Title: Enabling and coercive control ́s interaction with motivation. Subject: Bachelor's thesis in business administration, 15 credits.  Purpose: Examine how employees in small and medium-sized enterprises perceive enabling and/or coercive control, and how these control systems interact with motivation.  Study question: How do employees' perceptions of enabling and coercive control interact with their motivation in small and medium-sized enterprises?  Method: Initially, the research gap that forms the basis of the study is identified, followed by the formulation of the study question. The question is answered through collection and analysis of empirical data from six semi-structured interviews.  Conclusion: The result of this study shows that the management control within a company is neither fully enabling nor coercive, rather the characteristics interact with each other. The choice of control greatly depends on the size and industry of the company. The study also shows that the characteristics of management control affect motivation, where enabling control predominates.  Keywords: Management control, enabling control, coercive control, Levers of Control, motivation, small- and medium-sized enterprises.

I en studie från 2018 visade Arbetsmiljöverket att 28 % av Sveriges aktiva arbetstagare har upplevt någon form av arbetsrelaterade besvär. Att arbeta med arbetsmiljön och dess utveckling är chefernas ansvar i en organisation. Syftet med följande studie är att undersöka kommunala enhetschefers upplevelse av att arbeta med utvecklingen av arbetsmiljön inom sin verksamhet. För att undersöka vårt syfte utgick vi från följande frågeställning: Vilka möjligheter och utmaningar upplever chefer sig ha med utvecklingen av arbetsmiljön? Tio intervjuer med enhetschefer inom olika sektorer i en kommun genomfördes för att besvara frågeställningen. En tematisk analys tillämpades på det insamlade materialet och presenterades i fyra övergripande teman. Resultatet visar att enhetscheferna upplever utvecklingen av arbetsmiljön som viktigt, men också med flera utmaningar. Dessa försvårade utvecklingsarbetet och uppstod när enhetschefernas processer inte var synkroniserade med den övriga organisationen. Det var även utmanande att arbeta med den psykosociala arbetsmiljön på individnivå då varje ärende krävde en separat process. Det som möjliggjorde för ett framgångsrikt utvecklingsarbete var när medarbetarna var engagerade och delaktiga i processen samt att ett välfungerande stöd från HR-avdelningen fanns att tillgå. Studien visade att trots att cheferna upplever begränsningar i sitt arbete gör deras personliga engagemang i frågorna att de ändå arbetar med dem kontinuerligt. / In a 2018 study, the Swedish Work Environment Authority found that 28% of active workers in Sweden experienced some form of work-related problem. Managers in an organization are responsible for maintaining and developing the work environment. The present study aims to investigate municipal operation managers' perception of the process of work environment development in their operations. We asked the following question to examine managers' perceptions: What opportunities and challenges do managers encounter in the development of the work environment? Ten interviews were conducted with department managers in various sectors of a municipality to investigate our question. A thematic analysis performed on the data revealed four overall themes. The results demonstrate that department managers perceive the development of work environment to be important but challenging. Challenges to the development of work environment arose when managers' priorities were out of sync with those of the rest of the organization. It was also difficult to manage the psychosocial work environment, as individuals each required unique interventions. Successful work environment development occurred when employees were engaged and involved in the process and had pertinent support from the human resources office. The present study demonstrates that although managers experience limitations in maintaining and developing work environment, their personal commitment to the task allows them to work towards continuous improvement.

This bachelor thesis centers on trust in relation to management control in a decentralized bank,and whether it pervades an Enabling control or Coercive formalization. The aim of the study isto understand how trust in a decentralized bank is affected based on its management controlsystems, established on the concept pair Enabling and Coercive within the case study company.Hence, this study will be about management control systems, in a business that historically andstill today, is characterized by rules, commissions and legislations that regulates its business.Prior enquiry has been conducted on how organizations use and apply enabling and coercive asmanagement control systems. Therefore, we wanted to study how the application of enablingand coercive formalization in a decentralized bank is reflected in the trust within the business. The study was made as a qualitative study with a deductive approach. The empirical evidencewas gathered through seven semi-structured interviews in Handelsbanken. The interviews werethe base for the conclusion in general terms. The interviews were recorded and then latertranscribed and formed the basis of the thematic analysis. The main conclusion that emerged from the study is that there is a coexistence of both enablingand coercive formalization in a decentralized bank. Both aspects that are characterized by acoercive environment, and aspects that are characterized by an enabling environment, affecttrust in the organization in different ways. The creation of relationships, as well as the creationof controls, which in theory are each other’s contrasts, increases trust in the staff of adecentralized bank. / Denna studie handlar om tillit i förhållande till verksamhetsstyrning i en decentraliserad bank,och huruvida den präglas av en möjliggörande eller tvingande formalisering. Syftet med studienär att förstå hur tillit bland medarbetare i en decentraliserad bank påverkas utifrån dessverksamhetsstyrning, med grund i begreppsparet Möjliggörande och Tvingande inomfallstudieföretaget. Därav kommer denna studie att handla om verksamhetsstyrning, i ett företagsom historiskt sett och än idag präglas av regler, lagverk och lagstiftning som reglerar dessverksamhet. Tidigare forskning har genomförts om hur organisationer använder och tillämparmöjliggörande och tvingande styrmedel som ledningskontrollsystem. Därför ville vi studera hurtillämpandet av möjliggörande och tvingande formalisering i en decentraliserad bank speglas itilliten inom verksamheten. Studien är av kvalitativ prägel med en huvudsaklig utgångspunkt i deduktivt ansats. Empirinsamlades in genom sju semistrukturerade intervjuer i Handelsbanken. Intervjuerna ligger tillgrund för slutsatsen i generella drag. Intervjuerna spelades in och transkriberades, som utgjordegrunden för den tematiska analysen. Den främsta slutsatsen som uppkom ur studien är att det finns en samexistens av bådemöjliggörande och tvingande formalisering i en decentraliserad storbank. Både aspekter somkaraktäriseras av en tvingande miljö, och aspekter som karakteriseras av en möjliggörandemiljö, påverkar tilliten i organisationen på olika sätt. Skapandet av relationer, samt skapandetav kontroller, som är två kontraster till varandra, ökar tilliten till personalen i en decentraliseradstorbank.

Syftet med denna studie är att exemplifiera hur verksamma lärare i fritidshem kan motivera läsning hos elever i fritidshemmets verksamhet. Frågeställningar som fokuseras är: På vilket sätt motiverar lärare i fritidshem sitt engagemang i läsfrämjande insatser i fritidshemmets verksamhet? Hur skapar fritidshemslärare förutsättningar för läsaktiviteter i fritidshemmet? Genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer undersöks nio fritidslärares engagemang i läsfrämjande insatser samt hur de skapar förutsättningar för läsaktiviteter. Studien erhåller ett teoretiskt ramverk utifrån det sociokulturella perspektivet som fokuserar på sociala och kulturella aspekter i vardagen, och hur de påverkar varandra. Resultatet visar att lärare i fritidshemmet betonar vikten av att skapa en stödjande och engagerande läsmiljö där läsning inte ses som en prestation, utan att verksamheten ska vara en källa där man kan upptäcka läsglädje genom sitt intresse. En positiv läskultur, där elevernas intressen står i centrum, kan bidra till en hållbar läslust. De didaktiska implikationerna denna studie har framfört är att fritidshemmet har en unik möjlighet att erbjuda en frizon från den prestationsinriktade skolmiljön, vilket kan främja en större läsglädje och förståelse för vad läsning kan ge. Samtidigt pekar studien på utmaningar såsom brist på avskilda och tysta läsplatser och ibland utdaterat utbud av litteratur. Genom att adressera dessa hinder och fortsätter utveckla kreativa läsfrämjande aktiviteter kan fritidshemmet effektivt bidra till elevernas positiva inställning till läsning och deras långsiktiga läsutveckling. / The purpose of this study is to exemplify how effective after-school teachers can motivate reading in students in after-school activities. Questions that focus on are: In what way do teachers in after-school centers justify their involvement in reading-promoting efforts in the activities of the after-school centers? How after-school teachers create the conditions for reading activities in the after-school center? Through a qualitative study with semi-structured interviews, the involvement of nine after-school teachers in reading promotion initiatives and how they create the conditions for reading activities are investigated. The study maintains a theoretical framework based on the socio-cultural perspective that focuses on social and cultural aspects in everyday life, and how they affect each other. The results show that teachers in the after-school center emphasize the importance of creating a supportive and engaging reading environment where reading does not take place as an achievement, but that the activity should be a source where you can discover the joy of reading through your interest. A positive reading culture, where students' interests are at the center, can contribute to a sustainable love of reading. The didactic implications this study has presented are that the after-school center has a unique opportunity to offer a free zone from the performance-oriented school environment, which can promote a greater enjoyment of reading and understanding of what reading can bring. At the same time, the study points to challenges such as a lack of secluded and quiet reading places and sometimes out-of-date literature. By addressing these obstacles and continuing to develop creative promotion activities, the after-school center can effectively contribute to the students' positive attitude towards reading and their long-term reading development.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

Bakgrund: Sjukvården i Sveriges står inför en problematik, vilken kan hänföras till få vårdplatser och knappa resurser, vilket i sin tur lett till överbelastade akutmottagningar. Denna problematik ställer krav på att utveckla förbättringar i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten på mottagningarna. Styrningen av förbättringsprocesser består av både möjliggörande och tvingande inslag, vilka kan komma att antingen samspela eller ge upphov till styrspänningar.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera olika aspekter av förbättringsarbete på akutmottagningar, såsom hur de styrs och dess potentiella utmaningar. Studien syftar även till att undersöka de anställdas upplevelser av de möjliggörande och tvingande inslagen av styrningen samt ge förslag på hur styrningen av förbättringsarbete kan utvecklas i framtiden.  Metod: Studien har innefattat semistrukturerade intervjuer med diverse chefer, läkare, sjuksköterskor och politiker i Region Kronoberg och Region Kalmar, vilket gör det till en multipel flerfallstudie av kvalitativ karaktär. I metodavsnittet beskrivs det hur det empiriska materialet samlats in. Slutsats: Förbättringsarbete analyserades utifrån aspekterna: kvalitet, flöde och effektivitet, där det tydliggjordes hur förbättringsarbetet består av att möta de utmaningar som finns samtidigt som kostnadseffektivitet och vårdkvalitet behövs tas i beaktning. Vidare identifierades möjliggörande styrning på akutmottagningarna i form av värdegrunden och visionen, och i den professionella autonomin. Den tvingande styrningen kunde istället ses i budgeten och verksamhetsplaner, regler och riktlinjer samt i RETTS-systemet. Fem stycken styrspänningar identifierades mellan professionell autonomi och formella regelverk, personalbrist och överbelastning, effektiviseringskrav och resursbrist, läkare och sjuksköterskor, samt medicinsk personal och administrativa samt politiska aktörer. Dessa spänningar och relationer mellan aktörerna i regionerna förklarades med hjälp av aktör-nätverksteori. / Background: Swedish healthcare is facing problems associated with few hospital beds and scarce resources, which in turn has led to an overload in the emergency departments. This issue has created a demand for process improvement aimed at increasing the efficiency and quality of the emergency departments. Management of process improvement consists of both enabling and coercive elements, which may either interact or create tensions in governance. Purpose: The purpose of the essay is to identify and analyze various aspects of improvement work in emergency departments, such as how it is managed and its potential challenges. The study also aims to examine employees’ experiences of the enabling and coercive elements of management, and to provide suggestions on how the controls can be developed in the future. Method: The study has involved semi-structured interviews with various managers, physicians, nurses and politicians in Region Kronoberg and Region Kalmar, making it a multiple case study of qualitative nature. The methodology section describes how the empirical data was collected.  Conclusion: Improvement work was analyzed based on the aspects of quality, patient flow and efficiency, clarifying how the improvement work consists of meeting the challenges that exist while at the same time taking cost efficiency and quality of care into account. Furthermore, enabling control was identified in emergency departments in the form of the value and vision, and in the professional autonomy. Coercive controls could instead be seen in the budget, the operational plans, rules and guidelines, and the RETTS-system. Five tensions were identified between professional autonomy and formal regulations, staff shortages and overcrowding, efficiency demands and resource shortages, doctors and nurses, and medical staff and administrative as well as political actors. These tensions and relationships between actors in the regions were explained using actor-network theory.

Bakgrund: Idag står offentliga organisationer och samhället som helhet inför många oväntade händelser och kriser, som kan innebära både möjligheter och hot. Det är viktigt att organisationer hittar olika sätt att hantera dessa situationer. Att vara motståndskraftig som organisation är avgörande. Det handlar om förmågan att anpassa sig till förändringar och svårigheter som kan hota organisationens verksamhet och mål. Det krävs också en noggrann analys av hur organisationer kan dra nytta av den ibland kaotiska miljön för att främja hållbar utveckling. Syfte: Trots den uppmärksamhet som organisatorisk motståndskraft får, har få studier analyserat integrationen mellan organisatorisk motståndskraft och styrsystem, särskilt inom offentliga organisationer. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur offentliga organisationer utformar sina styrsystem för att stärka sin motståndskraft. Genom att undersöka nuvarande praxis och identifiera eventuella brister, avser studien också att formulera konkreta rekommendationer för att förbättra styrningen och därigenom öka motståndskraften inom offentliga organisationer. Metod: Studien har genomförts inom offentliga organisationer. Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie med en iterativ forskningsansats. För att samla in data  användes en kombination av primära och sekundära källor, inklusive semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Tidigare forskningsmaterial har inhämtats från artiklar och böcker som behandlar ämnet styrning. Slutsatser: Studiens resultat visar att offentliga organisationer utformar och utvecklar sina styrsystem genom att integrera kontinuitetsplanering, delaktighet, lärande och samarbete för att främja en mer robust organisatorisk motståndskraft. Inom offentlig sektor har flera utmaningar identifierats, såsom målkonflikter, bristfälligt tvärsektoriellt samarbete, begränsat handlingsutrymme, informations- och cybersäkerhet samt oklara mål. Dessutom har studien identifierat flera faktorer som påverkar organisatorisk motståndskraft, vilka grupperas på tre nivåer (yt-, mellan- och djupnivå). Dessa faktorer interagerar med varandra både inom varje nivå och mellan olika nivåer. / Background:  Today, public organizations and society as a whole face many unexpected events and crises, which can present both opportunities and threats. It is important for organizations to find different ways to manage these situations. Being resilient as an organization is crucial. It involves the ability to adapt to changes and difficulties that may threaten the organization's operations and goals. It also requires a thorough analysis of how organizations can leverage the sometimes chaotic environment to promote sustainable development. Purpose: Despite the attention that organizational resilience receives, few studies have analyzed the integration between organizational resilience and control systems, particularly within public organizations. This study aims to increase understanding of how public organizations design their control systems to enhance their resilience. By examining current practices and identifying potential shortcomings, the study also intends to formulate concrete recommendations to improve governance and thereby increase resilience within public organizations. Method: The study has been conducted within public organizations. This paper is based on a qualitative interview study with an iterative research approach. To gather data, a combination of primary and secondary sources was used, including semi-structured interviews and document analysis. Previous research material has been collected from articles and books addressing the topic of Management. Conclusions: The study's findings demonstrate that public organizations shape and develop their governance systems by integrating continuity planning, participation, learning, and collaboration to enhance a more robust organizational resilience. Within the public sector, several challenges have been identified, such as goal conflicts, inadequate cross-sectoral collaboration, limited scope for action, information and cybersecurity, and unclear objectives. Additionally, the study has pinpointed several factors influencing organizational resilience, which are categorized into three levels (surface, intermediate, and deep). These factors interact with each other both within each level and across different levels.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.

The adoption of digital transformation can be seen as the companies opportunity for increased competitiveness. The possibilities of digital transformation are many as it allows, among other things, a connection between workers and machines or between machines. However, companies are facing difficulties to implement digital transformation effectively. Implementing digital transformation is a slow process for companies and most companies are in the early stages of it. Also, the technologies that are associated with digital transformation are still unclear. Companies still lack a systematic approach to implementing digital transformation. Understanding critical factors that affect digital transformation in manufacturing companies could help to develop a systematic approach for implementing digital transformation. Therefore, in this research the authors have carefully reviewed and identified factors that affect digital transformation within the manufacturing industry. This thesis research aims to identify the factors that will lead to the success of digital transformation in manufacturing companies and to also find out the factors that when being ignored will lead to unsuccessfulness. The research has been guided by three research questions: 1) Which factors are stated in the literature that is affecting the implementation of digital transformation in manufacturing companies, 2) How are these factors related to each other in the literature, and 3) How can practitioners and academics use factors for the successful implementation of digital transformation? In this research, a systematic literature review (SLR) has been carried out which has led to identifying 11 key factors. Based on the identified factors, a model has been developed to support the implementation of digital transformation in manufacturing companies. The model consists of four different categories of factors, namely, “Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection, and Integration related factors (so-called ARTO-model. Furthermore, a survey has been developed to get experts´ perspectives on the identified factors and the model.  Based on the input from the survey, a final compiled ARTO model is proposed as a guiding tool for the successful implementation of digital transformation. Further, a model to show the relationship between the factors is created. Keywords: Digital transformation, Digitalization, Industry 4.0, Enabling technologies, Key factors, Critical factors, Manufacturing industry, Guiding framework / Implementeringen av digital transformation kan ses som företags möjlighet till ökad konkurrenskraft. Möjligheterna med digital transformation är många, då det bland annat tillåter uppkoppling mellan arbetare och maskiner. Dock, står företagen inför svårigheter med implementeringen av det. Implementeringen av digital transformation är en långsam process för företagen och många företag befinner sig i tidigt skede. Även teknologier som associeras med digital transformation är fortfarande oklara och det saknas kunskap gällande detta. Dessutom finns det inte mycket handlingskraft när det kommer till faktorer som påverkar digital transformation. Företag saknar fortfarande tillvägagångssätt för implementering av digital transformation. Därför har författarna till den här undersökningen noga granskat och identifierat faktorer som påverkar digital transformation inom tillverkande företag.  Syftet med den här undersökningen är att ta reda på faktorer som ska leda till framgång av digital transformation i tillverkande företag, och vidare ta reda på faktorer som när de ignoreras kommer leda till misslyckande. Forskningsfråga 1: Vilka är faktorerna som nämns i litteraturen och som påverkar digital transformation i tillverkande företag?  Forskningsfråga 2: Hur är dessa faktorer relaterade till varandra inom litteraturen?  Forskningsfråga 3: Hur kan praktiker och akademiker använda faktorer för ett framgångsrikt genomförande av digital transformation? I den här undersökningen har det gjorts en systematisk litteraturstudie som ledde till utvecklingen av ett ramverk. Vidare skapades en enkät för att få experters perspektiv på den systematiska litteraturstudien och ramverket.  Det skapades en modell som bygger på fyra olika kategorier ”Awareness related factors, Readiness related factors, Technology, Selection and integration related factors (så kallad ARTO-modell) utifrån den systematiska litteraturstudien och därefter gjordes en liknande modell baserad på inputen från enkäten. Slutligen sammanställdes resultaten i en gemensam ARTO- modell och en modell för att visa relationen mellan de olika modellerna skapades  Nyckelord: Digital Transformation, Digitalisering, Industri 4.0, Möjliggörande teknik, Nyckel faktorer, Kritiska faktorer, Tillverkande företag, Vägledande ram

Kunskap är en resurs som många företag baserar sin verksamhet på. Detta ställer dock krav på en fungerande kunskapsspridning för att företaget ska kunna nyttja resursen till fullo. Forskning belyser att kunskapsspridning är avgörande för konkurrenskraftighet samtidigt som det är svårt att realisera på ett systematiskt och framgångsrikt sätt. Studien belyser detta dilemma i relation till det relativt nyuppkomna fältet fintechbolag, även kallat finansteknikbolag, som har växt just på grund av deras innovation och därmed konkurrenskraftighet. Hur främjar företag inom fintechbranschen kunskapsspridning? Samt, hur påverkar företagets möjliggörande faktorer; kultur, ledarskap, teknik och mätning kunskapsspridning? Dessa frågor ämnades att bli besvarade med målet att bidra till insikter för hur ett fintechbolag hanterar sin kunskapsspridning och hur branschkollegor kan ta del av dessa. I denna kvalitativa fallstudie studerades ett svenskt fintechbolag. Data samlades in med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation på ett veckomöte. Data analyserades med en tematisk analys. Teorierna kritiska framgångsfaktorer och faktorer som påverkar kunskapsspridning influerade intervjufrågorna och applicerades på resultatet. Resultatet visade på att det undersökta företagets individuella och organisatoriska faktorer främjar deras kunskapsspridning, där motivationen hos de anställda är väsentlig. Däremot saknade de anställda vissa tekniska faktorer för att främja kunskapsspridning, nämligen integrerbara och användarvänliga verktyg som kunde främja kunskapsspridning, samt en förståelse för varför de bör sprida kunskap och med vilket tillvägagångssätt både i Sverige och deras kontor utomlands. Detta kan i slutändan bidra till att stödja företagets fortsatta innovativa utveckling med hjälp av främjande av kunskapsspridning / Knowledge is a resource that a lot of companies base their operation on. However, this requires functioning knowledge sharing for the company to be able to make full use of the resource. Research shows that knowledge sharing is crucial for competitiveness at the same time as it is difficult to realize in a systematic and successful way. The study highlights this dilemma in relation to the relatively new field, fintech companies, also called financial technology companies, which have grown because of their innovation and thus competitiveness. How does companies in the fintech industry facilitate knowledge sharing? As well as, how does the company’s enabling factors; culture, leadership, technology and measurement affect knowledge sharing? These questions were intended to be answered with the goal of contributing to insights into how a fintech company manages its knowledge sharing and how industry colleagues can make use of these. In this qualitative case study, a Swedish fintech company is studied. The data was collected with the help of six semi-structured interviews and one participant observation at a weekly meeting. The data was analyzed with a thematic analysis. The theories Critical Success Factors and Factors Influencing Knowledge Sharing influenced the interview questions and were applied on the result. The result showed that the investigated company’s individual and organizational factors facilitate their knowledge sharing, where the motivation of the employees is essential. However, the employees lacked some technical factors for facilitating knowledge sharing, namely, integrable and user-friendly tools that could facilitate knowledge sharing as well as an understanding of why they should share knowledge and with what approach, both in Sweden and their office abroad. This may ultimately contribute to support the company’s continued innovative development by facilitating the knowledge sharing.