Denna studie presenterar en ny synvinkel inom ämnet att göra hasardspel online mer realistiska. Fjorton personer spelade i tjugo minuter två versioner av ett välkänt franskt roulettespel där utvalda variabler loggades. Den ena versionen fungerade precis som i ett skarpt läge medan den andra innehöll en implementation av kontextfaktorbaserade ljudeffekter. Utifrån loggningen av variabler, samt en kompletterande enkätundersökning, räknades det sedan ut om det förekom någon skillnad mellan versionerna och, i förlängning, spellupplevelsen. Resultatet jag fick fram redovisade förändringar i några av de variabler som hade valts ut och enkätundersökningen indikerade på att det kan ha varit ljudeffekterna som skapat denna förändring.

Ljud är resultat av händelser i den fysiska världen. Därför är det viktigt att en spelare får rätt ljudinformation om omgivningen i ett datorspel vid tillfällen då visuell hjälp inte finns att tillgå. Oktavillusionen är en ljudillusion som uppstår då två toner med exempelvis en oktavs mellanrum skickas till vardera öra samtidigt och sedan skiftar position från öra till öra, samtidigt i ett altererande mönster. En studie kring hur perceptionen av oktavillusionen påverkas i kombination med visuell stimuli visar vilket stimuli som är det dominerande och lämpar sig därför väl att undersöka hur viktig ljudläggning är i spel. Undersökningen utfördes på tio försökspersoner. Undersökningen innefattade fyra delar som syftade till att undersöka huruvida visuell stimuli påverkar det vi hör, men även hur olika lyssningslägen påverkar perceptionen. Studien visade att försökspersonerna kunde associera ljudet som oktavillusionen frammanade till bilden då bägge presenterades samtidigt, men inte då de kom i följd efter varandra. Studien visade även att majoriteten av försökspersonerna kunde höra den rätta ordningen på de altererande tonerna, presenterade i höger öra, då musiken närvarade. Dock kunde ingen av försökspersonerna uppfatta oktavillusionens verkliga toner. Studien visar även att ljudillusionen kan fungera som ett pusselmoment i spel. Slutsatsen man kan dra av denna undersökning är alltså att ljudet är ett mer dominerande stimuli vilket innebär att ljudläggning och mastring i spel får en mer betydande roll vid tillfällen då oktavillusionen kan uppstå.

Denna undersökning syftar till att studera förhållandet mellan ljud, bild och spelare i en TV- och datorspelssituation. Med hjälp av fokusgruppdiskussioner berörs frågor på det audiovisuella området, där deltagarna är aktiva spelare som har tillryggalagt ett mycket stort antal speltimmar som de bygger sina kunskaper på. Här framkommer att ljud och musik fyller viktiga funktioner för spelarens möjlighet att interagera och leva sig in i spelet och att varje spel har en unik ljud- eller musikmiljö som spelarna tycks förhålla sig till på olika sätt beroende på varför man spelar och om man spelar ensam eller tillsammans med andra, det vill säga singelplayer eller multiplayer. Informanternas kunskaper utgör styrkan i denna undersökning men det vore önskvärt att utöka studien med fler fokusgruppdiskussioner samt djupintervjuer med utvalda informanter för att fördjupa materialet. Som förslag på vidare forskning vore det intressant att studera användandet av virtuella headsets där en stereoskopisk 3D bild skapas som spårar huvudets rörelser, för att undersöka om detta kan ha en inverkan på hur vi uppfattar ljudet i ett spel.

Att ljudlägga spel kan vara ett arbete som lätt tas för givet till förmån för den grafiska presentationen. En aspekt av ljudläggarens arbete är synkronisering, ljudets tidsmässiga positionering i förhållande till det visuella. I detta arbete undersöks huruvida synkroniseringen av ett datorspel påverkar spelares reaktionstid. Arbetet söker också svar på vad spelarna själva anser om synkroniserade kontra mindre synkroniserade ljudeffekter i ett datorspel. För att undersöka detta så har respondenter fått spela ett spel i vilket deras reaktionstid mätts och bildat mätbar data. Informanter har också intervjuats kring samma spelscenario om hur de upplevt de olika synkroniseringsskillnaderna.

Titel: Könsfördelningen på högre ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige / Gender equality in higher education sound and music production programs in Sweden.   Denna uppsats är dels en jämförande undersökning av könsfördelningen på två ljud- och musikproduktionsprogram och dels bygger den på statistik av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige. De två ljud- och musikproduktionsprogrammen är Musikproduktionsprogrammet på Linnéuniversitetet och Ljud- och musikproduktionsprogrammet på Högskolan Dalarna. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och studenter på programmen diskuteras de fyra kategorierna: bakgrund, självbild, könsfördelning och genusarbete. Statistiken, som består av könsfördelningen på fem olika ljud- och musikproduktionsprogram i Sverige, används som ett underlag för att sätta in studien i ett större perspek­tiv. Materialet har analyserats med hjälp av olika genusteorier och tidigare forskning om genusperspektiv på både musikbranschen, ljud- och musikproduktion och grund­skola och högre musikutbildningar.   På tre av fem utbildningar har könsfördelningen blivit jämnare under de senaste tre åren, men ökningen av kvinnliga studenter är liten och utbildningarna är fortfarande väldigt mansdominerade. De flesta av informanterna tror att det beror på att fler pojkar än flickor uppmuntras till att spela instrument och syssla med teknik under barndomen. De tror även att det beror på mansdominansen som finns både på ljud- och musikproduktionsprogram och i musikbranschen överlag och att detta kan avskräcka kvinnor från att söka sig till programmen. Den mest återkommande orsaken till varför könsfördelningen är så ojämn är att ljud- och musikproduktion förknippas med teknik, vilket anses vara manligt och att könsfördelningen därför ser ut som den gör idag.

This paper is an attempt to replicate Kristine Jörgensen study of auditory functions of sound in the video game World of Warcraft, but doing so on a different game, and that game is League of Legends. By using social semiotic’s multimodal theory I hope not only to replicate the results of Jögensens study, but also come with some new insight in to the field of communication as well as contributing to sound studies which compared to visual representations are not as common. However, the focus is on communication through different semiotic representations. In the end, the results are quite positive although not ground breaking by any means.

Det är väl belagt att patienter postoperativt och inom intensivvården drabbas av en funktionell sömnbrist i form av störd dygnsrytm, stort antal uppvaknanden och rubbad sömncykel med underskott av djupsömn och REM-sömn. En delförklaring till sömnbristen är de generellt höga ljudnivåerna på intensivvårdsavdelningar. Syftet med föreliggande pilotstudie var att undersöka huruvida öronproppar kunde förbättra den upplevda sömnkvalitén för patienter inom intensivvård och postoperativt. Tjugotvå patienter från två intensivvårdsavdelningar, en hjärtintensivvårdsavdelning och en postoperativ avdelning deltog i studien. I interventions-gruppen sov elva patienter en natt med öronproppar och elva patienter som sov utan öronproppar utgjorde kontrollgrupp. Sömnkvalitén självskattades med hjälp av Richards-Campbells Sleep Questionnaire (RCSQ). Resultatet visade att de patienter som sovit med öronproppar skattade sin sömn som bättre (median RCSQ sömnindex = 81) än kontrollgruppen (median RCSQ sömnindex = 58), men också att andelen patienter på intensivvårds- och postoperativa avdelningar som kan tillgodogöra sig de eventuellt positiva effekterna av öronproppar är begränsad. / It is a well established fact that patients postoperatively and in intensive care frequently suffer from a functional sleep deprivation in the form of disturbed circadian rhythm, large number of awakenings and disturbed sleep cycle with a deficit of slow wave sleep and REM sleep. A partial explanation for the lack of sleep has been shown to be the high noise levels in intensive care and recovery rooms. The purpose of this pilot study was to examine whether earplugs could improve intensive care and post-operative patients' perceived sleep quality. Twenty-two patients from two intensive care units, a cardiac intensive care unit and a post-surgical department participated in the study. In the intervention group eleven patients spent one night with earplugs, and eleven patients that slept without earplugs formed control group. The patients self-estimated their sleep by using the Richards-Campbell Sleep Questionnaire (RCSQ). The results showed that patients who slept with earplugs rated their sleep as better (median RCSQ sleep index = 81) than the control group (median RCSQ sleep index = 58), but also that the proportion of patients in intensive and post-operative care that can benefit from the potentially positive effects of earplugs is limited.

Syftet med studien är att undersöka en viss klippteknik och vilken påverkan den tekniken harpå en publik och om det går att se någon skillnad jämfört med en mer konventionellklippteknik. Klipptekniken ifråga är en teknik som filmklipparen Walter Murch använder sigav, där han i dialogscener väljer att klippa utan ljudet påslaget. Studien har genomförtsgenom kvalitativa intervjuer. De tio respondenterna har blivit intervjuade en och en där defått se fyra olika sekvenser i samband med intervjun där två var klippta med tekniken somundersöks och de andra två med en mer konventionell teknik. Undersökningens resultat visarinte något konkret resultat på vilken klippteknik som föredras, istället noteras aspekter somlängd och tempo på sekvenserna som en påverkande del i respondenternas tankar ijämförelsen mellan klippteknikerna.

Det finns en risk för att producenter av audiovisuellt material förringar betydelsen av den audiella delen till förmån för den visuella. Sonnenheim och Pauletto (2014) menar att det audiella materialet är av minst lika stor vikt som det visuella när det kommer till hur bra det audiovisuella materialet blir. De hävdar att det finns fyra ljudelement som måste vara i balans, det vill säga förekomma i ungefär samma utsträckning, för att materialet skall bli framgångsrikt. Dessa ljudelement är det logiska, abstrakta, temporala och spatiala. Syftet med denna uppsats är att utifrån en, hos den lyssnande åhörarens identifierade och väckta känsla, undersöka vilka ljud som väckte känslorna och vilka olika ljudelement som existerar i två scener av Netflixserien Dark. Vidare är syftet också att kartlägga om dessa var i balans. Sonneheim och Paulettos teori låg till grund för metoden och analysen av resultatet. Resultatet visade att specifika känslor väcktes och att ljudelementen i de två scenerna var i balans vilket delvis kan förklara varför serien blivit så populär hos Netflix-publiken. / There is a risk that producers of audiovisual material may neglect the importance of audial components in favor of the visual. Sonnenheim and Pauletto (2014) argue that the audial material is at least as important as the visual when it comes to how succesful the audiovisual material becomes. They claim that there are four sound elements that must be in balance for success to happen. These audio elements are the logical, abstract, temporal and spatial. The purpose of this paper was to investigate the sounds that evoked the emotions and the different sound elements that existed in two scenes of the Netflix series Dark, based on the experience of the listening viewer. Furthermore, the purpose was to determine whether these sound elements were in balance (in this case, occurring to the same extent in the scenes). Hillman and Pauletto's theory formed the basis of the method and the analysis of the results. The results showed that specific emotions were evoked and that the sound areas in the two scenes were in balance, which could partly explain why the series has become so popular with the Netflix-audience.

Förskollärares hantering och reglering av höga ljudnivåer i barns fria lek är något somdet inte finns mycket tidigare forskning kring. Ljudnivån är ofta hög under den frialeken och detta påverkar förskollärares och barnens utveckling i vardagen på olika sätt.En god ljudmiljö påverkar hälsan positivt samt inlärningen och utvecklingen hos barnenvilket även påverkar förskollärares arbetsförmåga och stress. Syftet med studien är attundersöka förskollärares uppfattning om fri lek och dess ljudpåverkan med, hur och vadförskollärare i sin tur gör för att hantera och reglera det höga ljudet som ofta uppstårunder den. Intervjustudie valdes som metod och genomfördes på fyra förskolor med sexförskollärare bosatta i Mellansverige och en bosatt på annan ort i Europa. Valet avhalvstrukturerad intervjustudie föll sig naturligt då det möjliggjorde för vidareföljdfrågor vid intervju av respondent. Resultatet visar att förskollärarna ser på frialeken som viktig från barns egna initiativ och intressen och att barn ofta med sina ljudbehöver bearbeta och samtala om händelser. Ljud som uppkommer i förskolan ansespedagogiska om de kommer från barnen själva och deras känsloyttringar och ickepedagogiska ljud är externa som exempelvis diskmaskin på avdelning. För att hanteraoch reglera ljudet krävs närvarande och engagerade förskollärare. Slutsatsen av studienär att förskollärare i sitt förhållningssätt främst inte ger fokus åt ljudet utan “stänger avhörseln” vid jobbiga ljudmiljöer. Förskollärare bör mer frekvent tänka på ljudetspåverkan och fokusera på det då en miljö med hög ljudnivå långvarigt är skadligt föralla i verksamheten såväl barn som vuxen.