I detta självständiga arbete undersöks en lärandeprocess i musikalisk komposition under tidspress. Sex kompositioner skrivs utifrån tre olika tidsbegränsningar: fyra dagar, två dagar och tre timmar. Till varje deadline skrivs två kompositioner. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv med stöd i forskning och litteratur kring musikalisk komposition och att jobba under tidspress. Loggbok och videoobservation används som dokumentationsmetoder och för att analysera materialet används metoden tematisk analys. Resultatet besvarar de två frågeställningarna: Hur upplever jag att arbeta med tidspress? Vilka metoder använder jag för att klara tidsfristen? Resultatet delas in till fyra teman utefter valda tidsbegränsningen: Komposition på fyra dagar, komposition på två dagar och komposition på tre timmar. Dessa fyra teman innehar underrubrikerna: kompositionens metoder och hur tidspress upplevs i kompositionen. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och fenomenologiskt perspektiv i ett diskussionskapitel. / In this self-study, I explore my own learning process in musical composition during time pressure. Six compositions are written with three different deadlines: four days, two days and three hours. There are two compositions for each deadline. The study is based on a phenomenological perspective with supporting literature and scientific research on musical composition and the correlation between work and time pressure. This study uses log records and video observations as methods of documentation while thematic analysis is used to analyze the collected data. The result answers two questions: How I experience working with limited time? and What methods are used to finish in time? The result is split into four categories each after its own deadline: four day composition, two day composition and three hour composition. These four categories have two subcategories: The compositions method and the experience in composing with time pressure. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the phenomenological perspective.

Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte – detta i samband med att BIM kommer att ersätta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, även kallat objektsbaserad informationshantering, används idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential. Förändringar sker även beträffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav är inte längre enbart lagstadgade, utan kommer även från fastighetsägarna själva. En anledning är den ökade miljömedvetenheten, och att byggbranschen är en viktig aktör för en hållbar utveckling. Genom en byggnadsmiljöcertifiering styrs byggproduktioner mot att bli mer miljöanpassade. Miljöbyggnad är en av de vanligaste certifieringarna i Sverige då den är anpassad efter svenska byggregler. Ett av bedömningskriterierna för Miljöbyggnad är att dokumentera byggprodukter som byggs in i byggnadsverket i en loggbok. Det är byggnadsentreprenören som uppför denna och bär ansvaret för Miljöbyggnadscertifieringen under produktionen. Detta examensarbete utreder hur loggbokshanteringen för miljöcertifieringen Miljöbyggnad kan effektiviseras och optimeras inom ramen för BIM. Det första skedet av examensarbetet ägnades åt identifikation av problem kring arbetet med loggboken genom enkätundersökningar och kompletterande muntliga samtal.  I det andra skedet intervjuades BIM-sakkunniga med syftet att söka praktiskt genomförbara tillämpningar av BIM inom loggbokshanteringsprocessen. Kartläggningen resulterade i ett flertal problematiska områden inom den nuvarande loggbokshanteringen. Denna kan dock effektiviseras genom att byggföretag etablerar en konsekvent arbetsmetodik, definierar loggboksprocessen samt inför erfarenhetsåterföring. Utförda intervjuer resulterade i förslag på möjliga effektiviseringar av loggboken med hjälp av BIM – både en lösning som är tillämpningsbar idag och tre framtida lösningar. Den lösning som fått namnet ”Excellista med GUID” kan tillämpas idag, och effektiviserar loggboksprocessen genom att utnyttja den BIM-modell som tas fram under projekteringsskedet med hjälp av unika kodsträngar. Automatiska mängdavtagningar för byggprodukter är ett exempel på en effektiviserad loggboksprocess. Tre lösningar är tänkbara för framtida materialdokumentation inom BIM: En applikation, integrerade systemplattformar eller företagsgemensam databas. Framtidslösningarna kan effektivisera avsevärt genom en automatiserad loggboksprocess. Loggboken inom BIM-modellen skapar möjlighet till spårbarhet och visualisering. Den eliminerar kostsamma och tidskrävande moment i jämförelse med dagens hantering. Slutsatsen är att byggföretaget ska satsa på en företagsgemensam databas för företagets alla systemplattformar, men framtiden för materialdokumentation inom BIM ligger i en väl integrerad lösning mellan BIM-modellen och ett PLM-system. / The AEC industry is in the midst of a paradigm shift - this in conjunction with BIM replacing traditional working methods within the construction process. BIM, also called object-oriented information management, is currently used for 3D modeling, visualization and coordination. However BIM is not being utilized to its full potential. There are also occurring changes regarding the environmental aspects of construction. Environmental requirements are not only legal, but are now requested by the clients themselves. One reason for these changes is increased environmental awareness and another is the fact that the construction industry has a vital role in sustainable development. Environmental certification of building projects promotes an environmentally friendly production. ‟Miljöbyggnad” is one of the most common certifications in Sweden because it is adapted to the Swedish building regulations. One of the assessment criteria for ‟Miljöbyggnad” is the logbook documentation of all the building materials used. It is the contractor who is responsible for the logbook and for the environmental building certification during the production.                   This thesis investigates how logbook management for environmental certification can be efficient and optimized in the context of BIM. The first stage of the thesis was devoted to the identification of problems related to logbook management. This was done with the use of surveys and complementary interviews. In the second phase BIM experts were interviewed in order to find practical applications for BIM in the log management process. The survey revealed several areas of concern within current logbook management. However these problems can be resolved if construction companies can establish a consistent work methodology, define the logbook procedures and implement experience feedback. Analysis of the interviews resulted in suggestions for possible streamlining of logbook procedures using BIM –one solution which is possible to implement today and three for future use. The solution which has been named "Excel list with GUID" can be applied today. Here, the BIM model generated during the design stage, is used to streamline the logbook process with the help of unique reference numbers. Automatic quantity take off for construction products is an example of a streamlined logbook process. Three solutions are possible for future material documentation in BIM: An application, integrated computing platforms or a company shared database. In the future results can be considerably improved with an automated logbook process. The logbook within the BIM model creates the opportunity for traceability and visualization. It eliminates costly and time-consuming steps in comparison with todays logbook management. The conclusion is that construction companies should invest in a company-wide database for all computing platforms, but the future of material documentation with BIM exists in an integrated solution with the BIM model and a PLM system.

No description available.

Denna studies syfte är att undersöka vilka känslor och tankar som uppstår inom mig när jag går igenom en nybörjarfas i musikaliskt instrumentspel samt vilka pedagogiska strategier jag använder för att gynna mitt eget lärande av ett nytt instrument. Detta har jag gjort genom att börja spela ett instrument som jag aldrig har spelat förut, i detta fall trumpet. Jag har fört loggbok och använt videoinspelning som dokumentationsmetod och utgått från ett fenomenologiskt perspektiv på studien. Resultatet framträdde genom tematisk analys av den empiriska datan. Resultatkapitlet är uppdelat i två teman: Känslor som uppkommer i en lärprocess och Lämpliga pedagogiska strategier. Resultatet visar att frustration och engagemang är förekommande känslor i processen av lärandet, dock med övervägande fokus på frustration. I resultatet visas även att dessa känslor är oundvikliga och att en sund balans mellan dessa känslor är nödvändiga för att främja lärandet av instrumentspel. Pedagogiska strategier som användes för att främja mitt eget lärande är delmål, slutmål, konkreta övningar och samspelsmoment. Slutligen förs en diskussion kring resultatet i relation till studiens teoretiska perspektiv samt tidigare forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to examine my thoughts and feelings that occur during a beginner stage of musical instrumental playing and how I can use the data to further improve my own learning process of instrument playing. I have done this through learning an instrument that I have never played before, in this case the trumpet. I have written a logbook and used video recordings to document the process, and I have used phenomenology as the theoretical perspective for this study. The results emerged through thematic analysis of the empirical data. The result chapter is split into two main sections: The feelings that occur in a learning process and effective pedagogical strategies.  The results show that feelings of frustration and involvement occur during the process of instrument learning, with a predominant focus on frustration. In the result it is shown that a healthy balance between these feelings is required to foster the learning process. The pedagogical strategies used to improve my learning are subgoals, end goals, concrete practices and moments of interplay. Finally, a discussion of the results will take part in relation to the study’s theoretical perspective and previous studies.

Detta examensarbete behandlar vilken betydelse loggboken har som hjälpmedel för att eleverna ska reflektera över sitt lärande och därmed få ökad kunskap. Vår tidigare undersökning på lärarhögskolan i Malmö, om ämnesintegrering, har legat till grunden för att för att vi nu har genomfört en integrering av våra två respektive kurser: psykosocialt arbete och skapande verksamhet på Barn- och Fritidsprogrammets årskurs tre. I bakgrundsarbetet ingick en kartläggning av vilken roll det skrivande ordet spelar för elevernas reflektion och insikt i sitt eget lärande. Dessutom framkom det av studien att när eleverna får vara med och bestämma vad de ska göra så ökar deras motivation och deras intresse för uppgiften avsevärt. Vår slutsats grundar sig på litteraturstudier och en innehållsanalys av elevernas loggböcker. Utöver detta har vi använt oss av en kvalitativ gruppintervju för att få svar på våra frågeställningar. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att loggboken är ett verktyg som man kan använda för att eleverna ska kunna få insikt i och reflektera över sitt lärande. Vi är övertygade om att flera faktorer är viktiga i elevens reflektion som t ex vilken ledarstilar pedagogen använder och gruppens sammansättning.

I denna studie har jag undersökt hur min egen övningsmotivation fungerar på mitt huvudinstrument. Jag har forskat i ämnet genom att använda mig av olika övningsmetoder samt dokumenterat mitt material med hjälp av en loggbok. Jag har därefter analyserat mitt material utifrån den tematiska analysen för att belysa några faktorer som jag anser vara relevanta och viktiga att titta på för att få en bild över hur min övningsmotivation fungerar. I studien presenterar jag litteratur och forskning som är relevant för temat övningsmotivation och diskuterar denna litteratur tillsammans med mitt resultat utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. / In this study I have explored how my motivation works when practising on my main instrument. In my research I have used different methods for practising and documented my material in a logbook. I have then analyzed my material trough the thematic analysis to be able to shine a light on some of the factors that I think are relevant och important to notice to be able to get a picture of how my motivation works. In the study I present literature and research that is relevant for the theme motivation and discuss this literature with my results from a phenomenological perspective.

Denna självstudie syftar till att undersöka vilka effekter tidpunkten för fysisk aktivitet kan ha på koncentrationsförmåga vid övning på instrument samt vilka förutsättningar och/eller hinder som finns för god koncentrationsförmåga. Studien tar utgångspunkt i två frågeställningar; 1) Hur upplever jag att tidpunkten för fysisk aktivitet inverkar på min koncentrationsförmåga vid övning på instrument? och 2) Vilka förutsättningar och/eller hinder för god koncentration upplever jag i min livsvärld? Studien genomfördes i två perioder där jag i period ett tränade innan skoldag och period två tränade efter skoldag. Studien är en fenomenologisk studie där dokumentation gjordes i form av en strukturerad loggbok. Studiens resultat redogörs för utifrån tre huvudteman; störningsmoment, förutsättningar för god koncentration, flow och tidpunkt för fysisk aktivitets påverkan på min koncentrationsförmåga. Alla huvudteman förutom tidpunkt för fysisk aktivitets påverkan på min koncentrationsförmåga innehåller underrubriker. Slutligen genomförs en diskussion av resultaten samt en presentation av studiens betydelse för mig och för framtida forskning. / The purpose of this self-study is to examine how time which physical activity is implemented affects my ability to concentrate. The study also examines what factors and/or obstacles are vital for good attention. This study is based on two issues; 1) Examine the effects varying hours of physical training have on my ability to concentrate when practicing an instrument? and 2) What conditions and/or obstacles are vital for good concentration? This study was implemented under two periods in which I performed physical training before and after my scheduled school day. This study is a phenomenological study which is documented in a structured logbook. The results of this study are made up of three main themes; disturbance, factors for good concentration, flow and how time which physical activity is implemented affects my attention. All main themes except how time which physical activity is implemented affects my attention has subthemes. At the end of this study is a discussion of the results and a presentation of the meaning of the study for me and coming studies.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor i Region Jönköpings län blir erbjudna att gå ett regionsgemensamt introduktions- och utvecklingsprogram - RIU. Detta program har tidigare utvärderats med en enkät som inte visat vad deltagarna får med sig i ny kunskap. En ny utvärderingsmodell har behövts som visar vad sjuksköterskorna lär sig och om RIU har stärkt dem i sin yrkesroll. Utvärderingsmodellen som använts är Kirkpatricks modell om att utvärdera lärande.  Syfte: Syftet med studien är att utvärdera RIU:s betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskor i Region Jönköpings län med hjälp av Kirkpatricks modell. Utvärderingen ska visa hur lärandet ser ut och om den nya kunskapen gör skillnad i deras arbete. Metod: Den metod som har använts är en enkät som utgår från alla fyra steg i Kirkpatricks modell. Denna enkät skickades till sjuksköterskor som avslutat RIU. För ytterligare material har tidigare utvärderingar och loggböcker från sjuksköterskor som går RIU just nu analyserats. Tre grupper som går RIU har observerats. Metoden för att sammanställa resultatet har varit att göra textanalyser, tabeller och diagram. Resultat: RIU har ökat självförtroendet och tryggheten hos sjuksköterskorna när de utför sitt arbete. De går säkrare in i vårdsituationerna och vågar fatta egna beslut. Det som uppskattas mest inom RIU är teamträning och scenarion. Att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår RIU ökar patient-säkerheten och tryggheten för Esther. Slutsats: Studien visar att användandet av Kirkpatricks modell är ett bra sätt att utvärdera lärandet. RIU har en stor betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskors lärande och det syns en skillnad i det arbete de utför efter genomgången RIU. / Background: Newly graduated nurses in Region Jönköping are invited to attend a regional introduction and development program - RIU. This program has previously been evaluated with a survey that did not show what the participants gain in new knowledge. A new evaluation model has been needed that shows what the nurses learn and whether the RIU has strengthened them in their professional role. The evaluation model used is Kirkpatrick's model of evaluating learning. Purpose: The purpose of the study is to evaluate the significance of RIU for the newly graduated nurses in Region Jönköpings län. The evaluation will show the learning and if the new knowledge makes a difference in their work. Method: The method that has been used is a questionnaire based on all four steps in Kirkpatrick's model. This survey was sent to nurses who completed the RIU. For additional material, previous evaluations and logbooks from nurses currently attending RIU have been analysed. Three groups attending RIU have been observed. The method for compiling the results has been to make text analyses, tables, and diagrams. Result: RIU has increased the self-confidence and security of the nurses when they carry out their work. They enter care situations more confidently and dare to make their own decisions. What is most appreciated at RIU is team training and scenarios. Having newly graduated nurses undergo RIU increases patient safety and security for Esther. Conclusion: The study shows that the use of Kirkpatrick’s model is a good way to evaluate the learning. RIU has a great significance to the newly graduated nurses and a difference can be seen in their work after completing RIU. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>

Meningen med studien har varit att undersöka bild- och medielärares förhållningssätt till grupparbete i gymnasiet med fokus på bedömning. Forskningen har sökt skapa förståelse gällande vad som bedöms i grupparbeten samt genom vilka metoder som lärare skapar insyn i elevernas processer på både grupp- och individnivå. Studien har också strävat efter att belysa grupparbetets fördelar respektive utmaningar i undervisningen kopplat till lärarens bedömningsplikt. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer med sex stycken verksamma gymnasielärare i ämnena bild och media i Stockholm. Den insamlande empirin synliggjorde fyra stycken centrala teman som utgörs av Planering av grupparbete, Lärarens bedömningsavsikt, Metoder för bedömning och Grupparbetets inverkan. Undersökningens resultat visar att medverkande lärare generellt önskar bedöma eleverna på både grupp- och individuell nivå utifrån både underlag relaterat till process och produkt. Men i vilken utsträckning detta går att genomföra upplevs av informanterna variera. Studien visar att lärarna använder sig av beprövade metoder och strategier för planering, undervisning och återkoppling. Men på grund av lärarens begränsade insyn och grupparbetets komplexitet fokuseras kunskaper som långsiktigt lärande, samarbetsförmåga, interaktion samt utbyte av idéer och perspektiv framför akademisk och teoretisk kunskap. I studien framkommer vikten av dialog och förtrogenhet mellan lärare och elev vid grupparbeten, att relationell pedagogik vid grupparbeten skapar tydlig kommunikation, sociala band och informella bedömningssituationer som genererar underlag och gynnar bedömning för lärande.

Syftet med studien är att utforska min relation till min gitarr utifrån ett livsvärldsperspektiv. Mina frågeställningar är: Hur upplever jag min relation till min gitarr? och Vad sker med relationen under en period av utforskande? Studien utgår från ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och metoden bygger på observationer av loggboksanteckningar. I resultatet presenteras teman som: En livsvärld tyngd av känslor och tankar, Att ta hand om min gitarr och vår relation, Om hur jag vill att det ska vara och om hur jag vill att det ska kännas med min gitarr, Min egen relation till gitarren och min relation till andra genom gitarren och Livsvärlden förändras. I sista kapitlet diskuteras resultatet utifrån reflektioner över teman som Om att ha kul med sitt instrument och Det kärleksfulla lugnet. / The purpose of the study is to explore my relationship with my guitar from a life-world perspective. The research questions are: How do I experience my relationship with my guitar? and What happens with the relationship for a period of exploration? Theoretical perspective is phenomenological life-world perspective and the method is observations of logbooks writings. The result is presented with the themes A life-world heavy of emotions and thoughts, Taking care of my guitar and our relationship, How I want it to be and how I want it to feel with my guitar, My own relationship to the guitar and my relationship to others through the guitar and The life-world is changing. In the last chapter, I discuss my results with the help of the themes About having fun with your instrument and Loving serenity.