Background: Immigrant women are at risk for not receiving the same support and security during childbirth as native-born women. When the woman speaks little or nothing of the language in the country she is in, difficulties may arise in the communication between healthcare staff and the pregnant woman. If the woman has access to a cultural doula, adequate information can be provided and the risk of medical injuries can probably be reduced.  Purpose: The purpose was to describe the importance of a cultural doula for women with other ethnic background during childbirth.  Method: A general literature review. A total of ten original articles published between 2009-2021 were used in the literature review. The databases that were used: PubMed, CINAHL, Scopus and Web of Science. The articles were quality reviewed with SBU:s template.  Results: Three categories emerged in the analysis of the results: 1) Cultural doula - a bridge between two cultures, 2) Feeling safe before a birth and 3) Cultural doula as an opportunity but also an obstacle. The result is based on opinions and experiences from healthcare staff, immigrant women and cultural doulas. The opinion was that cultural doulas contributed to increased communication. The presence and an early contact before delivery were seen as reassuring for the pregnant woman. Healthcare staff, cultural doulas and the woman herself felt that the pregnant woman lacked information about the country's healthcare system and what she could expect during pregnancy and childbirth. Loneliness was considered to decrease with a cultural doula being present. The informants believed that thanks to the support of the cultural doula, the chance for integration also increased. Conclusion: The availability of a cultural doula for women with other ethnic backgrounds was shown to provide several benefits. Among other things, the cultural doula contributed to increased security for women, improved communication between women and healthcare staff, a greater understanding of healthcare and the country, and an increased chance of integration into society. Promoting cultural competence in healthcare can contribute to equal care for all individuals.

Enligt World Health Organizations rekommendationer bör kvinnor uteslutande amma sina barn under de första sex levnadsmånaderna. Amning medför kortsiktiga och långsiktiga hälsofördelar för både mamman och barnet och innebär miljömässiga och ekonomiska vinster både på individ och samhällsnivå. Trots detta sjunker amningsfrekvensen och det är i skrivande stund bara en tredjedel av världens spädbarn som helammas upp till sex månaders ålder. I Sverige har andelen helammade barn minskat under de senaste 30 åren och frekvensen fortsätter att sjunka. Detta är ett stort folkhälsoproblem där barnmorskan har en central uppgift i sitt arbete att främja och stödja kvinnor till amning.  Syftet var att undersöka vilka faktorer som bidrar till att kvinnor helammar sitt barn. Vald metod var en integrativ litteraturöversikt med en flerstegsprocess framställd av Whittemore och Knafl. Sexton artiklar inkluderades i resultatet, varav åtta kvantitativa, sjukvalitativa och en av mixad metod. All data insamlades via databaserna PubMed och CINAHL under våren 2023. I resultatet sammanställs fem kategorier som svarar på syftet: aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan, stöd från partner och omgivning, bemötande och motivation, kunskap och evidensbaserad information samt skyddsfaktorer och riskfaktorer till helamning. Slutsatsen var att kvinnor helammar i större utsträckning när de haft ett aktivt stöd från barnmorskan genom hela vårdkedjan. Ett individanpassat stöd med respekt för kvinnans autonomi var viktigt. Motivationen att helamma ökade i de fall barnmorskan uppmuntrade och stärkte kvinnornas upplevelse av självförmåga samt visade tilltro till deras nya roll som ammande mödrar. Att ha en stödjande partner samt att kvinnorna fick adekvat och evidensbaserad information om amning var också avgörande. Inkonsekventa och motsägelsefulla amningsråd minskade förtroendet för vårdgivarna och påverkade amningen negativt. Gemensamma riktlinjer för amningsstöd bör utformas inom vårdverksamheten och varje barnmorska bör hålla sig uppdaterade kring evidensbaserad kunskap om amning. / World Health Organization recommend women to exclusively breastfeed their children until the age of six months. Breastfeeding contributes to short-term and long-term health benefits for both the mother and child and entails environmental and economic gains at an individual and societal level. Despite this, breastfeeding rates are decreasing and currently only one third of the children worldwide are exclusively breastfed up to the age of six months. In Sweden, exclusive breastfeeding has decreased over the last 30 years and continues to do so. This is a major public health problem where midwives play a central role in their work to promote and support women to breastfeed. The aim was to investigate which factors contribute to women exclusively breastfeeding their children. The chosen method was an integrative literature review based on Whittemore and Knafl´s multi-stepprocess. Sixteen articles were included in the results, eight quantitative, seven qualitative and one of mixed method. All data were collected via the databases PubMed and CINAHL in the spring of 2023. The results compiled five categories: active support from the midwife throughout the care-chain, supportive partner and friends, treatment and motivation, knowledge and evidence-based information as well as protective factors and risk factors for exclusive breastfeeding. Women exclusively breastfeed longer when they recieve active support from midwives throughout the entire care-chain. Individuaized care and respect for womens autonomy was important. The motivation to breastfeed increased when the midwife encouraged and strengthened the womans self-efficacy and showed trust in their new role as breastfeeding mothers. Having a supportive partner as well as receiving adequate and evidence-based information about breastfeeding from midwives were also important. Inconsistent breastfeeding advice from care givers negatively affected their motivation. It is important that midwives create common guidelines for support and remain updated on evidence-based breastfeeding knowledge.

<p>Min avsikt i denna uppsats är att undersöka den afghanska kvinnans ställning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som är starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna <em>pashtunwali. </em>Jag har valt att fokusera på vilket sätt mödrahälsovårdens funktion påverkas av religionen, respektive traditionen <em>pashtunwali.</em></p>

No description available.

Min avsikt i denna uppsats är att undersöka den afghanska kvinnans ställning och roll, dels enligt religionen/Koranen och dels enligt den afghanska kulturen, som är starkt influerad av de pashtunska levnadsreglerna pashtunwali. Jag har valt att fokusera på vilket sätt mödrahälsovårdens funktion påverkas av religionen, respektive traditionen pashtunwali.

Introduktion: Papperslösa kvinnor upplever olika svårigheter i att tillgå mödravård och tillgodogöra rätten till vård. Barnmorskor är de som i huvudsak möter gravida papperslösa när de söker mödravård. Dessa är ansvariga att bygga relationer baserade på tillit och ge vård på ett icke diskriminerande sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska barnmorskors erfarenheter och upplevelser av att möta papperslösa kvinnor och deras rätt till vård. Metod: En semi-strukturerad intervjustudie med sex barnmorskor som jobbar på en kvinnoklinik i Sverige. Intervjuerna transkriberades och bearbetades genom innehållsanalys. Resultat: Studien fann tre huvudkategorier vilka karaktäriserade barnmorskors erfarenheter av att möta papperslösa kvinnor och uppfattningar om rätten till vård; Barnmorskans profession var deras garant för att ge god vård, medan regelverk och begränsningar utmanar optimal vård, samt att olika attityder påverkas av sociala normer, värderingar och moraliska aspekter. Slutsats: Denna studie belyser den svåra position som barnmorskor finner sig i när de ger vård till papperslösa kvinnor, där de tvingas navigera mellan sin profession, lagar och regler, samt personliga värderingar, samhällets bilder och normer. / <p>Betyg i Ladok 230622.</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur den fysiska aktivitetsnivån förändrades hos kvinnor vid graviditet, gravida kvinnors åsikter och upplevelser om stöd kring fysisk aktivitet hos barnmorskemottagningen samt om den fysiska aktivitetsnivån skiljde sig mellan olika subgrupper. Frågeställningarna var följande: Hur förändras den fysiska aktivitetsnivån hos kvinnor när de är gravida? Hur informeras gravida kvinnor om fysisk aktivitet och anser de att de får ett tillräckligt stöd av sin barnmorska? Finns det skillnader i fysisk aktivitetsnivå hos gravida kvinnor beroende på trimester, BMI innan graviditet, upplevelse av tillräckligt stöd från barnmorska och att på eget initiativ tagit upp frågan om fysisk aktivitet med sin barnmorska? Metod: För att undersöka gravida kvinnors beteenden gällande fysisk aktivitet samt deras upplevelser och åsikter kring stöd inom mödravården, valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Studiens inklusionskriterier var att vara gravid samt inskriven på en barnmorskemottagning. Datan samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor gällande om kvinnorna var inskrivna hos en barnmorskemottagning, ålder, graviditetsvecka, om de hade barn sedan tidigare och i så fall hur många, vikt och längd samt beteende- och åsiktsfrågor kring fysisk aktivitet, information samt stöd från barnmorskor. Datainsamlingen pågick från åttonde januari till tjugoandra januari år 2023. Resultat: Resultatet från 393 gravida kvinnor visade att den fysiska aktivitetsnivån minskade hos 81% av deltagarna jämfört med innan graviditeten. 317 respondenter fick information om fysisk aktivitet från sin barnmorska samtidigt som många upplevde att de delvis (n= 176) eller inte alls (n= 54) fått ett tillräckligt stöd kring fysisk aktivitet. Signifikanta skillnader i den fysiska aktivitetsnivån vad gäller fysisk- och muskelstärkande träning sågs beroende på trimester, BMI före graviditet, upplevelse av ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att självmant tagit upp frågan om fysisk aktivitet med barnmorskan (p&lt; 0,05). En signifikant skillnad på högre vardagsmotion sågs hos de kvinnor som självmant hade tagit upp frågan kring fysisk aktivitet med sin barnmorska (p= 0,010). Slutsats: För en stor andel gravida kvinnor verkar den fysiska aktivitetsnivån minska under graviditeten. Många gravida kvinnor får information kring fysisk aktivitet av sin barnmorska men upplever samtidigt en brist på ett tillräckligt stöd angående fysisk aktivitet samt en önskan efter ett bättre sådant. För en högre fysisk aktivitetsnivå verkar det vara gynnsamt med ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att den gravida kvinnan har ett eget intresse för fysisk aktivitet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa av varierande allvarlighetsgrad under graviditet ökar. Psykisk ohälsa under graviditet medför bland annat ökad risk för nedsatt anknytning till barnet och tillväxthämningar hos barnet. Barnmorskor är den profession som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykisk ohälsa under graviditet. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda gravida med psykisk ohälsa inom mödravården. Metod: Webbaserad enkätundersökning, analyserad med kvalitativt manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet att vårda innebar att barnmorskorna hade ett förtroendeingivande och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remittering och samarbete/samverkan vid behov. Resultatet visade även på utmaningar och hindra som tidsbrist, kunskapsbrist som skedde i att inte räcka till samt att sakna stöd och resurser där det förekom en brist påeller bristande resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, teamarbete och samverkan är nödvändigt för att identifiera och bemöta behov av stöd och insatser vid psykisk ohälsa under graviditet. / Bakgrund: Psykiska problem av varierande svårighetsgrad under graviditeten ökar. Psykiska problem under graviditeten innebär bland annat en ökad risk för minskad anknytning till barnet och tillväxthämning hos barnet. Barnmorskor är de yrke som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykiska problem under graviditeten. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av vård av gravida med psykiska problem inom mödravården. Metod: Webbaserat undersökning, analyserad med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet till vård gjorde att barnmorskorna hade en förtroendefull och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remiss och samarbete/samverkan vid behov. De Resultatet visade också på utmaningar och hinder såsom brist på tid, brist på kunskap som resulterat i att det inte räckte till och att det saknades stöd och resurser där det saknades eller brist på resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, lagarbete och samarbete är nödvändigt för att identifiera och svara på behov av stöd och insatser vid psykiska problem under graviditeten.

Options and possibilities for lesbian parents have changed fundamentally since the turn of the millennium. A legal change in 2003 enabled a same-sex couple  to share legal parenthood of the same child. An additional legal change, in 2005, gave lesbian couples access to fertility treatment within public healthcare in Sweden. The present thesis focuses on families where two women share legal parenthood of their children. It aims to provide knowledge about lesbian parenting couples and their children, and to focus on the interplay between family members within lesbian families, and between family members and their surroundings. Furthermore, the thesis aims to visualize and analyse notions of heteronormativity and homonormativity in contemporary Sweden. The thesis draws on interviews with 118 parents in 61 families, and 12 children in 11 families. The participants’ stories, descriptions, reflections and discourses have been analysed using discursive psychology and thematic analysis. The thesis includes five empirical papers. Paper I focuses on encounters with healthcare professionals prior to and during pregnancy, at childbirth and during the early stages of parenthood. Paper II deals with the participants’ experiences of second-parent adoption processes. Paper III focuses on equality in parenting relations. Paper IV focuses on encounters with fertility clinics within public healthcare. Paper V highlights the children’s reflections and shows how the children talk about fathers and donors. / För lesbiska par har förutsättningarna för föräldraskap förändrats i grunden sedan millennieskiftet. År 2003 möjliggjorde en lagändring att ett barn kan ha två rättsliga föräldrar av samma kön. Ytterligare en lagändring öppnade år 2005 möjligheten för lesbiska par att få barn genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård. I avhandlingen fokuseras familjer där två kvinnor delar det rättsliga föräldraskapet om sina gemensamma barn. Studien syftar till att bredda kunskaper om lesbiska familjeliv och fokuserar samspelet mellan familjemedlemmar såväl som samspelet mellan familjen och dess omgivning. Vidare syftar studien till att synliggöra och analysera uttryck för heteronormativitet och homonormativitet i dagens Sverige. Studien bygger på intervjuer med 118 föräldrar i 61 familjer och 12 barn i 11 familjer. Deltagarnas berättelser, beskrivningar, reflektioner och diskurser analyseras med diskursiv psykologi och tematisk analys. Avhandlingen består av fem empiriska artiklar och en kappa. I Artikel I analyseras föräldrarnas berättelser om att möta sjukvården i samband med graviditet och förlossning. Artikel II belyser deltagarnas berättelser om att genomgå en närståendeadoption. I Artikel III fokuseras hur föräldrarna pratar om jämställdhet i sina föräldraroller. Artikel IV analyserar intervjuer med föräldrar som vänt sig till svensk sjukvård för fertilitetsbehandling. I Artikel V, är det barnen som står i fokus. Studien bygger på intervjuer med tolv barn som var mellan 5 och 8 år gamla och växte upp i familjer med två mammor. I artikeln analyseras barnens beskrivningar av pappor och spermadonatorer.

As the statistics for maternal mortality have declined all over the world, it has also been rising in the US for the past two decades. The data clearly shows that the group with the highest risk for maternal mortality are black women, whilst white women are the group with the lowest risk. This study aims to investigate three policys related to maternal care: Affordable Care Act, Preventing Maternal Deaths Act and Improving Access to Maternal Care Act. By using Carol Bacchi's What’s the Problem Represented to Be-method of analysis, the study looks deeper into what underlying presumptions and assumptions the policys carry, and what consequences these have. Together with intersectionality as a theoretical framework, the study was able to uncover issues between the policies that are currently in place, and the categories and power positions within the people involved in the policy process and the people affected by the policies. The results show that the underlying assumptions and presumptions is that women work as a homogenous group and that the policies are focused on low-income individuals within that group. This results in continuous disparities in maternal mortality for black women, with concerning consequences. There is a great need for research, not only for accurate data surrounding maternal mortality (on deeper levels, not for women as a homogenous group), but also for development of policies and health care.