Målen i kursplanen för matematik uttrycks som matematiska förmågor, vilket eleverna ska möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, metodförmåga, kommunikationsförmåga och resonemangsförmåga. Läroböcker i matematikämnet har en starkt styrande roll och om undervisningen ska utgå från vad som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller samt vilka förmågor som eleverna tränar när de arbetar med dem. Syftet med min studie var att undersöka hur läromedel i matematik behandlar matematiska förmågor. Med kompetensperspektiv som teoretisk utgångspunkt genomfördes en komparativ innehållsanalys bestående av två läromedel – Favorit Matematik och Matte Direkt Safari. Läromedlens uppgifter analyserades i förhållande till MCRF (Lithner et al., 2010) och analysguide för matematiska förmågor (Säfström, 2013). Analysen visade att Favorit matematik ger störst chans att öva på respektive förmåga men att procedurförmågan domineras i de båda läromedlen. För att eleverna ska utveckla de övriga matematiska förmågorna bör läraren ha en aktiv roll, använda sig av de förslag och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen samt ge utrymme till eleverna att resonera och kommunicera.

Inledning Studien undersöker hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp i förskolan samt anledningen till att börja med matematik i tidig ålder. Den presenterar hur arbetet med matematik utvecklas i förskolan och hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp och ser till att barnen utvecklar sin förståelse för samband mellan olika begrepp. Studien undersöker också om förskollärarna finner stöd i Läroplanen för förskolan i sitt arbete med matematik. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att utveckla barnens förmåga att använda och förstå matematiska begrepp. Metod Vi kommer att använda oss av kvalitativ metod och intervjuer med förskollärarna eftersom studien syftar till att undersöka hur förskollärarna arbetar för att utveckla barns matematiska förståelse och hur de arbetar med matematiska begrepp. Resultat Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna arbetar med matematiska begrepp på ett medvetet sätt. Barns matematiska förståelse utvecklas på ett lustfyllt och lärorikt sätt och förskollärarnas positiva förhållningssätt främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarna anser att Läroplanen kan användas som en slags checklista men de önskar sig mer vägledning gällande hur arbetet med matematiska begrepp ska går till.

Studiens syfte var att genom semistrukturerade intervjuer få ökad kunskap om vilket innehåll åtta förskollärare ger matematikundervisningen i förskolan. De teoretiska utgångspunkterna studien tolkats från är Alan Bishops matematiska aktiviteter samt ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar hur förskollärarna anser att matematik finns överallt samt hur de genom språk och samspel tar till vara på olika vardagssituationer för att utveckla barnens lärande inom ämnet. Vidare påvisar resultatet en variation i hur och när de matematiska aktiviteterna förekommer. Slutsatsen av studien är att förskollärarens roll samt ämneskunskap är en central del i barns möjligheter till lärande inom matematik samt att yrket är komplext då undervisning ska utgå från barnens intresse men samtidigt arbeta mot läroplanens strävansmål.

Syftet med denna studie är att undersöka hur begrepp synliggörs i matematikundervisningen samt hur lärare ger sina elever tillfälle att arbeta muntligt med matematik i undervisningen. Detta undersöks genom fyra stycken observationer av två mellanstadielärare, två observationer i en årskurs fyra och två observationer i en årskurs fem. Under observationerna görs anteckningar i ett observationsschema. Dessa scheman bearbetas först av ansvarig observatör för att sedan analyseras av båda observatörerna. Bearbetning och analys sker utifrån tidigare forskning och det sociokulturella perspektivet, vilket visar att lärare ibland använder sig av vad vi i denna forskningsstudie kallar för korrekta matematiska begrepp tillsammans med inkorrekta matematiska begrepp. Homonymer, ord som stavas likadant och uttalas likadant, används på ett sätt där de inte utvecklas vidare av läraren. Lärarna som observeras ger också eleverna tillfällen att kommunicera matematik med varandra, men på olika sätt beroende på vilken årskurs lärarna undervisar i.

Denna studie syftar till att få kunskap om vilka matematiska begrepp barn i förskolan använder sig av när de kommunicerar matematik i den fria leken inomhus på förskolan och hur de kommunicerar begreppen. För att kunna utgå från barnen och utveckla de pedagogiskt styrda matematiska aktiviteterna är det värdefullt att veta vilken kunskap barnen redan har. Undersökningsfrågorna jag har använt mig av är: Vilka matematiska begrepp använder barn när de kommunicerar matematik i den fria leken? Hur kommuniceras de matematiska begreppen? I studien som är kvalitativ har jag använt mig av observationer. Resultatet visar att barn använder sig av många olika matematiska begrepp i flera olika leksituationer. De begrepp barnen använder mest är jämförelseord, lägesord och antal när de kommunicerar matematik. Bland annat genom att resonera om regler, ställa upp premisserna för rolleken och i konstruktionsleken. Även i dans förekom en hel del matematiska begrepp.

Syftet med vår studie är att fördjupa kunskaper och ge goda exempel om vilka variationer som kan finnas kring arbetsformer och arbetssätt i matematikundervisningen. Vi vill sedan ta reda på hur lärare beskriver att matematikförmågorna kan komma i uttryck i de valda arbetssätten. Den teoretiska bakgrunden presenterar vad tidigare forskning beskriver om arbetsformer som helklass, grupp/par samt enskilt arbete. Den tar också upp arbetssätten som matematiska samtal, laborativ undervisning och problemlösande arbetssätt. Vidare förklaras även forskning kring varierad undervisning, läroboken och matematikförmågorna från läroplanen 2011. För att besvara våra forskningsfrågor har en kvalitativ metod använts med tillhörande observationer och intervjuer. Resultatet visar att arbetsformerna har varierat. Helklassundervisning har använts mest. Arbetssätten har varierat både kopplat till och utan läroboken. Förmågorna har även kommit i uttryck genom olika arbetssätt, men där samtal är centralt.

Den här studiens syfte är att belysa de matematiska argument som blir synliga i matematikundervisningen i en årskurs 6 samt beskriva hur sociala och sociomatematiska normer inverkar på synliggörandet av matematiska argument. Detta har gjorts genom observation av fyra lektioner där data har bevarats med hjälp av löpande protokoll i kombination med ljudinspelning av elevers arbete i par. Data har analyserats genom att kombinera Toulmins modell för beskrivning av argument (Toulmin, 2003) med teorin om sociala och sociomatematiska normer i matematikklassrummet (Yackel &amp; Cobb, 1996). Resultatet visar att rikligt med kommunikation fokuserad kring det matematiska innehållet förs i klassrummet. Däremot blir matematiska argument sällan synliga och istället är det lärarens ord som används för att verifiera lösningar. Undervisningen fokuserar på uträkningar och svar som produkter av matematiken istället för att fokusera på de matematiska processer som har lett fram dit. Som helhet har de sociala och sociomatematiska normerna i den observerade klassen en hindrande inverkan på synliggörandet av matematiska argument. Slutsatsen är att riklig kommunikation med relevant innehåll inte garanterar att matematiska argument blir synliga. Istället är sociala och sociomatematiska normers inverkan stark och det är avgörande på vilket sätt innehållet behandlas i kommunikationen. / <p>Matematik</p>

Studiens syfte var att öka kunskapen om hur förskollärares syn på ett utomhuspedagogiskt angreppssätt kan bidra till barns matematiska lärande och utveckling, studien visar att Bishops 6 matematiska aktiviteter samt Deweys lärandeteori går att koppla samman med förskollärarnas tänk gällande arbetet med barns matematiserande utomhus. Det framgår även i studien att förskollärare inte alltid medvetet utgår från en specifik lärandeteori, utan snarare använder delar av flera olika teorier.Slutsatserna i denna studie är att endast en förskollärare direkt använder sig av Bishops teorier i sin planering, och utifrån vår tolkning i resultaten tydliggörs det att även resterande förskollärare indirekt använder sig av de matematiska aktiviteterna. Förskollärarna förespråkade även användandet av Deweys lärandeteori där barnen får erfarenhet genom handling, det vill säga lära genom kroppen. Alla förskollärarna var väldigt positiva till och ser många fördelar med att arbeta med barnens matematiserande utomhus då det finns mycket som är till barnens fördel. De lägger även till att det är viktigt att se vardagsmatematiken och ha en viss förkunskap av matematik för att kunna fånga upp tillfällen i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att identifiera och analysera rika matematiska problemuppgifter i ett vanligt förekommande läromedel för årskurs 6. Studien ämnar även att, genom intervjuer med undervisande matematiklärare, undersöka om och hur lärares undervisning utmanar elever med fallenhet för matematik. Läromedelsanalysen genomförs utifrån tre teoretiska ramverk. I syfte att identifiera de rika matematiska problemen används Taflins kriterier för ett rikt matematiskt problem. För att synliggöra det matematiska innehållet i de rika problemen används det variationsteoretiska begreppet lärandeobjekt tillsammans med Pólyas faser för problemlösning. Pólyas fyra faser används dessutom för att analysera lärares undervisning i problemlösning, kopplat till elever med fallenhet för matematik. Resultatanalysen synliggör att det utvalda läromedlet innehåller flera rika matematiska problem samt att det, i dessa, finns ett varierat matematiska innehåll. Resultatanalysen visar dessutom att de lärare, som deltagit i studien genom intervjuer, bedriver en undervisning som är gynnsam för samtliga elever, och därmed också elever med matematisk fallenhet. Studiens resultat bidrar till en ökad medvetenhet om vad som kännetecknar rika matematiska problem. Därtill bidrar studiens resultat också till en ökad insikt om hur undervisningen kan bedrivas i syfte att utmana samtliga elever, med särskilt fokus på elever med fallenhet för matematik

Syftet med denna undersökning var att undersöka om undervisningen för de begåvade eller högpresterande eleverna dels var meningsfull, men också att undersöka om undervisningen antog en accelererande eller berikande karaktär. Utöver detta undersöktes lärarnas uppfattning om vilka kringliggande faktorer som påverkade deras undervisning. Detta var av intresse då alla elever i den svenska skolan, enligt skollagen, har rätt till att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Totalt nio lärare, vilka var behöriga att undervisa i matematikämnet i årskurs 4-6, intervjuades. De analysverktyg som användes var begreppen acceleration och berikning samt en modell för vilka matematiska färdigheter som alla elever skall utveckla för att analysera undervisningens natur samt meningsfullhet. Ramfaktorteorin användes vid analysen av bakomliggande faktorer till matematikundervisningens utformning. Resultatet visar att de flesta undervisningsmetoder lärarna använder sig av är, enligt den modell som används, meningsfull. De allra flesta undervisningsmetoder är av berikande karaktär, dock förekom även undervisningsmetoder av accelererande typ. De bakomliggande faktorerna för matematikundervisningens upplägg visar sig vara variationsrik där flera olika typer av faktorer påverkar undervisningens utformning. Slutsatsen är att de begåvade eller högpresterande elever ges undervisning som är meningsfull och mestadels berikande och att matematikundervisningens upplägg inte beror på en enskild faktor, utan att flera bakomliggande faktorer påverkar undervisningens utformning. Nyckelord: Acceleration, berikning, begåvade elever, matematiska färdigheter, ramfaktorer.