This study aims to explore some special education teachers’ experiences regarding the use of communication strategies in the subject of English in English medium schools with children with autism. The study is based on the teachers’ own reported lived experiences. The data were collected through semi-structured interviews. Four special education teachers who have worked for minimum two years with autistic children participated in the study which addresses the following questions: What communication strategies are used by special education teachers to effectively assist children with autism in their English learning process? What challenges arise when working with communication strategies with autistic children? What are the most important things to consider when working with autistic children’s English language use? The results have shown that the communication strategies used to effectively assist children with autism in their English learning process depend entirely on the child, their prior knowledge and interests. However, it has been possible to conclude that visual support is a resource of great importance for children with autism to succeed in expressing their communicative intentions.

Denna studie fokuserar på språkliga svårigheter i förskolan samt vikten av tidig upptäckt och adekvata stödinsatser i barns tidiga år. Studiens syfte var att beskriva och analysera förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om förutsättningar för upptäckt av språkliga svårigheter i förskolan, samt utformningen av förskolans arbetssätt för stimulans av barns språkutveckling, med särskilt fokus på språksvårigheter. Studien utgick från följande två forskningsfrågor: "Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om sina möjligheter att upptäcka språksvårigheter hos barn i förskolan?" och " Vilka är förskollärares och specialpedagogers uppfattningar om utformningen av arbetet för att stötta barn med språksvårigheter i förskolan?" För att besvara dessa frågor gjordes denna kvalitativa intervjustudie. Datainsamlingen bestod av totalt åtta intervjuer med urval från ovan nämnda professioner i förskolan. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från sociokulturell teori, samt early childhood literacy. Resultatet påvisade goda möjligheter att upptäcka språkliga svårigheter i förskolan, likväl som att tillämpa stödjande insatser. Det framkom dessutom att detta har positiva effekter på barns fortsatta språkutveckling och inlärning i ett större perspektiv, samt gynnar barnets sociala relationer. Interaktion och kommunikation med barnen, pedagogernas kompetens och förhållningssätt, tillgång till specialpedagogisk kompetens, samt samverkan med vårdnadshavare framstår som avgörande faktorer vid likväl upptäckt av språksvårigheter som tillämpning av stödinsatser. / This study is about language difficulties in preschool and the importance of detection and adequate language intervention at an early age. The purpose of the study was to describe and analyze preschool teachers' and special educators' opinions regarding the prerequisites for detecting language difficulties in preschool, as well as the methods used to support language development, focusing children with language difficulties in particular. The study was based on the following two research questions: "What are the perceptions of pre-school teachers and special educators of their opportunities to detect language difficulties in preschool?" and "What are the views of preschool teachers and special educators on methods used to support children with language difficulties in preschool?" In order to answer these questions, this qualitative interview study was done. The data collection consisted of eight interviews with a selection from the above mentioned professions. The empirical data were sorted by themes and analyzed with concepts from socio-cultural theory, as well as early childhood literacy. The result of the study showed that the prerequisites to discover linguistic difficulties in preschool, as well as the ability of language interventions, were good. Positive effects on children's language development and learning in a larger perspective, as well as social relations, also emerged in the study. Interaction and communication, the educators' competence and approach, access to special educational competence, and collaboration with the parents appear to be crucial for discovering language difficulties, as well as implementing interventions.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare utformar och anpassar sin undervisning och sina lärmiljöer så att barn med språksvårigheter inkluderas i gemensam undervisning. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med sjuförskollärare via en digital plattform. Ett e-mail skickades ut till ett flertalförskolechefer från olika kommuner som sedan hänvisade oss till intresserade förskollärare. Studien utgår ifrån den didaktiska teorin och förväntas att besvara de didaktiska frågorna: vad, hur och varför som även ligger till grund för analysarbetet av det insamlade materialet. Det insamlade data transkriberades samt analyserades ochutifrån analysen utformades fyra teman: förskollärarens förhållningssätt, anpassade barngrupper, samsyn i arbetslaget och pedagogiska hjälpmedel. Resultatet indikerar att förskollärarna inkluderar barn med språksvårigheter i sin undervisning genom att utforma lärmiljön med hjälp av pedagogiska hjälpmedel som exempelvis bildstöd, samt att dela in barnen i mindre och anpassade barngrupper. Fortsättningsvis påvisarresultatet att förskollärarna planerar sin undervisning utifrån barnens intressen. Att det finns en samsyn mellan kollegor är en betydelsefull faktor för att skapa inkluderande undervisning. För att uppnå ett inkluderande arbetssätt är det avgörande att tillgodose barns behov och förutsättningar i undervisningen. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärarna använder sig av olika strategier för att uppnå inkluderande undervisning för barn med språksvårigheter.

It is important to know patients’ expectations and experiences concerning their medical visits in order to facilitate health care improvements (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges kommuner och landsting, n.d.). There are however no studies available dealing with Swedish caretakers’ expectations of their children’s first contact with a speech and language pathologist (SLP), nor studies dealing with whether or not their expectations were met and their experiences of the visit. Thus the aim of the present study was to acquire knowledge about this to determine whether or not the given health care is satisfying and if there are any areas in need of improvement. The material consisted of two questionnaires and a telephone interview. In total, 20 caretakers filled out the questionnaire prior to the visit. Of these, 15 also filled out the questionnaire after the visit and 8 participated in the interview. The results of the study show that the caretakers’ expectations were met to a high degree and that they were highly satisfied with the visit. Moreover, this contentment seemed to coincide with their experience of met expectations. The caretakers expected the SLP to share an evaluation of the child’s speech and language and to give much information (e.g. about the child’s speech and language and communicative adjustments), that the child’s pre-school would be contacted and that the caretakers would be provided with material for home exercises, advice and support. Of great importance for a positive experience was also the SLP’s personality and that there was enough time during the visit. The level of worry and the perceived need for SLP consultations decreased after the visit. The caretakers’ expectations were not met regarding information about the purpose of the testing, the level of difficulty of a specific test, pre-school contacts, material for home exercises, waiting times and support. The information about the presence and level of difficulties as well as a possible diagnosis were not clear to several of the participants. The results show that there are certain aspects that are important in order for first contacts with a SLP to reach a high quality. Among these are the SLP’s approach and that the SLP provides an assessment, good advice and material for home exercises. There are however some areas in need of improvement that should be considered by SLPs, for example regarding waiting times, support, preschool contacts and information about the children’s difficulties. The results and conclusions emanating from this study should however be treated with some caution due to a low number of participants. / Det är viktigt att undersöka patienters förväntningar inför och upplevelser av vårdbesök för att möjliggöra förbättringar inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen, 2006; Sveriges kommuner och landsting, u.å.). Det saknas studier angående vad vårdnadshavare till svenska barn har för förväntningar inför sina barns nybesök hos logoped för utredning av tal och språk, huruvida förväntningarna infrias samt hur de upplever besöket efteråt. Syftet med föreliggande studie var således att få mer kunskap om detta för att utröna om den vård som ges är tillfredställande och om det finns möjliga förbättringsområden. Material för datainsamling utgjordes av en enkät som besvarades inför besöket, en enkät som besvarades efter besöket samt en intervju via telefon efter besöket. Totalt deltog 20 vårdnadshavare som svarade på enkäten inför besöket, av dessa 20 besvarade 15 deltagare enkäten efter besöket och åtta deltog i telefonintervjun.    Studiens resultat visade att vårdnadshavarnas förväntningar motsvarades i hög grad. De var även i hög grad nöjda med besöket och denna nöjdhet förefaller sammanhänga med deras upplevelse av motsvarade förväntningar. Vårdnadshavarna förväntade sig att logopeden skulle delge en bedömning av barnets tal och språk och ge mycket information (t.ex. om barnets tal och språk samt kommunikativa anpassningar), att kontakt skulle tas med barnets förskola samt att vårdnadshavarna skulle få material för hemträning, tips och råd och stöd med att komma igång med träningen. Av stor vikt för upplevelsen, utöver ovan nämnda aspekter, var även hur logopeden var som person, hur denne bemötte barnet och vårdnadshavaren samt att tid fanns under besöket. Deltagarnas oro och upplevda behov av logopedkontakt minskades efter besöket. Deltagarnas förväntningar motsvarades inte beträffande information om testernas syfte, ett tests svårighetsgrad, kontakt med förskolan, material för hemträning samt väntetider och stöd. Information om förekomst av svårigheter hos barnet samt eventuell diagnos och grad av svårigheter upplevdes inte som tydlig för ett flertal deltagare.  Resultaten pekar på att det finns vissa aspekter som troligtvis bidrar till att logopediska nybesök uppnår en god kvalitet, bland annat logopedens bemötande samt att logopeden ger en bedömning, tips och råd samt material för hemträning. Det finns dock även några förbättringsområden som logopeder bör beakta, exempelvis beträffande väntetider, stöd, kontakt med förskolan och information om barnets svårigheter. Resultat och slutsatser bör dock tolkas med försiktighet på grund av lågt deltagarantal.

Denna studie har studerat och jämfört hur elever i språklig sårbarhet och undervisande lärare på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan beskriver främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Studien använder en kvalitativ tolkande- och livsvärldsfenomenologisk ansats. För att besvara forskningsfrågorna har semistrukturerade intervjuer och observationer använts med två elever och två lärare från gymnasiesärskolan och två elever och två lärare från gymnasieskolan. Intervjuerna belyser informanternas beskrivningar av främjande faktorer för kunskapsutveckling i undervisningen. Resultaten visade att elevers och lärares erfarenheter av vad som utgör kunskapsutveckling i undervisningen både korrelerar och skiljer sig åt. Både elever och lärare värderade student-lärarrelationen som en viktig aspekt för elever att engagera sig och utvecklas mot kunskapsmålen. Lärare i gymnasiesärskolan värdesatte gruppens storlek för att kunna individanpassa undervisningen och stötta elever i språklig sårbarhet att utvecklas mot kunskapsmålen. I linje med en universell design för lärande, tenderade lärare på gymnasieskolan att organisera sin undervisning för att bli mer inkluderande. Resultatet visade också att lärarnas och elevernas berättelser på gymnasiesärskolan och gymnasieskolan visade olika perspektiv på inkludering i undervisningen. På gymnasiesärskolan blev det tydligt att en främjande faktor för kunskapsutveckling för elever i språklig sårbarhet var att eleverna differentierades, medan gymnasieskolans lärare och elever lyfte fram att undervisningen behövde differentieras för att stötta elever i språklig sårbarhet. / This study has examined and compared how students with language difficulties and their teachers in Swedish upper secondary special needs school and Swedish upper secondary school describe their learning development in the classroom. The study has used an interpretative- and lifeworld phenomenological approach.  To answer the research questions, semi structured interviews have been conducted with two students and two teachers from an upper secondary special needs school and two students and two teachers from an upper secondary school. The interviews have shed light on the informants’ experience of which factors promote learning development in the classroom.  The results show that students’ and teachers’ experiences of what constitutes learning development in the classroom both correlates and differ. Both students and teachers valued the student-teacher relationship as an important factor in students getting involved in instruction and reaching learning objectives. For the teachers in the special needs school group size played an important role in individualizing instruction. In line with universal design for learning, teachers in the upper secondary school tended to organize their instruction to be more inclusive. The results also presented two different perspectives on inclusive education to support learning development for students with language difficulties. In upper secondary needs school learning development is dependent on differentiation of the students, while learning development in upper secondary school depends on differentiation of instruction in the classroom.

L’objectif primaire de la présente thèse (appelé OBJECTIF 1) est d’investiguer si, et quand dans la séquence développementale, la présence de difficultés d’alimentation-déglutition est associée à un risque élevé d’apparition concomitante et/ou ultérieure de difficultés langagières à 12, 18 et 24 mois. Ses objectifs secondaires sont de fournir un ensemble de données cliniques sur le développement des habiletés d’alimentation-déglutition entre 8 et 24 mois (OBJECTIF 2) et d’explorer la validité divergente du questionnaire sur l’alimentation-déglutition de McFarland et al. (2020; OBJECTIF 3). Ces objectifs ont mené au recrutement de 140 enfants ayant 8 mois ou approchant 8 mois en âge (c.-à-d. ayant de 7 mois 3 semaines à 8 mois), nés à terme, élevés dans un environnement monolingue francophone et n’ayant pas, à 8 mois, une condition biomédicale associée à l’apparition de difficultés langagières. Leurs habiletés d’alimentation-déglutition et de langage ont été caractérisées à quatre reprises (à 8, 12, 18 et 24 mois) à l’aide du questionnaire sur l’alimentation-déglutition de McFarland et al. (2020) et des Inventaires MacArthur-Bates du développement de la communication (Trudeau et al., 1997a, 1997b, 2008). Les habiletés d’alimentation-déglutition d’un sous-groupe de 30 enfants (parmi les 140 initialement recrutés) ont également été caractérisées à 8 mois à l’aide de l’évaluation clinique standardisée de l’alimentation-déglutition intitulée Schedule for Oral Motor Assessment (Reilly et al., 2000). Pour répondre à l’objectif 1, les réponses parentales aux questionnaires sur l’alimentation-déglutition et aux Inventaires MacArthur-Bates du développement de la communication ont été réduites pour assurer une puissance statistique et codées pour la présence et l’absence de difficultés d’alimentation-déglutition et de langage. Des régressions logistiques ont par la suite été réalisées pour investiguer la relation potentielle entre les variables d’intérêt. À partir des résultats des régressions logistiques, des arbres d’inférence conditionnelle ont également été construits pour visualiser la relation entre les variables d’intérêt. Puisque l’ensemble des enfants présentant un reflux, des allergies alimentaires et/ou des intolérances alimentaires n’avaient pas de difficultés langagières à 18 et 24 mois et que la présence de ces conditions médicales est un variable confondante potentielle, deux régressions logistiques ont été réalisées pour chacun des statuts langagiers : une première avec les données de l’ensemble des enfants de l’échantillon et une deuxième avec les données des enfants de l’échantillon ne présentant pas d’allergies, d’intolérances alimentaires et/ou un reflux. Les résultats révèlent que la présence de difficultés de contrôle salivaire à 18 mois est associée à un risque élevé d’apparition de difficultés langagières à 18 et/ou 24 mois. Ils révèlent également que certains indicateurs de difficultés de mastication et/ou de sélectivité alimentaire n’étant pas attribuables à un reflux, des allergies alimentaires et/ou des intolérances alimentaires et apparaissant à 24 mois (en l’absence de difficultés de contrôle salivaire, de mastication et/ou de sélectivité alimentaire à 18 mois) sont associés à un risque élevé d’apparition de difficultés langagières à 24 mois. Lorsque mise en relation avec la littérature précédemment publiée, ces données suggèrent que la présence de difficultés d’alimentation-déglutition chez les enfants ayant des difficultés langagières reflète un problème au niveau des réseaux neuronaux impliqués dans le développement des habiletés de langage et de l’alimentation-déglutition (Krishnan et al., 2016; McFarland et Tremblay, 2006). Elles fournissent également des indicateurs pouvant être utilisés en clinique pour identifier les enfants qui sont à risque de difficultés langagières. Pour répondre à l’objectif 2, les réponses parentales aux 33 questions du questionnaire sur l’alimentation-déglutition ont été codées pour la présence et l’absence de 33 difficultés d’alimentation-déglutition. Puis, le pourcentage d’enfants ayant au moins une difficulté d’alimentation-déglutition à 8, 12 18 et 24 mois a été calculé et comparé. Les trois difficultés d’alimentation-déglutition (parmi les 33) les plus fréquemment rapportées par les parents à chacune des tranches d’âge ciblées dans l’étude ont également été identifiées. Les résultats montrent que le pourcentage d’enfants ayant au moins une difficulté d’alimentation-déglutition passe de 81% à 8 mois à 54% à 24 mois et que deux indicateurs de sélectivité alimentaire font partie de ceux les plus fréquemment rapportés à trois ou quatre des quatre tranches d’âge ciblées dans la thèse. Ces données contribuent à mieux comprendre le contexte expérimental/clinique dans lequel la relation développementale potentielle entre les sphères de l’alimentation-déglutition et du langage prend place. Pour répondre à l’objectif 3, seules les données recueillies pour le sous-groupe de 30 enfants ayant participé à l’évaluation clinique de l’alimentation-déglutition ont été utilisées. Le pourcentage d’enfants identifiés avec au moins une difficulté d’alimentation-déglutition à l’aide du questionnaire sur l’alimentation-déglutition de McFarland et al. (2020) a été comparé au pourcentage d’enfants identifiés avec un trouble d’alimentation-déglutition à l’aide du Schedule for Oral Motor Assessment (Reilly et al., 2000). Les résultats montrent que le pourcentage d’enfants ayant au moins une difficulté d’alimentation-déglutition est significativement plus élevé que le pourcentage d’enfants identifiés avec un trouble d’alimentation-déglutition. Ces résultats suggèrent que le questionnaire sur l’alimentation-déglutition de McFarland et al. (2020) ne mesure pas les mêmes concepts qu’une évaluation standardisée conçue pour identifier la présence de troubles d’alimentation-déglutition, supportant ainsi son utilisation dans la présente thèse qui investigue la relation potentielle entre la présence de difficultés d’alimentation-déglutition et de langage entre 8 et 24 mois. / The primary objective of this thesis (referred to as OBJECTIVE 1) is to investigate whether, and when in the developmental sequence, the presence of feeding-swallowing difficulties is associated with an increased risk of concomitant and/or subsequent language difficulties at 12, 18, and 24 months. Its secondary objectives are to provide clinical data on the development of feeding-swallowing abilities between 8 and 24 months (OBJECTIVE 2) and to explore the divergent validity of the feeding-swallowing questionnaire developed by McFarland et al. (2020; OBJECTIVE 3). These objectives led to the recruitment of 140 children at 8 months or near 8 months of age (i.e., from 7 months 3 weeks to 8 months), born at term, raised in a monolingual French environment, and without any biomedical condition at 8 months known to be associated with language difficulties. The feeding-swallowing and language abilities of these children were characterized on four occasions (at 8, 12, 18, and 24 months) using the Feeding-Swallowing Questionnaire developed by McFarland et al. (2020) and the MacArthur-Bates Communication Development Inventories (Trudeau et al., 1997a, 1997b, 2008). The feeding-swallowing abilities of a subgroup of 30 children (from the 140 initially recruited) were also characterized at 8 months using the standardized clinical feeding-swallowing assessment entitled Schedule for Oral Motor Assessment (Reilly et al., 2000). To address Objective 1, parental responses to the Feeding-Swallowing Questionnaires and the MacArthur-Bates Communication Development Inventories were reduced for ensuring enough statistical power and coded for the presence and absence of feeding-swallowing and language difficulties. Logistic regressions were subsequently performed to investigate the potential relationship between the variables of interest. Based on the results of the logistic regressions, conditional inference trees were also constructed to visualize the relationship between the variables of interest. Since all children with reflux, food allergies and/or food intolerances did not have language difficulties at 18 and 24 months and these medical conditions are potential confounding variables, two logistic regressions were performed for each of the language statuses: one with data from all children in the sample and a second with data from children in the sample without allergies, food intolerances and/or reflux. The results show that the presence of salivary control difficulties at 18 months is associated with an increased risk of developing language difficulties at 18 and/or 24 months of age. They also revealed that the presence of certain indicators of chewing difficulties and/or food selectivity not attributable to reflux, food allergies and/or food intolerances and appearing at 24 months (in the absence of salivary control, chewing and/or food selectivity difficulties at 18 months) are associated with an increased risk of language difficulties at 24 months. When related to previously published literature, these data suggest that the presence of feeding-swallowing difficulties in children with language difficulties reflects a problem in the neural networks involved in the development of language and feeding-swallowing abilities (Krishnan et al., 2016; McFarland & Tremblay, 2006). They also provide indicators that can be used clinically to identify children who are at risk for language difficulties. To address Objective 2, parental responses to the 33 questions of the Feeding-Swallowing Questionnaire were coded for the presence and absence of 33 feeding-swallowing difficulties. The percentage of children with at least one feeding-swallowing difficulty at 8, 12 18, and 24 months was then calculated and compared. The three (out of 33) feeding-swallowing difficulties most frequently reported by parents at each age studied were also identified. The results show that the percentage of children with at least one feeding-swallowing difficulty decreases from 81% at 8 months to 54% at 24 months and that two indicators of feeding selectivity are among those most frequently reported by parents at three or four of the four ages studied in this thesis. These data increase our understanding of the experimental/clinical context in which the potential developmental relationship between the feeding-swallowing and language spheres takes place. To address Objective 3, only data collected for the subgroup of 30 children who participated in the clinical feeding-swallowing assessment were used. The percentage of children identified with at least one feeding-swallowing difficulty using the Feeding-Swallowing Questionnaire of McFarland et al. (2020) was compared to the percentage of children identified with a feeding-swallowing disorder using the Schedule for Oral Motor Assessment (Reilly et al., 2000). The results show that the percentage of children with at least one feeding-swallowing difficulty is significantly higher than the percentage of children identified with a feeding-swallowing disorder. These results suggest that the Feeding-Swallowing Questionnaire developed by McFarland et al. (2020) does not measure the same constructs as a standardized assessment designed to identify feeding-swallowing disorder. They are therefore supporting its use in this thesis investigating the relationship between the presence of feeding-swallowing and language difficulties between 8 and 24 months.

Syftet med denna studie var att lyfta fram sex förskollärares upplevelser kring arbetet med barn som har språkliga svårigheter. Studien baseras på en kvalitativ forskningsundersökning där förskollärarna intervjuades genom frågor som handlade om deras förutsättningar, metoder, stöttning för barnen, utmaningar och samarbetet. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv där epoché, fenomen, livsvärld, meningsbärande enheter och essens är de centrala begrepp som används i koppling till analysen. I resultatet och analysen framställs det som ansågs vara kärnan i förskollärarnas upplevelser utifrån det som togs upp under intervjuerna. Här läggs fokus på språkmedvetet arbete, synligheten av svårigheter, tiden, vikten av att se varje barn och det viktiga samarbetet. / The purpose of this study was to highlight six preschool teachers' experiences of working with children with language difficulties. The study is based on a qualitative research where the preschool teachers were interviewed through questions about their conditions, methods, support for the children, challenges and cooperation. The study is based on a phenomenological perspective where epoch, phenomenon, lifeworld, meaning-bearing units and essence are the central concepts used in connection with the analysis. In the results and analysis, what was considered to be the core of the preschool teachers' experiences is presented based on what was raised during the interviews. Here, the focus is on language-aware work, the visibility of difficulties, time, the importance of seeing each child and the important collaboration.

Considering that geometry is taught according to certain principles that do not encourage creativity, I have decided to employ the mixed methods philosophical framework applying the concurrent transformative design in the form of an exploratory case study. The case study to (i) explore and design a model that influences learning using polygon pieces and mathematics dictionary in the teaching and learning of geometry to grade 8 learners; (ii) investigate if the measurement of angles and sides of polygons using polygon pieces assisted by mathematics dictionary promote learners’ comprehension of geometry and (iii) investigate how mathematics teachers should use polygon pieces along with mathematics dictionary to teach properties of triangles in order to promote learners’ conceptual understanding. Drawing from my research findings a model has been developed from the use of polygon pieces and mathematics dictionary. The model use of mathematics dictionary in teaching and learning geometry is to develop learners’ mathematics vocabulary and terminology proficiency. Polygon pieces are to enhance the comprehension of geometric concepts. The quantitative data emerged from marked scripts of the diagnostic and post-intervention tests, the daily reflective tests and intervention activities were analysed as percentages and presented in line and bar graphs. Qualitative data obtained from observation notes and transcribed interviews were analysed in three forms: thematically, constant comparison and keywords in context. These findings support other research regarding the importance of using physical manipulatives with mathematics dictionary in teaching and learning geometry. They align with other findings that stress that manipulatives are critical facilitating tools for the development of mathematics concepts. The investigations led into the designing of a teaching model for the topic under study for the benefit of the mathematics community in the teaching and learning of geometry, focusing on properties of triangles. The model developed during this study adds to the relatively sparse teaching models but growing theoretical foundation of the field of mathematics. / Mathematics Education / Ph. D. (Mathematics Education)