: same-sex marriage cases within the EU court, religious influence on approval of homosexuality, Conservative, Liberal, and Social democratic ideas regarding same-sex marriage and research about Feminism and equality. It has used a quantitative, comparative, and causal analysis to test the six hypotheses by using Cox Regression. The thesis has concluded that religious influence had a negativeeffect on the same-sex marriage legislation, disregarding denomination, and the level of social cohesion and equality had a positive effect on the legislation. Additionally, the result has shown that among the member states of the EU, the phenomenon of same-sex marriage was not a politically polarised, but that there were rather possible other variables not included in the analysis that could explain why half of the member states have legislated same-sex marriage. However, the predicted hazard rate of no legislation has increased and if the trend would continue there could possibly be a consensus among the members of the EU in the future.