Gordana Krstic och Peter Liljekvist (2017). Inkluderande begreppsbaserad undervisning i samhällskunskap med learning study som metod. Including concept-based teaching in civics with learning study as a method. Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragUtvecklingsarbetet skall visa på hur inkluderande begreppsbaserad undervisning kan skapa nya förutsättningar för en ökad förståelse av hela innehållet i ämnet samhällskunskap.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att skapa bättre förutsättningar för alla elevers förståelse av ämnesområdet samhällsekonomi.Våra frågeställningar:1. Hjälper en inkluderande begreppsbaserad undervisning med variation som teori och learning study som metod eleverna till en ökad förståelse av innehållet i samhällsekonomi, även de som har läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter.2. Hur skiljer sig elevernas uppfattning av de centrala begreppen i samhällsekonomi före och efter genomförandet av en learning study.TeoriVariationsteorin är en teori om lärande. Variation är en central aspekt av lärandet eftersom variation som eleverna får möjlighet att ta del av i en undervisningssituation är avgörande för deras lärande. Variationsteorins perspektiv på lärande ser ett utvecklande av förmågor och kompetenser samt att eleven lär sig se saker och ting på ett visst sätt.MetodLearning study användes som metod i studien. Inom learning study används variationsteorin som är en guidande princip för att förstå och skapa förutsättningar för lärande. Learning study är användbar som modell i vår studie, då detta examensarbete bygger på att synliggöra om en begreppsbaserad undervisning i samhällsekonomi ökar elevernas förståelse av lärandeobjektet.ResultatDet insamlade materialet analyserade vi tillsammans med ämneslärarna. Vi gjorde även en förtest gällande elevernas förkunskaper samt en test efter lektionernas avslutande för att komparera resultaten mellan de två testen. Elevernas sätt att använda de centrala begreppen i ämnesområdet samhällsekonomi visade på en ökad förståelse efter genomförandet av en learning study. De fick en djupare förståelse av centrala begrepp, vilket resulterade i ett ökat självförtroende som gav ett aktivt deltagande av alla eleverna i den efterföljande diskussionen, även de som har specifika inlärningssvårigheter. Diskussionen gav oss lärare/observatörer alternativ information om elevernas förmågor att förstå de centrala begreppen i ämnesområdet samhällsekonomi. Det blev tydligt för oss att eleverna kunde använda begreppen i diskussion på ett relevant sätt. Studien åskådliggör att kunskap om centrala begrepp är en betydelsefull beståndsdel i elevernas lärande.Diskussion/Specialpedagogiska implikationerI ett inkluderande klassrum är det viktigt att försöka vederlägga hur mycket eleverna lär sig under en viss tidsrymd. Den korta tid vi hade för att färdigställa undersökningen kan påverka hur elevernas kunskap kan anses vara bestående eller ej. Den eftertest som gjordes indikerade på att det finns goda förutsättningar för att elevernas kunskaper skall bestå och svara mot lärandemålen för årskurs 9. För att kontrollera elevernas kunskaper över tid kan en ny test göras om några månader.Den begreppsbaserade undervisningsformen som presenteras i detta utvecklingsarbetet kan ses som en guide för de lärare som vill arbeta inkluderande med begrepp i klassrummet. Vi ställde oss frågan om en inkluderande begreppsbaserad undervisning med variation som teori och learning study som metod, hjälper eleverna till en ökad förståelse av innehållet i samhällskunskap, även de som har läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter. En ökad förståelse av centrala begrepp underlättar för alla eleverna att svara upp mot skolans kunskapsmål. Många lärare upplever att en läroboksstyrd undervisning är för eleverna alldeles för omfattande och ogripbar. Vi vill med utvecklingsarbetet skapa en inkluderande lärandemiljö där alla ges möjlighet till en fördjupad förståelse av centrala begrepp i ämnesområdet samhällsekonomi. Elever som inte förstår, exkluderar sig själva från undervisningen. Vår strävan med arbetet är att inkludera de elever som är i riskzonen att exkludera sig. Ämneslärarna kan vara i behov av specialpedagogiskt stöd för att anpassa undervisningen så att alla elever förstår och är delaktiga. Inkluderande begreppsbaserad undervisning kan vara en väg att fler elever uppnår lärandemålen.

Vi har genomfört en praxisnära forskning där syftet var att kartlägga vilka aspekter som är kritiska för att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Syftet var också att identifiera vilka olika kunskapsnivåer som finns i en klass i årskurs 7. Studiens metod utgår ifrån delar av learning study som har variationsteorin som grund kombinerat med delar av fenomenografin som forskningsansats. Studien genomfördes på en grundskola i Skåne i en klass i årskurs 7 med 26 elever. För att undersöka vilka kritiska aspekter som finns i klassen har vi genomfört fokusgruppintervjuer, test i form av linjeorientering, skriftliga reflektioner av linjeorienteringen samt observationer. Den insamlade empirin har analyserats och diskuterats utifrån variationsteorin. De kritiska aspekter vi hittade var strategi för positionering, förhållandet mellan karta och verklighet, rumsuppfattning, passa kartan, tumgreppet, kartans tecken och färger, förmåga att avläsa höjdskillnader, förmåga att förstå avstånd/skala samt förmåga att använda referenspunkter. Fyra kategorier som kvalitativt skiljer sig åt har identifierats och beskrivits. Kategori 1 saknar kunskap i samtliga funna kritiska aspekter. Kategori 2 har en grundläggande strategi för hur de skall positionera sig med hjälp av kartan. Eleverna kan passa kartan till viss del och har en grundläggande förmåga att använda kartans tecken samt avläsa dess skala. Det är först i kategori 3 eleverna får syn på den kritiska aspekten kartans färger. Eleverna i kategori 3 har relativt god förmåga att passa kartan och kan i större utsträckning än kategori 2 använda sig av kartans tecken. Eleverna i kategori 3 har en utvecklad förståelse för samband mellan karta och verklighet. Det som skiljer kategori 3 från 4 är att eleverna i kategori 4 har en djupare förmåga i samtliga kritiska aspekter utom förmågan att avläsa avstånd/skala där inga nämnvärda skillnader finns mellan kategorierna. En slutsats var att det fanns en stor spridning i vad som var kritiskt i förmågan att kunna positionera sig med hjälp av en karta. Det går inte att dra några större slutsatser av vår kategorisering eftersom vårt syfte var att kartlägga och inte utveckla elevernas förmåga i varje kategori. Genom att utgå från resultatet i vår studie, de kritiska aspekterna och hur de skiljer sig i de olika nivåerna, kan ett undervisningsupplägg, nästa steg i en learning study, utformas med hjälp av variationsteorin. / We have implemented a practice-based research. The aim was to identify the aspects that are critical in order to position themselves with the help of a map. The aim was also to identify the different levels of knowledge that exists in a class in 7th grade. The study's methodology is based on variation theory and elements of a learning study combined with elements of phenomenography as a research approach. The study was conducted at an elementary school in southern Sweden in a class in 7th grade with 26 students. To investigate the critical aspects in the class, we have conducted focus group interviews, a test in the form of a line orienteering, written reflections of the line orientation and observations. The collected empirical data has been analyzed and discussed on the basis of variation theory. The critical aspects we found was strategy for positioning, the relationship between the map and reality, spatial awareness, fitting the map with reality, the thumb grip, map symbols and map colors, ability to read the elevation changes, the ability to understand the range / scale and the ability to use reference points. Four categories was identified and described. The first category lack knowledge in all the found critical aspects. Category 2 has a basic strategy for how to position themselves with the help of a map. Students have a basic ability to fit the map with reality and have a basic ability to use the map's symbols and read the scale. It is first in Category 3 students find out the critical aspect of the map colors. Students in Category 3 have relatively good ability to fit the map with reality and they are better than category 2 to use the map's symbols. Students in Category 3 has an improved understanding of the relationship between the map and reality. What distinguishes Category 3 from 4 is that students in Category 4 has a deeper ability in all critical aspects except the ability to read the distance / range where no significant differences were found between the categories. One conclusion was that there were a large spread in what was critical in the ability to position themselves with the help of a map. It is not possible to draw any major conclusions from our categorization because the purpose was to identify and not develop students' ability in each category. The critical aspects we found and how they vary in the different levels can be used to create a teaching approach, the next step in a learning study, using variation theory.

Sammanfattning/AbstractProblemområdeDet här arbetet handlar om samarbetet mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. SyfteStudiens syfte har dels varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, andra lärare och rektorer, dels hur samarbetet mellan de nämnda lärarkategorierna upplevs och hur det kan förbättras och utvecklas.FrågeställningarUndersökningen söker svar på följande frågor: Vad är samarbete? Hur ser modersmålslärarna, studiehandledarna, specialpedagogerna, de andra lärarna och rektorerna på sitt samarbete i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter? Hur ser lärarna på sin egen kunskap om läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever? Hur kan samarbetet kring dessa elever förbättras och utvecklas?Teoretiska utgångspunkterUppsatsen är inspirerad av fenomenografin eftersom avsikten dels har varit att ta reda på hur fenomenet samarbete uppfattas av olika lärare. Arbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande, enligt vilket allt lärande hos barn sker i samspel med en stöttande vuxen. Variationsteori som har sin grund i fenomenografin används som teoretisk referensram. I arbetet presenteras learning study som en möjlig form av kompetensutveckling för modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger och andra lärare. MetodUndersökningen är genomförd med hjälp av enkäter och intervjuer. Totalt ingick 50 personer i undersökningen, varav 38 modersmålslärare tillika studiehandledare, 8 övriga lärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger. 46 respondenter från olika lärarkategorier har svarat på enkäten medan två rektorer, en specialpedagog och en modersmålslärare har blivit intervjuade. Undersökningen är gjord på två olika skolor – en mångkulturell skola och en skola med få elever med annat modersmål. Skolorna har fått fingerade namn och heter Björkskolan respektive Tallskolan. Sammanfattning av resultatResultaten visar att det i respondenternas uppfattningar av fenomenet samarbete finns såväl likheter som skillnader. Orden ”tillsammans” och ”mot ett gemensamt mål” är de vanligaste i lärarnas svar medan modersmålslärarna tillika studiehandledarna i stället använder sig av orden ”hjälpa varandra” och ”utbyta information och erfarenheter om eleven” för att definiera fenomenet samarbete. Skolornas rektorer lyfter fram samarbetet i ”arbetslag” som ger ”styrka” och ”stabilitet”.När det gäller frågan om hur samarbetet mellan olika lärare upplevs så visade sig variationen i lärarnas, särskilt modersmålslärarnas uppfattningar vara stor. Det finns nästan lika många modersmålslärare tillika studiehandledare som upplever samarbetet som ”bra” eller ”mycket bra” som dem som upplever samarbetet som ”dåligt” eller ”mycket dåligt”. Ingen av lärarna svarar ”mycket bra” eller ”mycket dåligt” på den frågan.Svaren på frågan om hur samarbetet kan förbättras och utvecklas kan delas in i fyra kategorier där tre kategorier är lika (tid, tillgänglighet och kompetensutveckling) och en kategori skiljer sig åt (inkludering i modersmålslärarnas svar respektive samordning i lärarnas svar). Tallskolans rektor lyfter fram vikten av en tydlig presentation av skolans personal på gemensamma introduktionsmöten och gemensam kompetensutveckling för att förbättra och utveckla samarbetet mellan de olika lärarkategorierna. Kompetensutveckling i läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever efterfrågas enligt undersökningen även av modersmålslärarna.Specialpedagogiska implikationerDet krävs ett samarbete mellan modersmålslärare, studiehandledare, specialpedagoger, speciallärare och andra lärare i arbetet med tvåspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter. Dessa elever måste fångas upp tidigt och medvetna pedagogiska åtgärder på elevens båda språk måste sättas in i form av ett språk- och kunskapsinriktat arbetssätt som har ett variationsteoretiskt perspektiv på lärande.

Studien syftar till att vinna kunskap om hur elever i årskurs 1–3 kan utveckla sin förståelse för begreppet tyngdkraft genom lärande lek. För att göra detta planerades, genomfördes och analyserades en lektionsserie bestående av fyra lektioner, samt en förintervju och efterintervju. Lektionerna bestod av undersökande lekaktiviteter och gav eleverna frihet att uttrycka sin nyfikenhet och undersökningsförmåga utan tydliga begränsningar. Studien och undervisningen baserades på variationsteorin, sociokulturellt perspektiv och Learning study som grundar sig i variationsteorin. Fem kritiska aspekter identifierades, och dessa var ”Gravitationskraft är inte samma sak som tyngdkraft”, ”Tyngdkraft verkar på månen”, ”Tunga objekt faller lika snabbt som lätta om man bortser från luftmotståndet (fritt fall)”, ”Tyngdkraft verkar i alla medier” och ”Tyngdkraft påverkar inte ett objekt mer om objektet befinner sig på en högre höjd (längre ifrån jordens mitt)”. Lektionerna utformades därefter för att synliggöra dessa aspekter. Genom att kontrastera vad som är tyngdkraft och vad som inte är tyngdkraft samt skapa generalisering, gavs eleverna möjlighet att urskilja de fem kritiska aspekterna. Med hjälp av detta utvecklade eleverna sin förståelse för begreppet tyngdkraft och kunde beskriva det med vardagliga och naturvetenskapliga termer. Många elever kunde dessutom ge relevanta beskrivningar som gick att koppla till sådant vi gått igenom under lektionerna. Studien visar att lekaktiviteter baserade på variationsteorin kan ge eleverna möjlighet utveckla sina kunskaper inom fysik.

Denna studie syftar till att genom förskollärarens förhållningssätt ta reda på hur förskolebarns förståelse kan utvecklas för ett teknikrelaterat lärandeobjekt. För att ta reda på det har en learning study genomförts. Lärandeobjektet är tyngdpunkt och stödyta. För att ta reda på detta har en kvalitativ studie genomförts där förkunskapstest, aktiviteter och efterkunskapstest har skapat en helhet. Processen har varit cyklisk och analyser av aktiviteterna har genomförts för att kunna skapa ett nytt lärandetillfälle där barnen fått möjlighet att få syn på de kritiska aspekterna för lärandeobjektet. I resultatet redogör vi för det vi kommit fram till utifrån våra frågeställningar, till exempel att barnen behövde få tillgång till ett flertal lärandetillfällen för att förstå alla kritiska aspekter. Vi behövde även visa på skillnaderna mellan olika strategier för en teknisk konstruktion för att barnen skulle förstå lärandeobjektet. Metoden och resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. Där tar vi upp exempelvis vad som har varit bra respektive mindre bra med aktiviteterna, hur vi skulle ha gjort om en tredje aktivitet skulle ha genomförts och hur vårt agerande har haft betydelse för barnens kunskapsutveckling.

Föreliggande licentiatuppsats är en yrkesämnesdidaktisk studie som behandlar praktiska lärandemoment på det industritekniska programmet, med inriktning svetsteknik. Det övergripande syftet med licentiatuppsatsen är att bidra med kunskap om undervisnings- och lärandeprocesser när lärare systematiskt transformerar ämnesinnehåll och yrkeskunnande till svetsundervisning. Faktorer som påverkar undervisning av praktiska moment i svetsteknik behandlas med stöd av begreppet transformation och i studien utforskas hur svetslärare kan synliggöra lärandeobjekt och stimulera elevers uppvisande av förståelse och färdigheter i undervisningssituationer av praktiska moment. Studien har samlat empiri från ett praktiknära forskningsprojekt som har vilat på det teoretiska ramverket CAVTA, en kombination av samtalsanalys och variationsteori. Projektet har designats med inspiration av learning study. Olika perspektiv av det övergripande syftet behandlas i de två delstudier som innefattas i licentiatuppsatsen. Delstudie 1 utforskar undervisnings- och lärandeprocessen när svetslärare dels transformerar ämnesinnehåll och yrkeskunnande genom  synliggörande av  ljud och hörselintryck i förhållande till lärandeobjektet, inställningar av utrustningen i svetsmetoden MIG/MAG, dels stimulerar elever att uppvisa förståelse och färdigheter av undervisningsinnehållet i undervisningspassens interaktion. Delstudie 2 behandlar synliggörande av ett lärandeobjekt och elevers uppvisande av förståelse och färdigheter  i svetsmetoden TIG. Denna delstudie fokuserar användandet av CAVTA och modellen learning study i teknisk yrkesutbildning.  I resultaten framträder hur ett ämnesinnehåll, som är vagt definierat i kursplaner, bland annat genom svetslärares yrkeskunnande transformeras till undervisning av praktiska moment i svetsteknik. Studien visar hur undervisningen systematiskt utvecklas med stöd i det teoretiska ramverket CAVTA och ansatsen learning study. Ett snävt urval av lärandeobjekt och ett tydligt avgränsat fokus ger den undervisande läraren möjlighet att i variation synliggöra aspekter i undervisningssituationer och samtidigt stimulera den enskilde eleven att på olika sätt uppvisa sin förståelse och sina färdigheter i undervisningspassens interaktion. Förslag över hur modellen learning study kan utvecklas för användning i studier rörande praktiska moment i svetsundervisning förs fram. Implikationer från studien rör framför allt undervisning av praktiska moment i svetsning där resultaten av systematisk integrering av variation i interaktion verkar lovande, även om vissa utmaningar lyfts fram. I ett större perspektiv kan resultaten vara intressanta för utveckling av lärandeobjekt av praktiska moment inom annan teknisk yrkesutbildning. / This licentiate thesis focuses on the pedagogy of practical objects of learning in technical vocational education. The overarching aim of the thesis is to contribute with knowledge of teaching and learning processes when welding teachers systematically transform subject specific contents and vocational knowing to teaching sessions in welding. With the use of the concept transformation, aspects which impact the welding education are highlighted. The thesis explores how welding teachers can visualize practical objects of learning and encourage students to display their comprehension and abilities in the teaching situations of practical objects of learning. The data has been collected from a practice-based research project, where the approach CAVTA, a combination of conversation analysis and variation theory, has served as the theoretical framework. A modified version of the learning study model has been used to develop the teaching and learning processes of practical welding education at an upper-secondary school in Sweden.  Different perspectives of the overarching aim surface in the two studies included in the thesis.  The first study explores the teaching and learning processes when welding teachers transform subject specific contents and vocational knowing to welding teaching sessions of MIG/MAG welding. The variation of sound in relation to the object of learning, the settings of the equipment, is manifested in this study, as is the way the teacher in the interaction encourages the students to display their comprehension and abilities to set the equipment adequately.  The second study deals with a practical object of learning in the welding method TIG. Variation and interaction in the teaching and learning processes are explored in this study as well with a focus on the use of CAVTA and the learning study model. In the findings, it is manifested how the vaguely defined subject specific contents of the curriculum, via the vocational knowing of the welding teachers, are transformed to welding teaching sessions in the workshop. The thesis shows how the teaching systematically is developed and how the teachers are supported by the theoretical framework CAVTA in combination with the cyclic design of the learning study model. A narrow focus on a defined object of learning enables the teacher to vary specific aspects of the object of learning, thus supporting the students discerning these aspects. A simultaneous focus on the interaction with the students and what the students display in the interaction supports the teacher in revising the teaching accordingly. Suggestions regarding  how to develop the learning study model in relation to practical objects of learning in technical vocational education are proposed. Implications of the study concern mainly welding education, where a systematic integration of variation theoretic principles in combination with a focus on interaction seems promising, although challenges are highlighted. The findings may also be of interest for those who want to explore teaching and learning processes in other areas of technical vocational education. / Hur allt smälter samman i handlingens centrum är en yrkesämnesdidaktisk studie som behandlar praktiska lärandemoment i svetsundervisning. Undervisnings- och lärandeprocesser när lärare systematiskt transformerar ämnesinnehåll och yrkeskunnande till svetsundervisning utforskas i denna licentiatuppsats. I studien framträder hur svetslärare i transformationsprocessen kan synliggöra undervisningsinnehåll och stimulera elevers uppvisande av förståelse och färdigheter i undervisningssituationer av praktiska moment. Resultaten visar hur undervisningen systematiskt utvecklas med stöd i det teoretiska ramverket CAVTA och ansatsen learning study. Ett snävt urval av undervisningsinnehåll och ett tydligt avgränsat fokus ger läraren möjlighet att i variation synliggöra olika aspekter av vad som ska läras. Den enskilde eleven ges på olika sätt möjlighet att uppvisa förståelse och färdigheter i undervisningssituationens interaktion. Studien riktar sig framför allt till yrkesverksamma och blivande svetslärare, men  teori- och metodutvecklande bidrag kan också vara av intresse för lärare i andra yrkesutbildningar. I ett än vidare perspektiv av undervisning, lärande och pedagogiskt arbete kan utforskandet av handlingens centrum –  undervisningssituationen – bidra med stimulerande tankegods åt lärarutbildare och ämnesdidaktiska forskare. / Konsten att lära sig svetsa

In this study the teaching of mathematics has been developed in relation to rational numbers and towards a learning activity. At the same time topic-specific mediated tools have been studied. The iterative model for learning study has been used as research approach. The purpose of the study was to explore what in an algebraic learning activity enables knowledge of rational numbers to develop. The specific questions answered by the study are how an algebraic learning activity can be formed in an otherwise arithmetic teaching tradition, what knowledge is mediated in relation to different mediated tools and what in these tools that enable this knowledge. The result of the study shows how an algebraic learning activity can be developed to support the students to understand rational numbers even in an arithmetic teaching tradition. The important details that developed the algebraic learning activity were to identify the problem to create learning tasks and the opportunity for the students to reflect that are characteristic of a learning activity. The result also shows that the mediating tools, the algebraic symbols and the general model for fractional numbers, have had significant importance for the students' possibilities to explore rational numbers. The conditions for the algebraic symbols seem to be the possibilities for these symbols to include clues to the meaning of the symbol and that the same symbol can be used in relation to several of other mediated tools. The conditions in the general model consisted of that the integer numbers and the rational numbers in the model could be distinguished and that the students could reflect on the meaning of the different parts. The general model consists of the algebraic symbols, developed in the learning activity. The algebraic symbols make the structure of the numbers visible and the general model mediates the structure of additive and multiplicative conditions that are contained in a rational number. The result of the study contributes in part to the field of mathematics education research by examining Elkonin's and Davydov's Mathematical Curriculum in a western teaching practice and in part to a development of the model of Learning study as a didactical research approach by using an activity-theoretical perspective on design and analysis.

Utifrån arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext. Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig. I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong. Slutsatsen är att de kritiska aspekter som identifierats i en kontext också är giltiga i en annan. Som helhet fick forskarna insikten om att Learning study som arbetsmodell och variationsteorin som vägledande princip vid planering av undervisning, kan leda till ett rikare lärande både för eleverna, men även för lärarna som deltar i forskningen. / The Swedish school system is governed on the basis of national policy documents; school law, curriculum and the syllabus for the school subject. The teacher also have guidelines to follow to get a professional ethical foundation and needs to take this and the students' backgrounds and prior knowledge of the subject into account before planning a lesson. How can this be done with one model? This study shows how a Learning study can be used together with the theory of variation as a guideline to richer the learning for pupils in the ninth grade, in two Swedish classes. One of the intentions of this study was to try to identify critical aspects about the learning object: the colour of light. This study is a refinement of a previous study done in Hong Kong and has also been designed to examine if critical aspects can be transferred from one school context to another context. In this study eight critical aspects where identified in the two classes that the survey was conducted in. Five of them where already identified in the study from Hong Kong. The conclusion is that critical aspects are generalized, not only between classes in Sweden, but also between different countries, even if it is from a third grade in Hong Kong to a ninth grade in Sweden. Learning study, as a model, and the theory of variation, as a guiding principle, can lead to a richer learning both for the pupils, but also for the teachers that participate in the research.

<p>Utifrån arbetsmodellen Learning study, med variationsteorin som utgångspunkt har forskning genomförts i två klasser i Sverige med syftet att försöka identifiera kritiska aspekterna för elever i årskurs nio inom ämnesområdet det vita ljuset och dess färgspektrum. Studien är en vidareutveckling av en tidigare genomförd studie i Hong Kong och har därför även haft till syfte att undersöka om de identifierade kritiska aspekterna är generaliserbara från en skolkontext till en annan kontext.</p><p>Den svenska skolan styrs nationellt utifrån styrdokument, skollag, läroplan och kursplan för skolämnet och läraren har även riktlinjer för att få en yrkesetisk förankring. Dessa delar är viktiga att läraren tar i beaktning inför planering av undervisningen. Elevernas bakgrund och förkunskaper i ämnet är av stor vikt för läraren att ta hänsyn till för att de ska kunna ta till sig undervisningen om det som läraren har tänkt att de ska lära sig.</p><p>I denna studie kunde åtta kritiska aspekter identifieras i de två klasser som undersökningen genomfördes i. Fem av de kritiska aspekterna var redan identifierade i Hong Kong. Slutsatsen är att de kritiska aspekter som identifierats i en kontext också är giltiga i en annan. Som helhet fick forskarna insikten om att Learning study som arbetsmodell och variationsteorin som vägledande princip vid planering av undervisning, kan leda till ett rikare lärande både för eleverna, men även för lärarna som deltar i forskningen.</p> / <p>The Swedish school system is governed on the basis of national policy documents; school law, curriculum and the syllabus for the school subject. The teacher also have guidelines to follow to get a professional ethical foundation and needs to take this and the students' backgrounds and prior knowledge of the subject into account before planning a lesson. How can this be done with one model?</p><p>This study shows how a Learning study can be used together with the theory of variation as a guideline to richer the learning for pupils in the ninth grade, in two Swedish classes. One of the intentions of this study was to try to identify critical aspects about the learning object: the colour of light. This study is a refinement of a previous study done in Hong Kong and has also been designed to examine if critical aspects can be transferred from one school context to another context.</p><p>In this study eight critical aspects where identified in the two classes that the survey was conducted in. Five of them where already identified in the study from Hong Kong. The conclusion is that critical aspects are generalized, not only between classes in Sweden, but also between different countries, even if it is from a third grade in Hong Kong to a ninth grade in Sweden. Learning study, as a model, and the theory of variation, as a guiding principle, can lead to a richer learning both for the pupils, but also for the teachers that participate in the research.</p>

Denna studies syfte är att undersöka om, och i så fall vilka, stöttande strategier som framträder i den planerade matematikundervisningen i förskolan. Det är en jämförande studie mellan det pedagogiska arbetssättet learning study och de pedagogiska arbetssätt som används enligt Maria Montessoris idéer, samt i förskolorna i Reggio Emilia i Italien. Genom platsbaserade observationer på tre olika förskolor, belägna i norra Stockholmsområdet, har material samlats in med hjälp av anteckningar och ljudinspelningar. Det insamlade materialet ligger till grund för en analys ur teorin om relationella utvecklingssystem, med fokus på stöttande strategier inom ramen för denna teori. Studiens resultat indikerar att alla stöttande strategier framträder inom alla tre arbetssätt, fast i varierande mängd. Social stöttning framträder mest inom learning study, ekologisk stöttning är mer framträdande inom montessoriverksamheten och självstöttning är mest framträdande för arbetssättet enligt Reggio Emilia-pedagogiken. Slutsatser av denna studie är att stöttande strategier inom ramen för teorin om relationella utvecklingssystem, ger en mer helhetlig bild av de stöttande strategier som framträder under den planerade matematikundervisningen i förskolan, jämfört med vad den mer traditionella uppfattningen om stöttat lärande kan erbjuda. Därför bör dessa stöttande strategier läras ut till förskollärare och verksamma inom förskolan så att barn inom förskolans verksamhet kan få den bästa möjliga undervisningen.